Sveriges bästa äldreboende

”Jag hoppas att det inte är alldeles olagligt det här, att jag tar dom här pengarna” Gillar Kerstins kommentar om när hon tog pengarna för att dom skulle köpa in lite nya grejer till matsalen!

Såg första delen av ”Sveriges bästa äldreboende” ikväll och jodå, det var helt okej, blir kul att se hur pass bra dom får till det. Ännu roligare skulle det ju vara om tv-teamet och experterna kom tillbaka om ett år och följde upp. Tyvärr så tror ju jag att det kan vara så, att det blir lite ”fluga”. När tv-teamet åkt hem (ja, det har dom ju redan gjort) och det ska snöras åt mer i penningpungen för Lycksele kommun så kan det liksom blåsa över. Men, jag kan ju lika gärna ha helt fel!

 

Har börjat virka en flodhäst också, hoppas den blir lika mysig som kusinens, som hon la ut på facebook 🙂 Vi får väl se, hennes blev grymt fin!

5 kommentarer

  1. Marie

    M e d i c i n s k a e x p e r i m e n t

    Jag vill tacka professor Yngve Gustafson som år ut – och år in -vågat säga sanningen, att många av våra äldre utsätts för medicinska experiment.

    Jag vill gå så långt så att jag påstår att det börjar långt tidigare än när man hamnar på äldreboende.

    Det handlar om diskriminiering (dålig kunskap, dåligt med läkarkontakter, uppföljningar m.m.) och en överdriven tilltro, både av personal och vårdtagare, till att piller skall lösa problemen. Det är inte vårdtagarnas fel. De får sällan veta hela sanningen.

    Det är ett komplext område och det hjälper inte att enbart sitta och kolla läkemedlen mot någon lista över kloka och okloka läkemedel eller något interaktionsprogram (hur läkemedel samverkar). Man känner, dessutom, bara till parvisa interaktioner och, ibland, inte ens det.

    Vården måste ändra sina arbetsmetoder och göra rätt från början och följa upp/utvärdera sina behandlingar och avsluta dem när de inte behövs längre. Många står på slentrianmässig medicinering. Det här är inget nytt problem. Det är otroligt att det kan få fortsätta.
    .
    S.k. läkemedelsgenomgångar är ett ”fattigdomsbevis” på en vård som inte fungerar.
    Det finns någon som kan tjäna pengar på det..

    Man måste också fundera på vem som finansierar läkemedelsforskningen (läkemedelsbolagen i de flesta fall) t.ex. De har andra mål – börskurser, försäljningssiffor osv – än vården.
    Därför kan det dröja innan biverkningar kommer till vårdens/allmänhetens kännedom
    (läs gärna Ben Goldacres bok – Bad Pharma)..

    Läkemedelsbolagen är intresserade av att ta fram läkemedel som så många som möjligt kommer att ta under så lång tid som möjligt baserat på deras egna studier.

    Behandlingen kan t.ex. gälla en ”riskfaktor” som förhöjt kolesterolvärde, vilket numera snarare betraktas som en ”sjukdom”.

    Besök gärna askapatient.com (skriv in simvastatin, Lipitor, Crestor etc.) och läs de sorgliga patientberättelserna. Berätta också om Dina erfarenheter på svenska hemsidor för att öka kunskapen. Biverkningar, långtidsbiverkningar och läkemedelsutlösta sjukdomar måste upp på agendan.

    Jag har sett statinernas (läkemedelsgruppen kallas så) verkan på nära håll och det var det som gjorde att jag började leta efter alternativa hemsidor och böcker.
    Läs gärna Hur kolesterolmyten hålls vid liv av Uffe Ravnskov (ytterligare en beundransvärd person).

    Det bästa man kan göra är att läsa böcker och söka information på många olika ställen och sedan att försöka att bilda sig en egen uppfattning. Tyvärr finns inga konsumentorganisationer som sysslar med läkemedelsfrågor i Sverige och media tar sällan upp risker. Däremot lägger man gärna ut artiklar från läkemedelsbolagens PR-firmor. Handlar oftast om nya läkemedel som många tror, automatiskt, är bättre än gamla, men det stämmer inte. De är däremot dyrare (patent) och mer osäkra eftersom man inte känner till alla biverkningar när ett nytt läkemedel släpps till försäljning.

    Allmänheten måste lära sig att det är viktigt att rapportera biverkningar för att bilden skall bli mer rättvis i bipacksedel, Fass m.m. Men det är ingen myndighet som uppmuntrar och förklarar sambanden. Man har väl fullt upp med annat (hjälpa läkemedelsbolagen t.ex.).

    Allmänheten kan rapportera biverkningar på Läkemedelsverkets hemsida eller genom att beställa en blankett per telefon. Givetvis skall man även informera sin läkare, men vårdpersonal är dåliga på att skicka in biverkningsrapporter.

    Det skall bli spännande att se resterande program.

  2. Marie

    M a r k n a d s f ö r i n g

    Jag vill uppmuntra alla att även söka ”alternativ” information och kritiska böcker.

    Det är läkemedelsbolagen som författar bipacksedlar, Fass m.m. och de får stort utrymme i pressen när det gäller att tala för sina varor.

    Reklam kan göras på många olika sätt.

    Jag kommer t.ex. ihåg när en veckotidning, hösten 2011, berättade om en ny medicin avsedd för hjärtflimmer. Den följde det vanliga mönstret – en patientberättelse, en kvinna som hade blivit så bra (stod inget om hur lång tid hon hade tagit medicinen, om hon stod på andra mediciner osv).

    På den andra halvan av uppslaget var en intervju med en hjärtspecialist som hade arbetat med studien som kvinnan hade deltagit i . Han tyckte att patienterna absolut inte skulle ge upp utan kräva den medicin som de själva ville ha (underförstått – den senaste = den ”bästa” = den dyraste).

    Tidningen hade också inkluderat en liten faktaruta. Där stod bl.a. hela namnet och det fanns också en webb-adress.

    Eftersom jag är läkemedelsintresserad läser jag ganska många artiklar. Därför kom jag ihåg att jag hade läst om just den här medicinen som börjar på M och slutar på q.

    I Sverige får man inte göra reklam för receptbelagda läkemedel – men enligt Läkemedelsverket är det svårt att skilja på reklam och information (Läkemedelsverket finansieras till stor del genom godkännande av läkemedel).

    Artikeln tog inte upp några som helst biverkningar/risker men jag kom ihåg att jag hade läst om sådana flera månader tidigare. Det var dels i en artikel från Läkemedelsverket men även i andra svenska och utländska artiklar för fackfolk (många är tillgängliga för vem som helst).

    Jag tar upp det här för att man skall förstå att det man läser i dags- och veckotidningar och hör på TV inte behöver vara hela sanningen – att det kan vara indirekt marknadsföring.

    Kom ihåg – om Du misstänker biverkningar – gå på Din magkänsla.
    Patienterna får alltid veta sist om det tillkommit nya biverkningar.
    Sluta aldrig med någon medicin rakt av och kontakta Din läkare.

  3. Marie

    Läkemedel godkänt i ett land – aldrig godkänt/indraget i ett annat!

    Det här upptäckte jag för över 10 år sedan när min pappa drogades till oigenkännlighet på ett äldreboende där han vistades en vecka. Jag förstod på en gång att hans märkbara försämring inte var normal utan att det måste handla om drogning.

    Pappa hade bl.a. fått psykosmedicinen Mallorol.
    Tack vare Internet upptäckte jag att Mallorol (psykosmedicin) redan var indragen i England på grund bl.a. allvarliga hjärtbiverkningar. I Sverige fick den förskrivas ytterligare ett år och när den ”fasades ut” var det tyst – tyst.

    Nu skall man inte tro att sådana här saker upphört.
    Förra sommaren fick en bekant ett anti-inflammatoriskt läkemedel – Arcoxia . Hon hade begärt Naproxen men läkaren tyckte att det var bättre med Arcoxia som var nyare.
    Så fort som jag hörde namnet på ”läkemedlet” blev jag misstänksam.

    2004 drogs det anti-inflammatoriska ”läkemedlet” Vioxx in över hela världen eftersom det hade visat sig att det kunde ge allvarliga hjärt- och kärlhändelser. Det tillhörde gruppen coxiber-2.
    Den här skandalen ledde till många rättegångar över hela världen.

    När jag gick in på fass.se för att kolla Arcoxia visade det sig att det var samma tillverkare som för Vioxx (MSD, MerckSharpeDome?) och Arcoxia tillhörde samma grupp som Vioxx, nämligen coxiber-2.

    Under mindre vanliga biverkningar på fass.se kunde jag läsa, angina pectoris, hjärtinfarkt, stroke etc.

    När det här hände råkade peoplespharmacy.com (USA) ha en artikel om just anti-inflammatoriska så jag passade på att skicka några frågor.

    Tillhör Arcoxia samma läkemedelsgrupp som Vioxx?
    Deras svar= ja, coxiber-2
    Blev Arcoxia godkänd i USA?
    Deras svar = nej, på grund av allvarliga hjärtbiverkningar bl.a.

    Så här kan det vara – godkänt och ansett hälsobefrämjande i ett land – aldrig godkänt/indraget i ett annat land på grund av allvarliga biverkningar.
    Men kom ihåg de flesta anti-inflammatoriska kan ge allvarliga biverkningar om man tar de för länge – läs bipacksedeln.

  4. Marie

    Det räcker inte enbart att kolla listor!

    I torsdags sändes del 2 i ”Sveriges bästa äldreboende?”.
    Efteråt chattade professor Yngve Gustafson med publiken.
    Det finns en hel del frågor, svar och kommentarer på SVT:s hemsida.

    Jag skulle gärna ha hört mycket mer av professor Yngve Gustafson. Därför tycker jag att SVT borde filma en hel föreläsning med honom och sända efter seriens slut samt reprisera den flera gånger.Jag är övertygad om att en sådan skulle göra stort intryck och leda till att vårdtagare, närstående, anställda mfl blir mer medvetna.

    Det vore också bra om SVT sände dokumentären – Sjukdomar AB (har sänts en gång tidigare ) i repris. Den ger en bra bild av hur det står till med läkemedelsbolagens arbetsmetoder, reklam etc.

    På artimus.se finns en svensk dokumentär om psykofarmaka, t.e.x. antidepressiva.
    Den har titeln – Who Cares in Sweden och ger en bra inblick i både det ena och det andra.
    Den består av tre delar, vardera cirka en timme, så det är nog bra att dela upp tittandet.

    Tyvärr finns få kritiska böcker på svenska.

    Jag anser att man måste läsa på – inte enbart kolla listor över okloka/kloka läkemedel och interaktioner. Det är mer komplext än så.
    .
    Jag blir tyvärr tvungen att rekomendera en amerikansk bok – Are your prescriptions killing you?
    Den är skriven av äldreapotekaren Armon B. Neel och journalisten Bill Hogan. De tar upp många problematiska läkemedelsgrupper.

    Boken innehåller också många illustrativa patientberättelser.

    Här är några av de läkemedelsgrupper som de skriver om:

    NSAID (=non-steroid anti-inflammatory drugs, alltså anti-inflammatoriska som t.ex. Voltaren, Ibuprofen, Naproxen)

    Statiner (=blodfettsänkande mediciner som t.ex. simvastatin, atorvastatin =Lipitor, Crestor mfl),

    Bisfosfonater (för osteoporos t.ex. alendronat =Fosamax, Bonviva mfl),

    PPI = (protonpumpshämmare som omeprazol, Nexium mfl).
    Aftonbladet har idag, 2013-08-31, en artikel om riskerna.

    Blodtrycksmediciner och psykofarmaka av olika sorter

    Det skulle vara bra om någon vågade sig på att skriva en intressant bok om äldre och läkemede på svenska – en lättläst bok avsedd för allmänheten.

    Fast egentligen tycker jag att det här med ”läkemedel” är ett folkhälsoproblem som börjar långt tidigare och som blir värre allt eftersom åren går. Det är ofattbart att det får fortgå på det här sättet.

    John Virapens bok – Piller & Profiter – handlar inte om äldrerproblematiken, men det är en allmänbildande, lättläst och intressant bok..

    Uffe Ravnskovs bok – Hur kolesterolmyten hålls vid liv – är tankeväckande och speciellt som hundratusentals människor står på blodfettsänkande mediciner som t.ex. simvastatin. De flesta har inte en susning om vilka problem de kan få. Jag rekommenderar verkligen boken och att man går in på askapatient.com och söker på simvastatin, Lipitor etc. Då uppenbarar sig närmare tusen patientberättelser för vardera. Jag har sett problemen på nära håll.

    Googla också ”Wonder Drug That Stole My Memory”, en artikel av Stephen Hudson i The Telegraph, mars 2009. Artikeln handlar om simvastatin.

    Sist men inte minst googla – The Lipitor Paradox – så finner Du ett roligt/sorglig videoklipp på u-tube.

  5. Marie

    Ytterligare boktips !

    Jag går ofta in på Dr. Annika Dahlqvists hemsida, annikadahlqvist.com.
    Ni kanske känner igen namnet – den modiga doktorn som kurerat sig själv med LCH-diet och gärna vill berätta för andra.

    På hennes hemsida finns förstås artiklar om kost, diabetes-2 men även mycket annat.
    Nedanstående fångade mitt öga idag.
    Det kommer definitivt att bli mitt nästa bokinköp..

    Här kommer delar av texten:

    ”Ny bok: Dødelig medicin og organiseret kriminalitet
    3 september, 2013 By Annika Dahlqvist 4 Comments

    Ny bok av professor Peter Gøtzsche: Dødelig medicin og organiseret kriminalitet. Peter Gøtzsche leder den oberoende institutionen Nordic Cochrane Center. Han har undersökt metoderna hos de största läkemedelsföretagen och kommit fram till att de liknar maffiametoder och organiserad kriminalitet.
    Olovlig marknadsföring och forskningsfusk kostar hundratusentals människoliv varje år.
    Kriminaliteten ökar hela tiden. Läkemedelsorsakad död är den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtkärlsjukdom och cancer.
    Boken har kommit ut på engelska.” Slut citat

    På Annika Dahlqvists hemsida finns en länk där Du kan läsa ett kapitel ur boken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.