Skräck och fasa!

 Min lillasyster har läst min "inte baxa granar"- blogg. Tänk om hon får för sig att säga till vår mamma att jag tagit gran. Eller tall. Eller ännu värre silvergran. Inte för att jag har det. Inte alls. Inte i en trädgård. Inte hos någon som är snäll i allafall. Särskilt inte en jättevacker silvergran. Och inte fler än 3. Lovar.

Jag menar- jag BRYR mig ju inte om hon säger det, för jag har ju inte gjort det. I allafall var ägarna till granen med på det hela- dom hade inte skrivit någon skylt om förbjudet, inte ens gjort en enkel minering. Ingen Securitas syntes till. 

Det var ju också fint av mig att använda en decibelsvag fogsvans bara för att dom skulle få ro. Ska det va på det här viset så köm jag me Lynxen och Husqwarnan nästa år! Och utan skyddsbyxor så om jag sågar mig i benet ska bloden skvätta på fönstrena och jag yla som en sugga!

Men förstås så kan vår övermoraliska mamma börja härja med mig och sätta käppar i hjulet för mina långt gångna planer på väldigt billig julskinka, glögg, julbelysning och fina glaskulor.

Moral och lag kan verkligen förstöra en god julstämning!