Elen flödar från norr. Vi exporterar upp till 80 %, själva använder vi 12 % (elområde 1 och 2). Är det inte för jäkligt hur det är ställt samtidigt som våra små kommuner kan behöva kämpa med ekonomin med näbbar och klor. Detta måste vara ett systemfel i Sverige, när de som har den största elproduktionen som nu blivit mer hårdvaluta än någonsin vi är också de fattigaste i landet. Alla regeringar vi haft under alla åren verkar lika handlingsförlamade när det gäller att se till så vi får också behålla vinsterna – eller en större del. Vad kommer den här regeringen göra? Är det samma mesar som vanligt?

Klicka på bild för att läsa hela inlägget från VK. Kan du inte, är det kopierat i sin helhet här under.

Svenska kraftnät redovisar varje dag hur elen flödar genom Sverige. Det är ett flöde som konsekvent rör sig från norr till söder. Landet är indelat i fyra elprisområden. Från de båda elprisområdena i norr flödar hälften av den el som totalt är producerad i landet.

Jennie Pettersson, Stornorrfors kraftstation utanför Umeå är den vattenkraftsanläggning i landet som producerar mest el.

För perioden januari till september i år står elprisområde två för 33 procent av hela Sveriges elproduktion. Västerbotten ingår i elprisområde två tillsammans med Jämtlands län, Västernorrlands län samt delar av Dalarnas län och Gävleborgs län. Detta elprisområde har länge varit en stark producent av vattenkraft. Vattenkraften är viktig för Sverige. Den står för närmare hälften av Sveriges hela elproduktion.

I Umeå kommun finns Stornorrfors kraftstation som är landets i storlek näst största vattenkraftsanläggning efter Harsprånget i Luleå. Sett till elproduktion är Stornorrfors kraftstation störst i landet. Det är bolaget Vattenfall som äger kraftstationen men Umeå kommun har som andelsägare i produktionen rätt till 25, 85 procent av kraftstationens intäkter från elproduktionen.

Under de senaste åren har elprisområde två även blivit landets största vindkraftsproducent. År 2021 producerade vindkraftsanläggningar i detta område 39 procent av den totala vindkraften i Sverige.

Andelen vindkraft har ökat snabbt i elprisområde två. År 2012 stod den för tre procent av områdets elproduktion. År 2017 hade den ökat till tolv procent och i år står vindkraften för 26 procent av områdets elproduktion. Bland de län som ingår i elprisområde två är det Västernorrland som har störst elproduktion i form av vindkraft. Anläggningar i Västernorrland stod för 15 procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion under 2021.

Elprisområde två är landets stora elproducent men inte en stor konsument av el. För perioden januari till september i år har tolv procent av hela Sveriges elförbrukning ägt rumt i detta område. Det är storstadsregionerna Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län som förbrukar mest el.

– Elprisområde två har stor produktion i förhållande till sin förbrukning och har den absoluta majoriteten av timmarna större produktion än sin förbrukning, säger Fredrik Beskow, analytiker på finansmarknadsinspektionen.

Produktionen finns i norr och konsumtionen i söder.Elen måste transporteras långa sträckor via Svenska kraftnäts transmissionsnät. Det sker hela vägen elförluster och det går inte att skicka hur mycket el som helst. Den slutgiltiga överföringskapaciteten är beroende av att nätet är stabilt även om det inträffar en störning. Brister en ledning kan det leda till en större störning på grund av överbelastning i fler överföringsledningar.

Det ojämna förhållandet i elproduktion mellan norr och söder harblivit förstärkt de senaste åren. Flera kärnkraftsreaktorer i södra Sverige har stängt sina verksamheter.

Gränserna mellan de fyra elprisområdena är satta utifrån var det ibland inte finns tillräckligt med kapacitet att överföra el till de områden som har otillräcklig elproduktion, så kallade flaskhalsar. Svenska kraftnät arbetar för att bygga bort flaskhalsarna genom att förstärka och bygga ut elnätet vilket tar flera år att genomföra.

– Idén var att låta prismekanismen verka, så att höga priser lockar fram ny produktion, som nu borde vara fallet i Södra Sverige, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid SLU.

Även den processen har blivit utdragen. Den nya regeringen vill satsa på utbyggnad av kärnkraft vilket också är tidsödande. Vindkraft kan snabbare öka tillgången på el i södra Sverige men en hög andel av ansökningarna om att anlägga vindkraftsparker får avslag av kommuner. Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi stoppade kommuner år 2021 närmare 80 procent av planerade vindkraftverk på land.

Bengt Kriströmtror att en kommunal ersättning till kommuner som upplåter mark för vindkraft skulle skynda på etableringen av vindkraftsanläggningar.

– Som med vattenkraften. När de anlades fick kommunerna ersättning. Ett exempel är att Umeå kommun är delägare i Stornorrfors kraftproduktion, säger Bengt Kriström.

Bengt Kriström har, på uppdrag av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, deltagit i en rapport om elmarknaden i Europa. Forskarnas slutsats är att det är en marknad som kommer att bli alltmer styrd av Europas gemensamma efterfrågan på el. Konkurrensen hårdnar, elpriserna ökar då även i vår del av landet.

– Men nu händer det så mycket i omvärlden. Kriget i Europa väcker kravet på självförsörjning, säger Bengt Kriström som därför uttalar sig försiktigt om elmarknadens framtid.

Elbristen är redan ett faktum i Sveriges storstadsområden, framför allt i Stockholm. Det finns önskemål om att göra Stockholm till ett eget elprisområde vilket skulle minska områdets konkurrens om el. ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, leder en pågående översyn av elområdesindelningen i Europa.

– Den pågående översynen av elområden är till för att säkra en korrekt prissättning för alla i nätet, effektivt hantera flaskhalsar i systemet och skapa förutsättningar för en säker och kostnadseffektiv drift och utveckling av kraftsystemet. I den initiala utvärderingen så tittar man på 2025 som referensår, berättar Fredrik Beskow från Energimarknadsinspektionen.

Han kan inte ge några besked om vad översynen innebär för elprisområde två.

– Generellt så är min bild att på både kort och medellång sikt så kommer nuvarande elprisområde ett och elprisområde två vara de som påverkas minst av indelningen, säger Fredrik Beskow

Det är mycket ström som ska till, speciellt till en snabbladdare. Det brukar stå i reklamen: ”Ladda på 18 minuter”.

Säger vi då att ett elbilsbatteri ligger på omkring 50 kW är det ganska stora mängder ström/elektroner som måste pumpas i under kort. Om vi avrundar till 20 minuter, vill säga 0,3 timme måste det in 167 kW för att fylla på 50 kW. 20 laddare med en liknande kapacitet skulle kräva ca: 3 300 kW om alla laddar samtidigt. Det är enorma mängder el om vi tänker oss stora delar av Sverige snabbladdar sin elbil. Turistsäsonger, semestrar, storhelger, julen, påsken osv.. Risk för kaos och elbrist som landet redan lider av på många ställen. Sedan ska vi in med vätgasen, jag tror det kommer bli en kollaps och elen blir så dyr att vi inte längre har råd värma bostaden. Jag befarar det värsta.

Man verkar börjat i fel ände s a s. Först garanterad strömtillförsel och inte tvärtom det som man nu gjort. Nedstängd kärnkraft och nästan bara förlitat sig på vindkraft. Det som nu redan hänt är att vi är på gränsen till en samhällskollaps.

En säkring som då pallar för överföring borde ligga på ca: 420 ampere vid 3-fas överföringsvolt och laddning 50 kW under 0,3 timme. Vi kan tänka här om hela bilflottan skulle vara utbytt till att de flesta skulle köra direkta elbilar och ett större antal laddar samtidigt blir det en hård belastning på näten. Vissa nät klarar inte en ens någon laddare alls som det idag ser ut. OK/Q8 i V-mina är en sån och likadant torde det vara i hela kommunen, med något undantag, kanske.

Jag tror det är starkt överdrivet hur enkelt allting blir med en övergång till elfordon, det som EU förespråkar. Råder det inte redan strömbrist i stora delar av EU, hur blir det då om de flesta bilägare måste ladda? Det här verkar inte alls genomtänkt och till 2035, vad kan hända då? Mycket kan hända, oförutsedda händelser som kan vända på allt som nu planeras. Hur många visste det skulle bli ett storkrig i Europa för bara över ett år sedan?

Jag menar inte att man inte ska köpa en elbil för den som det önskar, jag menar bara att när vi blir många, nästan varenda kotte har en, kommer problem uppstå.

Ladda hemma, långtidsladdning för den som kan det borde vara det bästa och även skonsammaste för batteriet. Men det finns en risk med det också. Läs här.

Jag tror vi måste hitta andra lösningar också. Nu säger den nya regeringens företrädare för klimatfrågor man ska börja fånga upp CO2 från luften. Jag vet inte om jag tror så mycket på det, men okej försöka duger.

Kan vi bara undvika krig och leva i fred och att Ukraina blir fria från ryssarna är mycket uppnått.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Sverige är inte som det tidigare var, i många avseenden. Främst är det EU-inträdet som gör att vi tappat mycket av vår självständighet, vilket mycket också kan vara oss till nytta. Beträffande det som hänt med EPA , de många dödsfallen och de nya reglerna, tror jag inte det kommer förbättra något alls. Sverige är undantagna från EU: s regler beträffande att ungdomar får köra vanliga personbilar, även tunga lastbilar, bara de går max 30 km/h. Deras ålder är från 15 år och uppåt. Körkortskravet är att endast ha ett EU-mopedkörkort om jag är rätt informerad.

För EU är Sverige ett land däruppe i Norden. Vi inom Sverige behandlas lika oavsett var vi bor. Att vi häruppe har svårare förhållanden, kallare klimat och glest befolkade som har både för- och nackdelar tror jag inte EU:s styrsystem har har så god kännedom om, inte alls skulle jag tro. Var våra riksdagsmän-/kvinnor kommer från har inte längre någon direkt central betydelse. Vi är ett EU-land kort och gott med regler som utgår från EU. Jag tror det blir svårt behålla A-traktorerna med de regler som Sverige nu är undantagna från EU:s.

OBS! I mitt hem klarar jag mig på en 16 amp huvudsäkring. Totalt på 230 V kan jag teoretiskt ta ut 3680 watt eller 3,680 kW. Jämför med snabbladdarens kapacitet.