Etikett: Jul

Inget om julen

Av , , Bli först att kommentera 1

 skrivar jag nu. Inte alls. Skulle inte falla mig in!

Ej heller ska jag ondgöra mig över Håkan Juholt (som jag förresten tycker skulle heta Julle Jumper), ärkebiskopen, arbetsmarknadsministern eller folk som skriver arga lappar och sätter på ens bil. JUL!

Sånt händer bara i stan faktiskt. Jättearga lappar underskrivna FFS. Vilket jag gissar är for fucks sake. Passar sig inte i denna JULE tid.

Jag ska sitta i soffan hos pappa och bara titta på Leif GW ikwäll och vi ska inte ens JUL! tänka på någon kommersialiserad helgdag. 

Min syster ringde igår och vi pratade JUL! om allt möjligt. Hade nu detta varit en blondinblogg hade jag på sida efter sida redogjort för att utomordentligt intressant samtal om filande av naglar, hennes pojkvän, min hund och naturligtvis problemen att hitta bra skor. JUL! 

Och om det eviga receptbytandet och bakandet och fejandet och den stressiga jul hetsen.

Apropå JUL ruschen, så vad 17 är det som har hänt i alla matvaruaffärer? Det verkar pågå en helt otyglad massexponering av alla varor. Varenda vara liksom slåss om att stå längst fram. På hyllgavlarna är det en massa reavaror, och förut var det så att om t.ex. JUL rearussinen fanns på en hyllgavel, så fanns dyrrussinen inne bland hyllorna DÄR! Men nej, nu är de andra russinen nån helt annanstans och man får jogga runt i affären för att hitta. Det är som med peston. Den kan stå i kryddorna, eller bland tacogrejerna eller hos ketchupen eller där pastan är!

Det går inte som förr att man sitter hemma och gör en handlingsslinga där man skriver upp det man ska köpa i den ordningen det finns i affären, för det är helt upphackat och ombytt platser. Så man ska alltså inte längre klä sig fin för att fara till stan och handla, utan joggingskor och JUL myspysbyxor och svettband är vad som gäller!

Eller också har jag blivit gammal.

 

 

Mitt i flytten

Av , , 3 kommentarer 1

 måsta jag ändå sätta mig ner och skriva något till mina trogna läsare. De otrogna kan ju fara till andra bloggar och vänsterprassla. Snart kommer Toini med fler kartonger , och kanske ICA-kuponger, eller mormors medaljonger, vi måste bära farmors schäslonger, raka farbrors polisonger. Lite stressad blir man. 

Nämen det går ju bra, jag ska bara stoppa ner det sista och så- fjutt iväg med fina Volvon norrut. Sen städar vi måndag och tisdag. 

Det blir spännande att flytta in i ett nytt hus. Eller så nytt är det ju inte- skulle gissa på dryga 100 år men pigg och kry och torrt innertak. Det är väldigt svårt att gissa ålder på byggnader, det är då ett som vi lärde oss på byggnadsvårdskursen. Det kan verka som att t.ex. det här huset inte är så gammalt, eftersom övervåningen är ganska hög jämfört med vad den brukar vara på de timmer hus som byggdes i början av 1800-talet, men man vet aldrig. Går man dit och petar med en slö morakniv kan det visa sig att man hittar urgamla tidningar, eller spår av att det blivit påtimrat en bit på övervåningen.

Det verkar inte finnas några papper eller ritningar på huset, så nu får jag använda min forskande arkeologiska sida. Kolla vilka väggar som är timrade, upptäcka intressanta isoleringslösningar från 80-talet, titta på alla de mystiska mellanväggarna som någon satt upp på övervåningen och känna hur många lager mattor man behöver på golvet. Även kommer jag inom kort att bli varse hur vattenpumpen funkar, och vad vattenledningen som går från köket till toan har för funktion (den är dragen på utsidan golvlisten) och om det är räv eller något annat djur som lämnar skit på gården.

Om det är någotsånär snöfritt till jul hoppas jag att Jack kan hjälpa mig att ta ner en hel del träd. På gården finns en fin pil som man vill ha kvar, sen finns det även en hel massa förvildade växter som kommer från en en gång prunkande trädgård. 

I övrigt är jag precis som alla andra upprörda över att det finns äldrevård som inte funkar. Med en minister som Maria Larsson som bara verkar kunna säga "vi har ett kontrollorgan med MYCKET starkare muskler nu" känns det inte direkt bättre.

Eftersom vi nu befinner oss

Av , , Bli först att kommentera 1

I den märkliga situationen att det är så varmt ute samtidigt som julgrejer dyker upp tidigare o tidigare, så är man alltså ute på kvällen i Umeå i en tunn höstjacka o går runt o ser julbelysning på balkongerna. Men lugn bara lugn- kylan den kommer! Så fort jag flyttat in i ett gammalt hus i kallhålet Överrödå så smäll hä till å när det väl har smulle så smäll hä till på elräkningen…
Mina hugade vänner ska få lite TIPS på vad jag önskar mig i julklapp: en manick som borstar smulor ur sängen, fyra kofötter, en katt som allergiker tål, en tavla som min mamma har målat (hon har en underbar färgkänsla), penslar, trasor till trasmattor, 3 timmar med en hjullastare, en pilatesboll, en elvisp för den gamla har topplockspackningen farit på, några flaskor mandaringlögg, vantar som tål regn, en rökt älgstek, en personlig tränare, respekt, stenhårda magmuskler o så förstås lite världsherravälde. Det var alltså de blygsamma önskemålen från en smart blondin. Jo och så en mojäng som värmer upp små kalla hus i Västerbotten till en mikroskopisk kostnad.

Så damp

Av , , Bli först att kommentera 2

den första julreklamen ner i brevlådan- i september! Okey då det var inte helt giltig julreklamen, utan en ambitiös minitidning om belysning. 12 veckor kvar- är alla beredda? Alltså inte beredda på så vis att ni planerat klappar o börjat leta recept o markerat en julgran (på Er Egen Mark-inte baxa) o gjort upp resplaner o köpt biljetter. Nänä ja menar TIPSEN. Tipsfloden är som mest tät och idiotisk vad gäller julen. Alla tidningar o reklamutskick ska ha med dom.
En helt otrolig uppsjö av ide’er. Det är sötfika, baka kaka, klippa-klistra-limma-pyssla-foga-spraya-måla-knyta grejer, specialköttbullar, sexiga röda strumpbyxor, allt i en enda trivselröra. Även i varenda tidning skrivs det att vi inte ska känna julstress o helgpress. Nä vi ska bara knyckla in oss i julstrumpbyxorna o julmyssockarna o sätta en käck röd rosett i håret o mysa.
Stenhårt jädra mys ska vi ha. Och hemlagad mat.
Men vi måste se upp så vi inte glömmer bort att ge varandra tillräcklig uppmärksamhet, så vår relation liksom kvävs i allt omslagspapper.
Gören eder redo för julen, ty kaoset är den oförbereddes belöning. Den där stackars naiva människan som tror att storhelger bara rullar på i godan ro.Den stackarn gör bäst i att rusta sig till strid.

”Viktigast är att lugna ner sig”

Av , , Bli först att kommentera 0

 Vad skulle vi stackars vanlia männschor göra utan råden från Aftonbladets relationsexpert Eva Rusz? Vi skulle vara helt vilsna och irra runt och skilja oss helt i onödan. Eftersom det är flest skilsmässor i januari måste det ju betyda enligt henne att vi inte klarar av våra relationer under julhelgerna. Personligen tror jag att det också kan bero på att de flesta normala människor har svårt för att börja dra upp sådant just före jul, speciellt om det finns barn med.

I alla fall så måste man tydligen lära sig att lugna ner sig och slå ifrån sig kritik och förtäckt kritik från typ svärföräldrar. (ingen tid för självrannsakan här inte- kvinnor på jul kan väl aldrig vara otrevliga eller ha fel). Om man börjar gräla med sin partner under jul ska man avbryta det och lugnt säga att det här går vi igenom efter jul- med proffesionell hjälp. Plättlätt. Fin stämning.

Annars kan man ju alltid läsa om de bästa raggningsknepen och bli "killmagnet".

Fast vem vill ha kille? Vi vill väl ha män?

Nu drar vi åt julpressen ett snäpp

Av , , 1 kommentar 1

 Det är ett väldigt tjatande om julstress. Att man inte ska känna det. Att man ändå ska:

Lussekatter och gjutenfritt baka

Se till att det finns skinka att smaka

Ta hand om de gamla och sjuka

Bära ylleplädar mjuka

Städa, stöka, duka rött och feja

Hinna med barnen i fönstret speja

Göra gammvolvon servad och julfin

Gå till frissan och lida pin

Om man då känner stressen

Och inte vill öka pressen

Ska man bara coola ner

Inte hetsa mer

Oviktigt från viktigt sortera

Lära sig att prioritera.

 

Väldigt användbara tips man får i tidningarna. Först öser dom över en piffiga dukdetaljer och allt annat, sen är det ideliga intervjuer med stresskuratorer som säger att man måste tänka på att inte stressa hela tiden, annars kommer man att stressa upp sig ännu mer. (vänta- jag måste kolla hur lång kuratorutbildningen är- 3år på högskola. Jahaja).

Tur dom finns som kan leda oss veliga människor rätt. Jag hade aldrig kunna lista ut detta själv. 

Det är väl lika bra att i sann Darwinistisk anda dra åt julpressen och låta dom som inte pallar trycket falla ut i utanförskap. Nästa år kommer dom att tas om hand av de som klarar av det.

Hjultider

Av , , Bli först att kommentera 0

 Hjulafton? Den kväll man byter hjul med varandra

Hjulklapp? Örfilen du får av din chef när du satt på hjulen med fel rotationsriktning

Hjulstress? När du är på väg från Mellanås bortanför Vilhelmina en vrålkallvinternatt och du upptäcker att reservdäcket har pyspunka

Hjulskinka? Den rumpa kvinnor får i januari efter 4 askar Paradis

Hjulgran? En väldigt kort, rund gran

Hjulrim? T.ex. Jag blir så ding när din ring far runtikring mitti ingenting

Hjulgröt? Den svarta gegga av gummi som finns kvar efter en ordentlig burnout

Hjulmat? Pizza, raggmunkar och Ballerinakex 

Hjulbock? Den ställning man hänger upp hjulen på

Hjulstädning? Avfettning, kraftig borste och högtryckstvätt

Hjulsånger? T.ex. Hjularia av Michelin, Hjul i Finnskogarna av Hakkapeliitta, Gott nytt hjul av Good Year

Hjulgransfot? Domkraft

Hjulfirande? När man sänker ner däcken med talja och block

Hjulglädje? När man hittar splirra nya vinterdäck på Blocket för 2000 kr som passar på ens gammVolvo

Hjullov? När man tar ledigt för att byta däck

Hjulmust? Punkteringsspray

Hjulljusstake? Man lägger ett däck på julbordet och sticker ner 5 ljus i mutterhålen. Trendigt inredningstips!

Är det bara jag som tycker…

Av , , 1 kommentar 0

 …det har gått inflation i ord?

Som nu detta med julreklam. Mys. Stämning. Pyssel. Allt detdär. Det är så enormt många ord om julen. Vi känner stress, frid, köpstyrka, juldofter, smaker, och till slut känns det som om all julreklam och allt i media om julen bara handlar om pengar. Känns det verkligen som att smygstarta julen när man tar hela familjen på en provtur i en Kia Ceed?

DÅ dyker vips upp en massa tips: hur man stressar mindre, hur man konsumerar mindre, hur man belastar miljön mindre, bryr sig om släkten mer och har en kravlös jul. 

Men de tipsen finns ofta att läsa i tidningar som man måste köpa, och som på de andra sidorna är fulla av gör-det-själv-klappar, inredningsfällor man ska akta sig för och så mys och gos igen med grejer man kan köpa. Inte nog med att jag blir konsumtionsobenägen- jag blir mysfientlig också!

Det är ju dessutom exakt lika varje jul: levande ljus, koppla av, välj rätt klapp, inredning i traditionella julfärger och så nya färger man kan ha till jul och så nån inredare som lugnar oss med att vi inte behöver följa trender. Tur att dom berättar det, annars skulle vi stå där vid jul alldeles hjälplösa:

Är det fel att ha barnens egentillverkade änglar i rosa framme?

Jag har inga julfinskor! 

Tänk om han blir arg för att han får en rakapparat när han ville ha en Lynx Rave 550?

Kommer han att göra slut nu? På julafton?

Skär det sig mot det röda i granen?

Är det illa med en vit julduk om man krämar på med rött och grönt i stakarna?

Kan man blanda de nya kulorna med mormor Agdas gamla kulor från 50-talet?

Kommer stilpolisen att ingripa?

Skräck och fasa!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Min lillasyster har läst min "inte baxa granar"- blogg. Tänk om hon får för sig att säga till vår mamma att jag tagit gran. Eller tall. Eller ännu värre silvergran. Inte för att jag har det. Inte alls. Inte i en trädgård. Inte hos någon som är snäll i allafall. Särskilt inte en jättevacker silvergran. Och inte fler än 3. Lovar.

Jag menar- jag BRYR mig ju inte om hon säger det, för jag har ju inte gjort det. I allafall var ägarna till granen med på det hela- dom hade inte skrivit någon skylt om förbjudet, inte ens gjort en enkel minering. Ingen Securitas syntes till. 

Det var ju också fint av mig att använda en decibelsvag fogsvans bara för att dom skulle få ro. Ska det va på det här viset så köm jag me Lynxen och Husqwarnan nästa år! Och utan skyddsbyxor så om jag sågar mig i benet ska bloden skvätta på fönstrena och jag yla som en sugga!

Men förstås så kan vår övermoraliska mamma börja härja med mig och sätta käppar i hjulet för mina långt gångna planer på väldigt billig julskinka, glögg, julbelysning och fina glaskulor.

Moral och lag kan verkligen förstöra en god julstämning!

Man ska absolut inte stjäla en julgran

Av , , 1 kommentar 2

 Det är omoraliskt, fel, olagligt och dumt. Ja t.o.m. farligt- man kan köra fast med bilen på väg dit, man kan köra vilse, man kan vricka foten när man i sin olagliga iver hoppar över diket för att skynda sig att slänga in granen i kåpsläpen. Har man dessutom lånat släpen av en granne blir ju han också helt oskyldigt indragen i kriminellt beteende, hans fru kanske sticker med en annan granne, den grannens fru blir deprimerad, barnen blir utan mat och stimulans och katten blir apatisk.

Tänk om alla snodde en gran? Tänk om alla snodde en tre fyra julgranar VARJE år? Ekonomiska förluster för skogsägarna. Vi kanske skulle bortrycka all chans för våra barnbarnbarnsbarn att uppleva gammelskog.

"Nej, barn, det finns ingen äldre skog än de här vindpinade martallarna i hele Västebotten. Din farfarfarsfar berättade att alla snåla människor i stan for ut på landet och högg ner alla".

Hur ska vi kunna bränna tjära om alla stubbar är pickelismå om 60 år?

Dessutom slänger man bara granen när det hela är över. Man kunde åtminstone ha såpass respekt för fosterlandet och skogsägarna att man gjorde något nyttigt av granen. Flisade upp den, sparade den till nästa år eller täljde små smörknivar och knappar av den. 

Det är till en bedrövligt låg nivå vårt land har sjunkit när vi utan skrupler och med starka extraljus tar oss till denna fruktansvärda synd.

Man ska inte sno, snatta, ta, låna, såga, försnilla, bortföra, baxa, hugga en gran utan lov.

Om det inte är av en fiende.

Presentation

Blogg som handlar det som faller mig in. Kan röra sig om politik, ekonomi, vardagsliv, barn, familj, landsbygd, jordbruk, djur, folk jag mött eller folk jag hittat på.

Läs gärna min andra blogg på vk: "folklivsforskning"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se