Med åren blir tiden allt dyrare. Det bli allt färre minuter att fördela – innan det hela tar slut. Den utmätta tiden. Det finns en inre tid inom oss och det är idag, i våra tankar, som vi försöker mäta tiden. Men ibland rör det ihop sig. När och hur hände vad? Ibland är tiden linjär; som floden som strömmar fram, eller som pilens flykt. Eller så går den i en cirkel, som naturens årstidsväxlingar.
Jag ser ofta (fortfarande) tiden som i sommar- och jullov. Men mest av allt mäter vi tiden med klockor. Var utan armbandsur i ett halvår och blev superstressad när jag lyfte handleden, gång efter annan, och konstaterade att där inte fanns någon klocka. Var lika vis om vad den exakta tiden var. Härom veckan köpte jag en ny klocka och blev märkbart mindre stressad när jag kunde konstatera att klockan verkligen var kvart över tolv.
Tiden ilar, kryper, galopperar, travar …
Det pågår ett tjuv- och rackarspel efter valet. Det är märkligt att Alliansen menar att de ska bilda regering trots att det röda blocket (fortfarande) är större. Men nu passar det för Alliansen att mena högerblocket är större om man räknar in SD i underlaget. Trots att ingen av Allianspartierna vill samarbeta med SD, vilket de måste förlita sig till, för att få igenom sina budgetar.
För övrigt är ett orättvist, ojämlikt samhälle en prima grogrund för de högerextrema krafterna.
Senaste kommentarerna