Alltså jag är riktigt värdelös på namn. Och att placera ihop ett namn med ett ansikte sådär i huvudet, och känna igen folk på beskrivningar.

Jag kan känna igen ett namn och veta att jo, jag vet vem det är, men jag kan inte riktigt placera vem det är. Fruktansvärt irriterande egenskap måste jag säga. Och jag kan se och prata med en person utan att ha en aning om vad denne någon heter för namnet har fullit bort, någonstans långt bak. 

Sen har jag en annan fruktansvärt irriterande egenskap. Jag ser ingenting. Eller jag ser ju, men jag får typ ett tunnelseende. Jag ställer in mig vars jag ska och sedan går jag dit, jag kan passera tio stycken som jag känner men jag ser dom inte utan fortsätter bara gå. Sedan får jag höra "varför hälsar du inte?". Jo, jag ska tala om att jag har ingen aning om varför jag inte hälsar när jag ingen har träffat. Liksom, ser jag dig inte så är det svårt att hälsa. Men jag förstår att vissa kanske uppfattar det som att jag är sur eller stressad eller konstig eller vad det nu kan tänkas vara.

Hur som helst så var vi på Ica en dag och så säger en person "Hej Rebecka" till mig och jag hälsar, såg nog väldigt förvirrad ut och satte mig i bilen. För jag hade ingen som helst aning om vem det var. Men han visste ju helt tydligt vem jag var. Ja, det slutade med att jag slog upp hans bils registreringsnummer via sms, och jo, DÅ visste jag ju. Alltså när jag såg namnet så hörde det ju ihop. Jag är helsnurrig. 

Så, nästa gång du ser mig på stan och jag inte hälsar så är det inte för att vara otrevlig utan för att jag helt enkelt är lite felkopplad.

 Igår jobbade Benny kväll, så jag och mina minimonster till barn fick hålla ställningarna här hemma. Lite lätt kaos uppstod när vi skulle ut efter middagen, största fick ett sexårsutbrott som kändes som  en evighet…men, tur som det är så går det ju över. Till slut.

En eld, lite leksaker och lite korvgrillning gjorde susen. Utekväll till halv åtta (då brukar dom redan ha lagt sig ska tilläggas), minsten jättetrött och slocknade hos mig i soffan medan dom stora var uppe i sina rum och lekte. Sen så hade vi fredagsmys. Vi såg Tingeling och tog fram chips, ostbågar och karameller. Supermysigt! Men det blev sent, halv tio kom dom isäng men sedan var det tyst – inget spring och inga rop. Det blir nog fler sådana kvällar framöver på helgerna.

 Alltså, första lektionen, eller föreläsningen eller vad man ska kalla det, var väl sådär om jag ska vara ärlig (och det vet väl dom flesta att jag brukar vara). Det jag hörde var typ bla bla bla statistik bla bla forskning bla bla humanismen bla bla… ungefär. Men ikväll var det bättre. Mer Rebban-nivå på det hela, nu finns det hopp även om den här kursen. Lite i all fall.

Ligger lite efter med några uppgifter i omvårdnadskursen dock, ska sätta mig med det i morgon medans ungarna har dagis och skola och hoppas bara att jag hinner göra i alla fall två uppgifter. I hegen blir det lite plugg, för mannen jobbar. Ungefär som vanligt här då, så jag och mina små monster ska hålla ställningarna. Hoppas det blåser mindre så att vi kan vara ute! Annars tror jag minsann att det blir en liten bakdag på lördag. Blev så fruktansvärt sugen på pizzabullar en dag på praktiken, och så tänker jag att det är lagom att ta med sig ner till majbrasan. Annars ska jag väl måsta lägga mina surt lånade CSN-slantar på korv o bröd till ungarna. Fast det är dom värda så det kan dom få ändå. Svammel svammel, det är inte mycket vettigt som kommer ut ikväll. Eller natt är det ju nu rättare sagt.

Har beställt gummistövlar till ungarna nu, det blidde exakt likadana till alla ungarna. Inte för att det var meningen men jag lägger inte vad som helst liksom, jag skiter ju inte pengar… hehe.

Dom får duga ett tag..

Min lille traktorkille får avsluta inlägget! 

 Inte så spännande som det låter… sitter uppe med en hostig och tättinäsan Algot, stackarn. Och Edla har vaknat och ropat och klagat på ont i halsen stup i kvarten. Nätter som denna skulle jag vilja kunna klona mig, en del skulle få sova och två delar skulle få ta hand om ungarna. Men, det är ju inte särskilt realistiskt. Man orkar det man måste helt enkelt.

Himla har fått duscha idag. Hon blev superdyngig i leran idag och hon är ju då en liten knä/soffpotatis så jag var inte jättesugen på att ha grus och grejs riktigt överallt så hon fick hoppa ner (eller okej, jag lyfte henne; och hon är TUNG!) i badkaret och fick sig en ganska lång dusch. Mattes hjärta är ju så superduktig så hon skötte sig snyggt, men hon gillade det inte så värst. Det var nog roligare att hoppa runt i vattenpölar och ligga i lera…

Själv har jag sandpapper i halsen känns det som, känner mig som ett vandrande slagfält. Eller sittande, just nu. Har hunnit sticka färdigt en tjocksocke som jag började med igår, men den blev ju alldeles för stor så det vette rackarn vad jag ska göra med den. Har börjat med tån på maken till sockan i alla fall. Det är lite meckigt att sticka med en liten i famnen men det går bevisligen, men det går ju i snigeltakt. Försökte luta mig bak och sova lite med Algot på mig men det är hopplöst, han vaknar så fort han blir det minsta liggande. Inte blir det bätte av att jag måste upp till stora tjejen stup i kvarten. Hej och hå vilken klagolåt det blev inatt!

Avslutar med bilder på snyggaste bruden i stan! Första bilden är tagen när hon var runt 8 veckor (10 augusti 2012) på väg hem från uppfödaren, sista är tagen 15:e mars. Tänk vad hon har vuxit! Snart ett år, min skönhet!

När Knut fyllde två så fick han en fin röd bobbycar av sin farfar och farmor, som han har älskat! Det är fortfarande bråk om vem som ska köra den när den är framme så i morse när jag lämnade in grejer till bytardagen och såg en jättefin svart bobbycar så hejjade jag till mig säljaren av den direkt på parkeringen. Jamen klappat och klart, jag kom hem med en svart bobbycar – för 40 spänn! Alltså vilket fynd! Nu behöver dom inte slåss om att köra bobbycar!

Givetvis hittar dom säkert något annat att slåss om, men det är en helt annan femma. Sen när försäljningen började så hittade jag en galonjacka med spiderman och en turkos softshelljacka, båda till Algot. Jättefina. Storbarnen fick tre träpussel. Handlade bara för en hundralapp på vårens bytardag, iddes inte försöka mig på att titta på kläderna, det var som en sillburk.

Fick sälja lite grejer också, så jag hamnade på plus. Men inte så mycket som jag hade önskat men nu ska jag ta nån dag och fota och lägga ut allt på köp och sälj på fejjan. Dumpar priserna och hoppas att någon nappar, annars blir det nog att skänka bort till någon välgörenhet för jag orkar inte ha det liggandes i förrådet längre.

Annars är det snorigt och halsont och lite öronont här hemma. Vi är mer eller mindre dåliga allihopa, ungarna är gnälliga och trötta, hängiga. Det blir vab i morgon, tyvärr, men vad gör man? Går ju inte skicka ungar på skola och dagis om dom inte orkar liksom. 

 Japp, du läste rätt! I fisarnas centrum, där är jag inatt… Himla ligger vid mina fötter och gasar och snarkar om vartannat och lilleman har suttit uppe med mig och haft lite magknip som gick över efter ett tiotal pruttar. Luktar gott här just nu.. hehe

Fisarna är ju något som man får inpå då man har en bulle. Diva fes ju också – ljudligt! Luktar samma gör det också, både Divas och Himlas. Fast jag tycker nästan att Himlas luktar lite mer. Kanske för att hon är större. Tänker att en större hund lagrar större luftbubblor = större fis och mer lukt. Eller? Ja ni ser, vilket väldigt världsligt bekymmer jag har.

Just nu går det inte somna, är alldeles mosig i huvudet efter alla fisar och fislukt som kommer med fisarna. Och svettas gör jag, och hungrig är jag. Har tagit mig en nattmacka som jag sätter i mig i skrivandets stund.

Idag fick jag äntligen kontakt med praktikplatsen. Idag var det möte på skolan då vi skulle få träffa handledarna och få lite information. Men jag var missad, eller alltså det hade typ tagit stopp i kommunikationen så praktikplatsen hade ingen aning om att jag ska komma dit på måndag så naturligtvis var det ju ingen där som skulle träffa mig. Men, ikväll fick jag då kontakt med karln som ska vara min handledare. Så på måndag börjar allvaret med "riktiga" tider ett par veckor framåt!

Imorgon (eller idag blir det ju) ska jag faktiskt unna mig ett långt, varmt bad. Bara jag och badvattnet och massor med tända ljus – det r vardagslyx!

 Alltså den här sexårstrotsen gör mig galen. När tar det slut? Fick höra ikväll att det brukar gå över strax efter dom fyllt sju… åtta månader kvar då! Japp, jag vet vad jag gör den närmsta tiden då… 

Det är som att ha Dr Jekyll & mr Hyde här hemma alltså, ena stunden är det helt perfekt och harmoniskt, två sekunder efter så har helvetet brakat lös. Jag lutar mig mot dom bra stunderna för tillfället, dom stunder när jag känner igen henne och hon är sitt goa, egna jag. Den där ungen som får utbrott vill jag ibland skaka om och fråga vem hon är, hur hon har kommit in i min dotters kropp. Men jo, jag vet ju att det tillhör utvecklingen och det ska vara så. Men då läser och hör jag ibland om ungar som minsann aldrig haft ett utbrott och som liksom har lullat sig genom barndomen, allt verkar så perfekt och puttinuttigt. Jag har en bestämt åsikt att dom föräldrar som hävdar att den är så det ska vara – antingen ljuger dom och har faktiskt ett litet monster i sina ungar också, eller så har dom helt enkelt inte varit helt närvarande.

Sen fattar väl jag med att allt är individuellt, vissa ungar är värre och mer viljestarka än andra, så är det bara. 

Ja, och vad ville jag med detta månntro? Egentligen ingenting. Men jag ser ju ibland på dom som hälsar på att dom tycker att min sexåring är hemsk, att hon ibland i vissa lägen är ouppfostrad och så vidare. Det tycker jag inte att hon är, hon vet vad som är rätt och fel men när hon slår över till den där flickan som jag inte känner igen så eskalerar hon från 0 till 100 på någon sekund och det är tidskrävande att hämta tillbaka den där snälla, älskade flickan som hon faktiskt är. Sådana gånger, när jag möter såna blickar, så kan jag ibland känna en ond önskan att just den mammans eller pappans barn kommer bli exakt likadan, med likadana utbrott. Fast det är bara i hemlighet, lite i smyg. Dom där hemliga önskningarna är bara i ren frustration, önskningen försvinner oftast lika fort som den poppar upp. Men jo, visst finns det dom som anser sig veta och kunna allt om barn som jag skulle vilja se tampas med detta, sådana som har såna där snälla och ganska lugna barn. Men det tänker jag bara i smyg…;)

Ja, ni ser ju vilket i-lands promblem jag har idag. Senare ska jag och mitt lilla/stora älskade monster ta ett långt, varmt bad med tända ljus och höra musik och bara må gott tillsammans en stund. Lite egnetid med mamman är alltid uppskattat. Kanske skulle vi ta och slänga ihop lite bullar också? Vi vuxna och lilleman blir ensamma i helgen nämligen, då åker dom två stora till farmor och farfar fredag-söndag och bor i stugan och får en liten minisemester – det är dom värda! Tyvärr jobbar gubben men lite egen tid kan vi nog sno till oss. 

På måndag börjar allvaret, då börjar min praktik… börjar känna mig lite småstressad faktiskt.

 Jamendåsåserruatte… nu är alla uppgifter inlämnade för medicin 1 kursen! Sista inlämningsdag idag, men jodå, jag har lämnat in allt, till och med alla extrauppgifterna så jag är nöjd. Nu är det bara två kurser kvar resten av terminen, plus praktik. Men visst ska jag klara det! 

Torsdagen då.. ja, vi åkte till Malå och kollade på en bil. En renault, till min fasa. Faktiskt. Men, jo den kändes bra. Lite pengar för en ändå relativt ny bil, den är då ett par år nyare än våran, bredare baksäte med möjlighet att ställa in varje baksäte plus att det finns två extra säten i bagaget. Samma skatt som vårn nuvarande, drar bara en gnutta mer bensin/mil och kändes helt okej att köra. Så nu väntar vi bara att den ska besiktigas, sedan blir det att byta bil. 

Har redan fått höra att bagaget blir för litet om vi har ett säte uppfällt bak, vi kommer inte rymma hunden och vagnen samtidigt… men gissa vad? Det gör vi inte nu heller! För fucking jävla emmaljunga gör så inni helvete breda vagnar och har fortfarande inte kommit på den briljanta idén med trehjulingar. Jag ångrar varje dag att vi sålte iväg P&T:n. Skulle lätt kunna sälja iväg varenda vagn och köpa en begagnad P&T i stället. Men snart behövs inte emmaljungan och då ska den väck. Då blir det en nättare vagn. Och gissa vad? Då löser sig problemet med vagn och hund. 

När vi kom hem delade vi på kladdkakan som blev över igår, och hemgjord glass. Måste göra mer glass!

Idag åker mannen iväg på hockey med lillebror. Undrar vad jag och barnen ska hitta på? Blir nog att bara vara hemma. Kanske bygga lite pärlor. Endast fantasin sätter gränser i pärlornas land!

 Idag besökte vi leklandet här i Lycksele. For dit med alla tre ungarna, själv.. och jo, det gick ju. Men nja, tror det dröjer länge innan jag gör om det. En klättrar högst upp i klätterställningen och kommer plötsligt på att hon är höjdrädd, en åker kana och samtidigt springer den tredje med en väldans fart mot entrén, vad gör man liksom? Men det gick. Efter ett tag kom ju gubben dit också och då blev det genast lättare att hålla alla tre nöjda. För det är ju rätt stor skillnad att släppa ögonen från dom två stora i en minut än att släppa lilleman en minut. Den där lilla kroppen hinner LÅNGT kan jag intyga!

Försökte ta några bilder men det blev mest blahablaha med telefonen, vi får leva på minnena helt enkelt. Vi åt tidig lunch innan vi for dit, men dom blev hungriga och ville ha mat. Nallemål (tror jag det hette?) ville dom ha med hamburgare och pommes, och dom åt. Faktiskt så åt dom nästan upp allt. Jag och Algot delade på en tallrik. Blev dock inte jätteimponerad av maten, tycker det var bättre käk på Leos, men nu ska jag inte klaga. Ungarna var jättenöjda och var rejält trötta ikväll. Jag blir dock ingen stammis, det blir för dyrt att lösa in tre ungar och sedan tillkommer ju nåt i mat/fika väg varje gång. Tycker inte att jag har råd att lägga ett par tusen på årskort heller, även om det sannerligen hade varit hur kul som helst att kunna åka dit och busa nån/gågra gånger per vecka. 

Det kommer absolut bli fler besök, men det lär dröja ett tag. I morgon åker vi och tittar på en större bil, hoppas nu bara att den är något att ha! Det var lämplig prisklass och så en 7 sitsig… skulle vara underbart att inte behöva bråka med bilstolarna och bälten varenda gång man ska nånstans.

Ursch, känner att det blev ett gnällinlägg ikväll. Nallebjörnens lekland: rekommenderas, det är bara jag som är petig med maten 😉 I övrigt: väldigt trevlig personal, bra planering av lokalen och placering av lekställningar och BRA sysselsättning för barnen! 

 Idag var jag på bio med storbarnen, deras första bio!

Innan så åkte vi förbi affären, för att köpa det obligatoriska biogodiset. Ska det va så ska det va liksom. Varsin dricka med skruvkork ville dom ha, det var det viktigaste. Knut ville ha gräddkola och Edla valde först sura nappar men sedan pim-pim. Jag köpte en chokladbit och då ändrade dom sig båda två och tog varsin kexchoklad i stället. En STOR kexchoklad var. 

Väl på bion så stod dom snällt i kön och höll sin dricka och kexchoklad, med såna där spirande ögon som bara barn kan ha. Såklart såg Edla popcornen som många andra barn fick köpa så jajjemen, det blidde popcorn också. Det slank ner ett eller annat popcorn i mamman också kan jag säga.

Filmen var bra, mycket humor. Kan absolut rekommendera den, tjejen i filmen är absolut inte den där söta lilla prinsessan utan tuff, stark och en kommentar i filmen är att en annan karaktär säger åt henne att hon är tung, och hon blir jätteglad.Gillar att det bryts mot dom normala flickgrejerna; alltså att flickor ska vara tysta, smala, och allmänt "flickiga". 

Nu håller jag på att arbeta mig genom sista uppgiften i Medicin 1 kursen. Hoppas på bra betyg, tror inte att jag får det bästa men absolut bland dom högre. Hoppet är ju det sista som lämnar en säger dom ju 😉 

Nej, nu är bloggpausen slut. Ha det bra ute i mörkret!