I dag var det bänkdag! Dom dagarna är roliga. Putte var back on track. Det är han på bilden ovan…dock lite hemlighetsfull i dag. Jag hade också med mig min 15-årige son, Adam.

Adam har inte tränat så länge så jag får instruera honom mellan varven. Nu skulle han också köra bänkpress. Men han såg så loj ut, så innan han skulle lägga sig ner för att lyfta bad jag honom vända ryggen till mig. Och så gav jag honom en hård klatsch med handflatan på ryggen och skrek ”kom igen Adam!” Han blev lite förnärmad, men adrenalinet kom igång och han gjorde ett bra set! Sen gick han omkring och såg nästan lite besviken ut på pappa. Så jag fick förklara att är man inte ordentligt peppad så får man inte ut sitt max. Samma som i livet i övrigt! På så sätt är ju idrott fantastiskt. Det lär en på många sätt att hantera livet. När man har kört ett tungt set benböj och efteråt måste ta stöd mot väggen, ser stjärnor, knappt får luft för att ryggmusklerna krampar – och vet att man om fem minuter ska upprepa samma procedur, då lär man sig också ta tuffa stunder i livet på ett annat sätt. Maximal avslappning mellan insatserna. Sen på´t igen! Man orkar och kan så mycket mer än man tror om man aldrig pressat sig tidigare.

Bänken gick bra! 4×120 kg som mest och sen lite shrugs och tricepspressar med rep. 70 minuter totalt med hyfsat tempo andra halvan av passet. Putte, som var axelskadad höll sig till marklyft.

Kosten går bra. Inte särskilt hungrig under dagen. Men natten! Vaknade i natt och i det närmaste skrek av hunger. Sprang upp och hittade lite överblivet julgodis. Damn! Men å andra sidan, det finns rättsfall där folk friats för det dom gjort i sömnen. Jag åberopar dom fallen till mitt försvar! 😀

Dagens energiintag ser åter ut att hamna en bit under 2 000 kcal.

Och dagens vikt? 103,4 kg! Yay!