Etikett: mamma

På Facebook

Av , , Bli först att kommentera 1

 har det dykt upp ett foto på en 13-årig flicka som varit försvunnen i 6 dygn,mamman letar förtvivlat. Vi sprider det vidare, och hoppas att internet kan hjälpa. Det är få saker som är mer fasansfulla än att ens barn är borta, och jag önskar verkligen att att hon kommer tillrätta. Plötsligt känns ens egna bekymmer fjärilslätta. 

tragisktliv.se

Av , , Bli först att kommentera 0

 

…sa min vän Ellen. Apropå att jag skulle jobba så långt bort att jag sa att jag skulle sova i Volvon på veckorna istället för att köra hem. Laga maten på Triangia-kök och så bli utan frukost när tändstickorna var blöta. – Men då kan jag ta moppen till dig, sa hon ”vrrrrrrrr”. Jotack, sa jag, då kan jag ju få frukost vid middagstid! Tragisktliv.se, sa Ellen då.

Det finns en massa tragiska liv, förstås, men det som är intressant är de som är komiska och inte så grymma- men ändå töntiga. Folk som liksom försöker och så inte riktigt når ända fram. Som alla skrattar åt för att ingen tror att den själv  har ett sånt liv.

Som en sån där familj som säger till alla att de far till Kanarieöarna på semester och sen sitter och kurar i källaren i 2 veckor!

Fatta vilket krångel- hur få barnen att gå med på det, kan man undra? ”Nä, ni får inte gå ut idag heller. Det regnar ju. Nej, det regnar så mycket att ni får inte ens gå upp för källartrappen. Ja, mamma och pappa vet att det är slut godis och spagetti och lite annat, men affären har stängt hela semestern och bilen startar inte. Nu får ni inte tända lampor, utan titta snällt på tv:n på jättelågt ljud i några dagar till.”

Mamma och pappa måste hitta på något intelligent sätt att skicka vykort och få tag i souvenirer också.

Eller folk som byter bil väldigt ofta och som inte vill att andra ska fatta att dom har råd med det, så dom köper samma märke och samma färg varje gång….

Så grannarna bara: ”Vad konstigt- hade inte Erikssons en vit 142:a nyss, nu är den fortfarande vit, men har blivit en s80!?”

Fast då är förstås grannarna lite förvirrade.

Eller kvinnor som plockar bort  hela ögonbrynen för att sedan måla dit jätteskarpa nya med en konstig form. Det här är viktig folklivsforskning. Varför? Tänker de bara ta bort lite varje gång och så bara- poff- så är allt hår borta. Fort dit med med kajal och dra lite på måfå.

Karlar som köper en enormt stor skruvdragare med extrabatteri, borrar till trä, metall och betong, torxbits, spårbits, stjärnbits och 42 andra bits och 72 andra fiffiga tillbehör för 3200 kr- för att hänga upp EN tavla.

Människor som i varenda mening de säger måste lyckas flika in att de har snabbaste mc:n, yngsta frun, smartaste barnen, att de är supervältränade, har modernaste kaffebryggaren och dessutom aldrig kommer att bli något så löjligt som arbetslös, för de är så fruktansvärt eftertraktade hela tiden. Det står arbetsgivare i kö för att få tag o dom. Alla vill träna deras talangfulla barn, köpa valpar efter deras hund, sno deras fru eller flytta in i deras hus. Endast det bästa är gott nog. Märken, märken, märken…

 

Här står jag…

Av , , Bli först att kommentera 3

 …framför kylen och trycker i mig Fjällbrynts bredbara ädelost. Rätt in i munnen, utan en rekorderlig macka under. Kanske gör jag det för att det var extrapris, kanske gör jag det föratt ingen stoppar mig. Man gör faktiskt en hel massa bus sen barna har flyttat hemifrån och man inte måste Föregå Med Gott Exempel. Vilket leder mig in på det här med att bli vuxen. 

Hela jädrans tonårstiden längtar man till at bli vuxen och göra bus utan att någon stoppar en!
Det är bara den lilla haken att ingen talar om en att det aldrig blir så! 
Man har inte råd, man måste ta hänsyn till grannarna, man måste tänka på vad släkten ska säga, man ska ha koll på vad ens chef tycker, ens man blir sur eller glad, man får mensont ( men bara 3 dagar i månaden i 37 år= 1332 dagar), man får dubbel tennisarmbåge, hästen blir halt, bästa kompisen får livskris, pelargonerna torkar ihop, mamma stukar foten, pappa ramlar ner för trappen, karln vill flytta till USA, man får missfall, man bryter benet och när det är läkt och kryckorna ivägslängda så ska man bara lägga barnen, bära in veden , elda, skura kattpiss, hänga upp tvätten som börjat lukta, skjutsa grannen till bilverkstaden, ringa Skattemyndigheten, ligga med karln, göra en spotifyspellista till festen- SEN… då ska man göra det där busiga och roliga som man tänkte 1976. Vad nu än det var. Det har man ju glömt nu.
Då bloggar man!

Vad hende?

Av , , Bli först att kommentera 3

 Här sitter man och bloggar i godan ro, med sina trogna typ 40 läsare om dagen. Drömmer stillsamt om ett genombrott och lite länsherravälde (peta Chris Heister) och plötsligt har jag 398 visningar! Och det stoppar inte där, just nu står den på 522 st.

Termometern rusar neråt nästan lika fort- vi ligg nu en hårsmån från -30. När jag är ute med hunden är det ett ovanligt ljud under skorna, som att vägen skulle knaka och braka ihop närsomhelst. Hunden trippar med en väldig fart och inga andra syns ute. Undrar om det är ungefär 55 grader varmare i Peru, där Ann och Stefan bor? 

Återigen: Vad gör vi här? Vem kom på den här knäppa idén? 

Året jag och Elisabeth (Bättan på Arvikamål) flyttade upp hit hade vi bestämt att undkomma den ytterst kalla vintern i Värmland och ta jobb på en båt till varmare länder. Jag med min sjö7ka. Så far vi upp hit i stället. Är detta logiskt. 

Bara sedan jag började skriva detta har det blivit 0,6 grader kallare. 

Min mamma visste vad hon gjorde när hon gav mig pengar till vinterstövlar i julklapp. Ett par Jala arbetskängor har sällan setat bättre. Tur jag har så små fötter- karlstorlekarna var slut för längesen i andra märken. 

Vad vill kvinnorna? Var det någon som en gång frågade sig. En man alltså. Hade han varit kvinna så hade han ju varit tillräckligt smart att räkna ut det själv. Vi vill ha:

* En rejäl MIG-svets

* Magiska byxor som gör att rumpan ser liten och nätt ut

* En varm bil som startar i alla väder

* Ett par Jala arbetskängor

* En handväska som rymmer smink, viktiga papper, snorpapper, bomullstussar, bogserlina, barnmatsburkar, skoteroverall, fickplunta, medicinlåda, pennor, virkningar, kofot, startkablar, se-på-fan-tabletter, George Clooney-filmer, laptop, mobilladdare, cykelpump, extrastrumpbyxor, joggongskor, några semlor, våtservietter, kattstrypare, Morakniv, tumstock, stekspade, timmersvans, nej vad säger jag- inte timmersvans utan en liten geringssåg till listerna som mannen i vårt liv aldrig sätter upp.

Sen tror jag vi är ganska nöjda, förutom ett renoverat badrum, hällspis, uteplats, pampig veranda, avundsvärt sexliv, en tröska och så någon diffust självförverkligande sysselsättning.

Skräck och fasa!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Min lillasyster har läst min "inte baxa granar"- blogg. Tänk om hon får för sig att säga till vår mamma att jag tagit gran. Eller tall. Eller ännu värre silvergran. Inte för att jag har det. Inte alls. Inte i en trädgård. Inte hos någon som är snäll i allafall. Särskilt inte en jättevacker silvergran. Och inte fler än 3. Lovar.

Jag menar- jag BRYR mig ju inte om hon säger det, för jag har ju inte gjort det. I allafall var ägarna till granen med på det hela- dom hade inte skrivit någon skylt om förbjudet, inte ens gjort en enkel minering. Ingen Securitas syntes till. 

Det var ju också fint av mig att använda en decibelsvag fogsvans bara för att dom skulle få ro. Ska det va på det här viset så köm jag me Lynxen och Husqwarnan nästa år! Och utan skyddsbyxor så om jag sågar mig i benet ska bloden skvätta på fönstrena och jag yla som en sugga!

Men förstås så kan vår övermoraliska mamma börja härja med mig och sätta käppar i hjulet för mina långt gångna planer på väldigt billig julskinka, glögg, julbelysning och fina glaskulor.

Moral och lag kan verkligen förstöra en god julstämning!