Jag tycker Expressens Anna Dahlberg beskriver det här ganska bra. Andra länder gör jobbet åt oss medan vi tar åt oss äran. De ”smutsiga” jobben låtsas vi inte finns i vår värld. Det är den fina ”svenska modellen” vi drar fram som gäller på arbetsmarknaden. Trots detta väljer många företag avskeda sina svenska arbetare och ta in utländsk arbetskraft. Vad beror detta på, naturligtvis är det för att få billigare arbetskraft. Batterifabriken i Skellefteå är inget undantag. Detta gäller främst i uppbyggnadsskedet.

Hur ser det ut i vår glesbygd med arbetstillfällen och vilken typ av arbeten präglar här? Vilken utveckling går vi mot för typ av utveckling, eller är det bara avveckling som gäller. Blir det bättre när Sverige ska moderniseras med allt nytt som där tillkommer.

Ta nu pollenmätningarna som är ytterligare ett steg i den norra delens avveckling när de försvinner från ungefär Gävle och uppåt hela övriga landet. Jag är själv inte i behov av dessa, men visar bara på besparing på besparing. Ser vi till hur vi förflyttas häruppe och vilka möjligheter som ges till det är det i princip efter våra vägar. Men kommer de ha tillräcklig standard i framtiden om vi ser till hur det redan förfallit på vissa ställen. Fjällvärlden är viktig ja, men det behövs också kommunikationer.

Både Miljöpartiet och Socialdemokraterna är inte lite stolta visa upp den integrerade elmarknaden och hur den fungerar. I gårdagen intervju med Stefan Löfven i programmet 30 minuter betonade han både att Polen och även Ungern inte gick den demokratiska väg som Sverige gör, menat naturligtvis idealsamhället där Stefan Löfven styr. Han varnade för den väg som båda dessa länder i den riktning de går. Kalla de odemokratiska. Samtidigt kan vi undra det går bra ta ström därifrån när vi Sverige har strömbrist och nuvarande läge med dessa länders kolkraft. Det låtsas man inte om och framtidens energiförsörjning som i alla fall Polen varit ute och flaggat om handlar om kärnkraft. Är inte detta toppen av dubbelmoral. Med honom och S plus nuvarande MP och stödpartierna L och C finns inga andra alternativ där demokrati och trygghet kan garanteras i Sverige. Nu vet vi det. Tack Stefan Löfven för att du varnar oss. Du är en hjälte.

Den explosion som skedde med olika byggen av betong har också en baksida. Det har gått så långt att platser blivit kallade ”betonggetton” och visst kan det vara sant, Betong är inget naturligt material, sterilt och så är det inte minst skadligt för miljön. Det bidrar till koldioxidutsläppen som vi arbetar hårt för att minska. Vindkraftverken och dess fundament är ett sådant problem, samtidigt som det sägs det skulle vara bra för miljön. Men jag är lite tveksam här. Betongen är bra till grunder, broar, vägar och mycket i vår infrastruktur, men mera trä borde kunna gå att användas. Ser vi till vår egen omgivning där vi bor kan vi undra vart skogen tar vägen och hur den här brukas. Ska vi köpa virke, inte är det som tidigare när vi hade egen såg man kunde köpa på plats. Varifrån det nu kommer vet jag rakt inte, men inte torde det komma någonstans från häromkring. Trenden är att vi inte värnar tillräckligt om våra råvaror, de som skulle ge en tillväxt och utveckling tillräckligt bra. Det är en tråkig utveckling vi har på det viset. Det intryck man får är att bara följa med och gilla läget.

Folk verkar mycket intresserade köpa hus och bostäder i vår fjällvärld. Det är också otroliga priser man är beredda betala. Även bara en tomt kan vara miljonvärden på. Det ser ut som lite varstans man börjat söka sig ut från städerna, skulle det bara finnas fler arbetstillfällen skulle säkert många fler bosätta sig här i vår fjällvärld. Ser vi till Vilhelmina har vi ungefär 2-5 mil till närmaste fjäll beroende beroende vad som räknas till fjäll. Sagatun/Blajkfället och den fjällkedjan som hör ihop med Gitsfjällen ligger bara några mil från själva tätorten Vilhelmina. Det sägs det håller bli ganska fullt i fjällen, de traditionella ställena och att folk börjar söka sig till andra som tidigare varit mindre attraktiva.

Kan Vilhelmina själva tätorten bli en del i detta att folk kanske har intresse söka sig hit och då i beräkning både nära till fjäll och natur. Vi kanske inte borde rusta ner allt för mycket och ge upp hoppet alldeles för tidigt. Viruset måste väl någon gång ge med sig och vi återgår till mera normala gängor. Här är ändå ingen risk för överexploatering som jag ser. Vi har gott om ”space” om inte vindkraften kommer ta all plats. I den östra delen närmare kusten klagar inte samerna lite nu hur de är bekymrade bli ännu mer trängda när stora vindkraftparker ska sättas i verket. Det är naturligtvis inte bara samerna som drabbas negativt om det byggs ut i den takt som nu gjorts. Ström till varje pris och att offra den bofasta befolkning som nu finns, med risk att även folk från andra delar upplever det mindre attraktivt när alla fina naturområden består av vindkraft. Säljer man skinnet innan björnen är skjuten?

Norrland är ingen frizon för experimenterande. Det är den uppfattning man får när man ser och hör hur det resoneras. Någon utveckling för människor finna vägar bo här nämns inte. Jag tycker man beter sig både skamligt, nonchalant och oförskämt åt. Sverige är fantastiskt på många sätt, inte minst när det gäller detta med vindkraften som man tar sig alla rättigheter för. Vinster på andras bekostnad är vad det är utan att själva behöva ge några som helst ersättningar. Naturområden, rekreation osv det skiter man blankt i.

Vilken attraktionskraft har vindkraften om vi tänker folk skulle se det som intressant. Det borde vara raka motsatsen, den skrämmer bort människor, även kan djur drabbas negativt, inte minst stora fåglar.

Den svenska miljöaktivisten blir nu staty utanför engelskt universitet.

Efter att ha varit omtalad och gillad av den stora massan i världen finns också de som ogillar henne, känner sig kränkta och förnärmade av ”ett barn” som fått så stor uppmärksamhet. Vuxna män är det som hon ogillas mest av och för att inte säga i sitt eget hemland Sverige. Det engelska barnsliga programmet ”fifth gear” eller vad det heter där man samlas kring dyra och mest exklusiva bilar, testar, har roligt och fjantar sig är närmast beklagligt så barnsliga vuxna män kan bli.

Igår morse var hon med i nyheterna och berättade om sin sjukdom: Aspergers syndrom, tvångssyndrom och selektiv mutism

Själv ser jag inget fel på henne och hon säger själv hon har lite av specialutbildning nu när hon är tillbaks i skolan igen. Hon säger själv hon är blyg och tystlåten inför mindre skaror men räds mindre prata om det hon verkligen står för och inför en större massa. Jag tror många i samhället kunde fått en liknande diagnos. Att brinna för vad man tycker och vilja föra ut sitt budskap, kan det anses som en sjukdom? Kanske ligger det lite i det, man måste vara lite konstig i denna världen för att överleva eller våga förändra.

Jag tycker eller tror det har blivit alltför lätt att se olikheter mellan oss, sätta stämplar och utnämna till olika sjukdomar. Vad har världen tidigare genomgått till vad den är. Alla vetenskapsmän-kvinnor som kommit på olika sätt göra framsteg. Marie Curie kan vara en av många. Hur var hon privat kan vi fråga, arbetsam energisk och levde enbart för sitt arbete eller den vetenskap hon sysslade med.. Kanske hon ansågs av många som ”konstig”. Albert Einstein en mycket excentrisk person, men ett snille.

Vi har även hört ordet ”arbetsnarkomaner”, att vara intresserad av något, gå helt in i vad man skulle göra eller arbeta för och nästan det enda intresset man skulle ha, kan av andra ses som en sjukdom eller likställas i det. Kanske går många av oss omkring och är sjuka enligt det bedömningar som görs numera. Kanske är det så att samhället är sjukt och de som anses sjuka friska.

Vår värld har alltid sett ut som den gör med solen som energikälla och till skapelsen av liv. Vattnet får vi inte glömma som också bidragit till det liv vi har. Jorden har genomgått otaliga katastrofer under sin existens och vad vi nu är inne i, den omställning vi strävar efter och blivit den nya tillväxten. Fordonstillverkare främst söker efter lyckan i den. Vårt kära gamla företag Volvo tänker nu också ”ställa om”. Vill säga det är numera också en del i Kinas produktion. Det beskrivs som revolutionerande det vi nu skulle genomgå men glömmer lätt att vår energiförsörjning hänger på en skör tråd. Det gäller inte bara Sverige som kanske ändå är bland de bäst förspända länderna vad det gäller den saken. Men hela världen och dess tänkta omställning, vad kommer den egentligen leda till. Visioner saknas inte, men är de alltid realistiska.

Man forskar i framtidens energi och enorma summor läggs ned i detta att försöka efterapa solen i dess fusion. Kärnkraften och atomvapnen fungerar i motsatt riktning, fission kärnklyvning vilket har sin avigsida att det utger farlig strålning.

Det här med fusion och dess experimenterande är naturligtvis invecklade grejer och man pratar om ”plasma” och miljontals grader det handlar om. Huruvida detta skulle lyckas och att de skulle lösa våra energiproblem är inte troligt under överskådlig tid. Visst har utvecklingen gått framåt sedan stenyxans tid men också skapat många av de problem vi dras med. Smittan kan vara en del i detta, matbristen och det alla nu väntar på är en återgång till vårt ”vanliga” liv. Redan har handeln drabbats hårt, varorna som fraktas runt på våra hav lider brist på fraktkapacitet och varorna riskerar stiga i pris. Det är en liknande effekt vi får om vi överlag skulle sänka produktionen eller köpkraften minska rejält. Vi sitter ganska hårt fast i det system vi inrättat.

Att vi försöker bli fri oljan så långt det går kan inte vara en nackdel. Världens totala oljeutsläpp över tid är enorma. Vi kommer väl ihåg alla katastrofer som hänt med fartyg som släppt ut olja. All sorts utsläpp av oljebaserade produkter skadar naturen enormt. Vattnen och haven är starkt förorenade beroende av människans framfart. Även våra sjöar kan ha detta problem med olika föroreningar och direkta gifter.

Se det enorma dieselutsläppet nära Arktis. 

Så har det gått, men skadorna kan bli bestående under lång tid.

Ja jag ska skriva lite, vad som helst i princip. Namnet ”stoneage” har egentligen ingenting med vad jag tänker skriva – specifikt. Idén till namnet fick jag när jag såg en dokumentär om Stonehenge, hur jättestenarna hamnat där. Ett är att man släpat dit dessa på en typ av släde. Avståndet mellan platsen som man skulle tagit dessa och till själva uppställningsplatsen skulle vara 25 mil. Det finns andra teorier också. Jag vet inte.

Jag funderade på vilket namn jag skulle ge min nya blogg och då blev det en omskrivning av just detta, Stonehenge. Egentligen skulle det stått ”stonedge” men när jag väl skrivit in namnet och sedan kom på jag ville ändra var det för sent. Då hade bloggen redan antagits av VK. Så nu får det bli detta. Det spelar egentligen ingen större roll. Vad jag eventuellt skriver kan nästan bli vad som helst.

Jag har suttit inomhus nu i drygt ett år, inte träffat några utomstående och dagarna kan ibland bli långa. Att skriva några rader när jag känner för det blir mera ett tidsfördriv och terapi, eller om jag tycker eller känner något är viktigare som jag vill få ut. Jag har inga avsikter ”förändra världen” eller något speciellt mål.

Kul börja på en ny kula

MVH/edor