Jag tror att jag skrattat konstant från 13-tiden idag. Jag har ont i magen! För sura uppstötningar åsido, jag har ett otroligt roligt liv. Jag har engagerande, knäppa, roliga och fantastiska vänner och många av dem.

Jag har en stor lägenhet som jag är helt kär i och verkligen gillar att bo i. Jag är ett par katter ifrån att bli en crazy cat lady.Och även om jag inte har någon plan för mitt liv så vet jag att allting ordnar sig i slutänden.

Ikväll blir det Nordic Rock för min del, är inte ett dugg peppad men det kommer nog, J har lovat att bjuda mig på en grogg på balkongen hans, är övertygad om att jag kommer att få kul. Om inte annat får jag göra det kul!

– Ibland vet jag inte om jag är sjutton eller trettiofem! Utbrast jag igår när jag pratade med en kompis.

–Nä, inte jag heller svarade han. Eller nått i den stilen.

Först tänkte jag att han höll med mig om att det var svårt att veta om jag var sjutton eller trettifem men sen kom jag att tänka på att han kanske höll med om uttalandet i allmänhet. Att det är svårt ibland att veta om man är sjutton eller trettiofem.

Jag får ständigt påminna mig själv om att jag är tjugosju, inne på det tjugoåttonde.

En sak jag aldrig kommer att bli säker på är vilken mental ålder singelkillar har… Jag är redan less.

För det första; Nej, jag ser inte ut som att jag just klivit ut ur en Victoria Frances-poster eller ett Christian Cirriano-fotografi. Och jag struntar totalt i om ditt ex gjorde det! Jag är nu, jag är på riktigt och jag vet mitt eget värde.

Vilket leder mig till nästa punkt; Du kanske tror att du kan komma någonstans med mig genom att försöka trycka ned mitt självförtroende. Glöm det! Mitt självförtroende är välförtjänt och jag kommer antagligen bara tycka att du är en idiot.

Det här funkar ju bra, för det leder nämligen till punkt nummer tre; Jag är minsta lika viktig som du, tro inte att du får bestämma allt, tro inte att du vet allt. Var hur självupptagen du vill, men räkna inte med att jag kommer att sitta vid dina fötter och titta beundrande på dig.

Och punkt fyra; Lägg av att leka lekar med mig. Visst, försök om du vill men var beredd på att förlora matchen. Jag kommer antagligen att vinna.

Punkt fem; Gå nu inte och inbilla dig att du är så viktig att det här handlar om just dig. Du är inte den enda singelkille jag träffat/pratat med/känner/whatever.

End of rant!

Bjöd J på middag idag, vi har bestämt att vi ska försöka äta middag en gång i veckan eller så och idag bjöd jag på Buffalo Wings med tzatziki, potatissallad och klyftpotatis. Har så himla mycket potatissallad i kylen att jag inte vet var jag ska göra av den. Middagarna brukar ge oss en chans att prata igenom saker och planera roliga grejor som vi kan göra och bara hänga. Vi har gjort slut men samtidigt jobbar vi på att vara vänner. Det är aldrig roligt att göra slut men samtidigt skulle det vara mycket värre att bli av med sin bästa vän också.

Jag tycker att vi lyckas rätt bra med vår målsättning. Problemen kommer när andra människor börjar lägga sig i. Lägg er inte i helt enkelt. Vi försöker gå vidare med våra liv.

Jag tror att en del av problemen kommer för att människor applicerar sina egna problem på oss. Jag och J var ihop i tio år och nu börjar människorna i parrelationer tänka att om dom gör slut, tänk om mitt förhållande också tar slut. Och singlarna tänker att om dom inte kan hålla ihop hur ska det då gå för mig. Jo, det blir lite lätt tjorvigt som ni hör.

Samtidigt är det så att vi har våra egna problem, vi behöver inte andras också, så än en gång, lägg er inte i vårt kompisförhållande! Välj inte sidor, sprid inte rykten, gå inte emellan och låt oss sköta det här på vårt sätt.

Imorgon smäller det! Då är det inflyttningsfest och uppslutningen ser finfin ut. Ser framemot lite grillning och en hel del vin. Lägenheten ser presentabel ut och jag ska bara ut och fixa lite grejer nu snart, en sväng på Kupan och till Systemet och så.

Min kompis F sms:ade och meddelade att han skulle ha med sig en liten överraskning. Jag är lite nervös. Nämen, vilken otacksam jänta! tycker ni säkert då. Nejdå, jag gillar överraskningar men det är bara att med det knäppa liv jag lever kan en liten överraskning vara vadsomhelst, från en flaska vin till en livs levande giraff. Vi kan väl säga att jag hoppas på en flaska vin.

Jag meddelade iallafall F om att om överraskningen var en naken karl gömd i en tårta så ska jag hoppa från balkongen. Jag bor på bottenvåningen så jag tar inga risker!

Ja, nu önskar ni väl höra en liten anekdot om hur jag överraskats tidigare men det tror jag inte att jag ska skriva. Jag nöjer mig med att ibland överträffar verkligheten dikten.

Nu ska jag skruva lite i cykeln och sedan bege mig. Tjing!