läxlitteratur

Idag är dagen då finkulturen når våra öron. Idag talar man om vem som får årets nobelpris i litteratur. Jag inser att jag inte är någon finsmakandelitteratur människa. Har aldrig hört talas om mannen som vann. Jag förstår knappt det språk som talas när man försöker förklara hans böcker, skrivstil och litterära nivå. Jag himlar med ögonen och känner mej borta, helt borta. Tur att vi är olika. Tur att några av oss gillar att läsa skvallerblaskor, virk och stickmönster och tidningar med bilder i.

Appropå läsa.
Det är ju känt att vår nya regering tänker avveckla subventionerna för läxhjälp. Det är bra tycker jag. Inte att barn inte ska få hjälp och stöd. men att det ska subventioneras. Utan att veta gissar jag att det inte är många ensamstående föräldrar, lågutbildade föräldrar och föräldrar med låg inkomst som använt sig av RUT avdraget för läxhjälp. Nej jag tror att det är folk som har råd att betala vad det egentligen kostar som använt sig av det för att deras barn ska få det ännu bättre. Kanske någon läser läxan med barnen medans man själv är på gymmet…vem vet, jag tror.
Jag har i afton hört röster på nyheterna som nu inte visste ifall man skulle fortsätta använda sig av hjälpen, företagare som inte visste om deras anställda skulle kunna vara kvar..osv osv. Ingen har väl sagt att läxhjälp ska försvinna, inte få finnas till. Tvärt om, det får väl vara kvar, men man får betala vad det egentligen kostar, vilket borde ge mer pengar till läxhjälpsföretagen.
Antar också att föräldrar som haft råd att använda sig av läxhjälp till sina barn inte för en sekund tänkte på de föräldrar som aldrig haft råd trots subventioneringen. Nu hörs deras rop skalla när dom drabbas, men inte ett ljud före…vem vet, jag tror