Demokrati 2.0

I lördagens VK skriver den politiske chefredaktören Ola Nordebo att demokratin måste skyddas mot totalitära tendenser genom att makten måste spridas. Nordebo menar att totalitära krafter som försöker kringå demokratins principer måste saktas ned innan makten ”samlas i en enda stark näve”.

Jag tror att Nordebo har en poäng. Nordebo har identifierat en viktig lärdom efter den utveckling vi sett i Ungern, Polen, Ryssland och även USA. Hotet mot vårt demokratiska styrelseskick kommer inte bara utifrån utan kan också komma inifrån. Medan vi lägger miljarder på att försvara mot yttre hot så står demokratin sårbar mot inre hot.

Genom åren har den amerikanska demokratin förfärat och förbluffat med sina trögflytande ”checks and balances”. Men när väl utmaningen kom så visade sig även den modellen ha svårt att begränsa en president som försökte kringå demokratins principer. Pressen på enskilda ämbeten och tjänstemän blir mycket stor i en sådan situation att ge efter för maktspråk. Att hitta system som ger dessa ”råg i ryggen” att stå fast vid konstitution och demokratiska principer är av stor vikt.

Det finns alltså all anledning att se över hur demokratin kan försvara sig själv mot inre hot. Ett intressant sådant exempel var Miljöpartiets motion om att grundlagsskydda public service. Den här motionen vann inte gehör då det konservativa blocket vägrade stödja den, men förslaget var riktigt. Det behövs fler liknande initiativ för att trygga samhället mot kuppförsök.

Vi behöver en diskussion om en demokrati 2.0. Och den diskussionen ska inte bara föras bland politiska partier och jurister, utan även i folkrörelserna.