Elen flödar från norr

Elen flödar från norr. Vi exporterar upp till 80 %, själva använder vi 12 % (elområde 1 och 2). Är det inte för jäkligt hur det är ställt samtidigt som våra små kommuner kan behöva kämpa med ekonomin med näbbar och klor. Detta måste vara ett systemfel i Sverige, när de som har den största elproduktionen som nu blivit mer hårdvaluta än någonsin vi är också de fattigaste i landet. Alla regeringar vi haft under alla åren verkar lika handlingsförlamade när det gäller att se till så vi får också behålla vinsterna – eller en större del. Vad kommer den här regeringen göra? Är det samma mesar som vanligt?

Klicka på bild för att läsa hela inlägget från VK. Kan du inte, är det kopierat i sin helhet här under.

Svenska kraftnät redovisar varje dag hur elen flödar genom Sverige. Det är ett flöde som konsekvent rör sig från norr till söder. Landet är indelat i fyra elprisområden. Från de båda elprisområdena i norr flödar hälften av den el som totalt är producerad i landet.

Jennie Pettersson, Stornorrfors kraftstation utanför Umeå är den vattenkraftsanläggning i landet som producerar mest el.

För perioden januari till september i år står elprisområde två för 33 procent av hela Sveriges elproduktion. Västerbotten ingår i elprisområde två tillsammans med Jämtlands län, Västernorrlands län samt delar av Dalarnas län och Gävleborgs län. Detta elprisområde har länge varit en stark producent av vattenkraft. Vattenkraften är viktig för Sverige. Den står för närmare hälften av Sveriges hela elproduktion.

I Umeå kommun finns Stornorrfors kraftstation som är landets i storlek näst största vattenkraftsanläggning efter Harsprånget i Luleå. Sett till elproduktion är Stornorrfors kraftstation störst i landet. Det är bolaget Vattenfall som äger kraftstationen men Umeå kommun har som andelsägare i produktionen rätt till 25, 85 procent av kraftstationens intäkter från elproduktionen.

Under de senaste åren har elprisområde två även blivit landets största vindkraftsproducent. År 2021 producerade vindkraftsanläggningar i detta område 39 procent av den totala vindkraften i Sverige.

Andelen vindkraft har ökat snabbt i elprisområde två. År 2012 stod den för tre procent av områdets elproduktion. År 2017 hade den ökat till tolv procent och i år står vindkraften för 26 procent av områdets elproduktion. Bland de län som ingår i elprisområde två är det Västernorrland som har störst elproduktion i form av vindkraft. Anläggningar i Västernorrland stod för 15 procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion under 2021.

Elprisområde två är landets stora elproducent men inte en stor konsument av el. För perioden januari till september i år har tolv procent av hela Sveriges elförbrukning ägt rumt i detta område. Det är storstadsregionerna Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län som förbrukar mest el.

– Elprisområde två har stor produktion i förhållande till sin förbrukning och har den absoluta majoriteten av timmarna större produktion än sin förbrukning, säger Fredrik Beskow, analytiker på finansmarknadsinspektionen.

Produktionen finns i norr och konsumtionen i söder.Elen måste transporteras långa sträckor via Svenska kraftnäts transmissionsnät. Det sker hela vägen elförluster och det går inte att skicka hur mycket el som helst. Den slutgiltiga överföringskapaciteten är beroende av att nätet är stabilt även om det inträffar en störning. Brister en ledning kan det leda till en större störning på grund av överbelastning i fler överföringsledningar.

Det ojämna förhållandet i elproduktion mellan norr och söder harblivit förstärkt de senaste åren. Flera kärnkraftsreaktorer i södra Sverige har stängt sina verksamheter.

Gränserna mellan de fyra elprisområdena är satta utifrån var det ibland inte finns tillräckligt med kapacitet att överföra el till de områden som har otillräcklig elproduktion, så kallade flaskhalsar. Svenska kraftnät arbetar för att bygga bort flaskhalsarna genom att förstärka och bygga ut elnätet vilket tar flera år att genomföra.

– Idén var att låta prismekanismen verka, så att höga priser lockar fram ny produktion, som nu borde vara fallet i Södra Sverige, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid SLU.

Även den processen har blivit utdragen. Den nya regeringen vill satsa på utbyggnad av kärnkraft vilket också är tidsödande. Vindkraft kan snabbare öka tillgången på el i södra Sverige men en hög andel av ansökningarna om att anlägga vindkraftsparker får avslag av kommuner. Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi stoppade kommuner år 2021 närmare 80 procent av planerade vindkraftverk på land.

Bengt Kriströmtror att en kommunal ersättning till kommuner som upplåter mark för vindkraft skulle skynda på etableringen av vindkraftsanläggningar.

– Som med vattenkraften. När de anlades fick kommunerna ersättning. Ett exempel är att Umeå kommun är delägare i Stornorrfors kraftproduktion, säger Bengt Kriström.

Bengt Kriström har, på uppdrag av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, deltagit i en rapport om elmarknaden i Europa. Forskarnas slutsats är att det är en marknad som kommer att bli alltmer styrd av Europas gemensamma efterfrågan på el. Konkurrensen hårdnar, elpriserna ökar då även i vår del av landet.

– Men nu händer det så mycket i omvärlden. Kriget i Europa väcker kravet på självförsörjning, säger Bengt Kriström som därför uttalar sig försiktigt om elmarknadens framtid.

Elbristen är redan ett faktum i Sveriges storstadsområden, framför allt i Stockholm. Det finns önskemål om att göra Stockholm till ett eget elprisområde vilket skulle minska områdets konkurrens om el. ACER, EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, leder en pågående översyn av elområdesindelningen i Europa.

– Den pågående översynen av elområden är till för att säkra en korrekt prissättning för alla i nätet, effektivt hantera flaskhalsar i systemet och skapa förutsättningar för en säker och kostnadseffektiv drift och utveckling av kraftsystemet. I den initiala utvärderingen så tittar man på 2025 som referensår, berättar Fredrik Beskow från Energimarknadsinspektionen.

Han kan inte ge några besked om vad översynen innebär för elprisområde två.

– Generellt så är min bild att på både kort och medellång sikt så kommer nuvarande elprisområde ett och elprisområde två vara de som påverkas minst av indelningen, säger Fredrik Beskow