studium av olika yrkesgruppers beteende har jag lagt märke till olika saker.

Brandmän har en trevlig vana att lämna sina yrkesbyxor nedragna och trädda över stövlarna. På brandstationen ser man långa rader av detta fenomen som känns betryggande. Det skulle kännas väldigt nervöst om de lämnade alla sina persedlar i en osorterad och möglig hög, som dom skulle försöka reda ut när larmet går.

Dom har träningsrum där det hänger skivor till skivstängerna. Gigantiskt stora! Förmodligen bara för att impa på besökande- ingen vetti männscha kan väl med vett och vilja vilja lyfta dem?

När man städar vanliga kontorsmänniskors rum ser man det förväntade: några foton på barn, någon liten barnteckning, ett par extraskor och så en väska ordentligt upphängd. En liten fredlig vimpel eller en sån där stressa-av-kula finns ibland.

Men då ska ni se på 17! Ju mer akademiskt utbildade folk är, ju mer saker har de, ju längre har det sparats på och ju mer saker förvaras på golvet!

Akademiker har vid en fullkomlig och objektiv undersökning visat sig ha en faiblesse för plastpåsar med grejer i på golvet. Det märker man när man moppar runt dom.

Nu ska jag berätta vad de övrigt använder sina fina tjänsterum till:

På golvet finns förutom ovan nämnda även liggande pärmar, 2-3 väskor öppnade med delvis utspritt innehåll och så ett par vandringskängor, ett par sandaler, ett par gummistövlar, ett par jättevarma vinterstövlar samt några vänsterhandskar från 1982.

Ovan golv finns: Mängder av foton på barn och gamla skolklasser, gosedjur, misslyckade krukväxter, trasiga telefoner, inramade foton på hundar, plastburkar som man kan samla barr i, avspärrningsband, numrerade plåtbrickor, föråldrade datorer, intorkade kaffemuggar, utspottade snusar, sällsamt vuxna trädgrenar, facklitteratur, urgammal facklitteratur, hundkoppel, och så pappar, postitlappar och åter papper!