De borgerliga partierna i Umeå kommun röstade nej till det trygghetspaket för anställningstrygghet som Socialdemokraterna och Kommunal lanserat. Trygghetspaket innebär att anställda i Umeå kommun får en tillsvidareanställning efter ett år istället för tre års arbete under en femårsperiod, tiderna för ansökan om föräldraledighet går från tre till två månader, allmän visstidsanställning(AVA) regleras och tiderna för företrädesrätt och återanställningsrätt förstärks till den anställdes fördel. I personalutskottet tidigare i mars drev Socialdemokraterna igenom detta och inställningen är att via tecknandet av kollektivavtal åstadkomma detta. Förutom tryggare förutsättningar för den enskilde att planera sitt liv så är detta en strategisk satsning för att klara av framtidens kompetensförsörjning.

Det är trist med de borgerligas inställning att man inte vill att kommunens anställda ska ha ökad anställningstrygghet. Man uttrycker farhågor för konsekvenser kring detta. Och det är helt riktigt att när det gäller exempelvis konvertering till tillsvidareanställning efter ett år så varierar utmaningarna beroende på om det gäller Kommunals avtalsområde eller tjänstemannakåren.

Men då inriktningen är att detta ska ske via kollektivavtal så finns en god möjlighet för fack och arbetsgivare att hitta lämpliga avvägningar på olika avtalsområden. De fackliga organisationerna är ju också i sin fulla rätt att säga nej till att teckna avtal.

Nä sanningen är att de borgerliga partierna har varken i Umeå kommun eller på riksplanet visat något intresse för ökad anställningstrygghet. Reinfeldtregeringen fick kritik från EU för att man vägrade år efter år att reglera upp missbrukandet av staplande av visstidsanställningar. Efter valet har man tillsammans med Sverigedemokraterna blockerat ett borttagande av anställningsformen allmän visstidsanställning(AVA) som luckrat upp tillsvidareanställningen som norm på svensk arbetsmarknad.

Trovärdigheten är mycket låg för dessa partier i arbetsrättsliga frågor.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Umeå tidning skriver idag om Umeå kommuns arbete mot barnfattigdom. Jag fick en möjlighet att berätta mer om vikten att barnen och deras föräldrars synpunkter tas tillvara och att fokus ligger på att lyfta människor ur fattigdom. Inte enbart underlätta att vara fattig.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

I dag har Umeå kommuns personalutskott sammanträtt. Vi har idag tagit beslut om att gå vidare med det ”trygghetspaket” för anställningstrygghet som Socialdemokraterna i Umeå och Kommunal initierade i höstas. Trygghetspaket innehåller 5 delar:

• Ett-års konvertering av anställningar till tillsvidareanställning efter 1 år
• Reglera allmänvisstidsanställning så att motivering krävs för att använda den
• Förändra kvalificeringen för företrädesrätt från 12 månader sammanhängande anställning till 6 månader
• Förläng återanställningsrätten från 9 månader till 12 månader
• Möjliggör ansökan om föräldraledighet från 3 månader till 2 månader i enlighet med föräldraledighetslagen

Vi har nu tagit beslut om att gå vidare med att verkställa de fyra första punkterna  samt se över konsekvenserna så vi så småningom kan få fram lokala avtal med de fackliga organisationerna. I frågan om föräldraledighet är beslut redan taget om detta, vårt förslag här är att först göra det på prov under ett år och utvärdera konsekvenserna. Socialdemokraternas förhoppning är att detta ska leda fram till ökad anställningstrygghet för kommunens anställda.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Full fart på diskussionerna om kommunens heltidsmodell. Många anställda är oroliga och hör av sig till mig med frågor om vad detta är och varför man gör detta. Samtidigt tar sig uppfattningen om vad detta är allt märkligare former i media.

Låt mig först kommentera en sak.

Jag gillar inte att personalen upplever sig utsatta för hot. Jag vill att personalen i Umeå kommun ska känna sig trygga och den uppfattningen delar jag med ledamöter i s-gruppen i Individ- och familjenämnden. Det är därför jag arbetar hårt för att begränsa bemanningsföretag, se till att man kan få en tillsvidareanställning efter ett istället för två år, att allmän visstidsanställning ska begränsas. Jag tittar därför också just nu närmare på om anställningsavtalen verkligen behöver vara skrivna som de är då man redan idag jobbar kväll, natt, helg och dag enligt avtal där man följer allmänna bestämmelser i HÖK:en.

Men det är en sak i den här debatten. När det gäller att införandet av en heltidsorganisation så är den ett måste, och det är hög tid att kommunen börjar förflytta positionerna. Det finns inget hållbart argument att fortsätta slösa generationer efter generationer på deltidsarbete som sker idag.

I 40 år har politikerna talat om ”rätt till heltid”. Den som nu tror att Umeå kommun eller andra kommuner ska kunna skjuta till hundratals miljoner i arbetsmiljösatsningar innan heltid införs får gott vänta vidare i minst 40 år till. Och då måste ett val göras, att ta steg i detta eller vänta.

Det är så enkelt att det behövs mer rörlighet för att kunna få ut heltiderna och då innebär det att fler kommer behöva arbeta på fler arbetsplatser. Många kommer beröras i liten omfattning då man redan idag har bemanningsbehov på den egna arbetsplatsen (bemanningen är ju tajt som den är), men ja det kommer kräva att enheterna täcker upp bättre för varandra än idag. Jag jobbade 12 år på ett boende inom socialpsykiatrin innan jag fick förtroendet som ordförande i Individ- och familjenämnden, och det är klart att arbetar man i omsorgen vill man göra det på en plats. Minns mycket väl för ett par år sedan när chefen ringde till oss och frågade vem som kunde tänka sig gå in och täcka ett pass på boendestödet. Det var schysst av henne, men som arbetsgivare måste man kunna kräva att det finns utarbetade rutiner för detta.

Att det krävs intern rörlighet för att nå heltid kan verkligen inte vara något nytt för någon. Redan idag är du anställd i kommunen och inte på en särskild arbetsplats. Det är definitivt inget nytt för någon av politikerna i personalutskottet heller även om man kan tro det i tidningarna. Sanningen är att arbetsgivaren varit för dålig på att få ihop scheman och dessutom hur bra man i nästa skede än jobbat med heltidslösningar så hjälper det föga när inflödet av nyanställda anställs på 63% eller 97%. Det måste bli slut på detta sisyfosarbete. Och i det här vägvalet måste vi vara tydliga, heltid går först.

Fortfarande idag anställs vikarier på deltid eller får sitta vid telefonen och vänta på att nån ringer så man kan skrapa ihop ett par timmar för att hanka sig fram. Och tillsvidareanställd personal får arbeta deltid trots att de kunnat arbeta heltid. Inom Individ- och familjenämndens område arbetar endast cirka 60% heltid medan genomsnittlig sysselsättningsgrad är på över 90%. Många skulle alltså med ett fåtal fler timmar i veckan få en lön att leva på, bättre ersättning när man är sjuk eller mer än en svältpension. Eller för den delen arbeta mindre delade turer. Och vi skulle kunna få ha vikarier som går på heltid istället för att vara ett trasproletariat vid telefonen åt kommunen.

Jag anser att politiken har en skyldighet att börja göra något åt detta.

Antingen avblåses detta med ett nytt misslyckande eller så börjar vi ta steg för att komma någon vart. Det kommer alltid att finnas anledning till att se över beslut och se till att arbetsmiljön är god, att anställda med barn har en dräglig arbetsmiljö samt att bemanningscentrum klarar sitt uppdrag att hjälpa till med pass. Men nu är det faktiskt hög tid att kommunen en gång för alla börjar lämna deltidsfällan bakom sig.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden
Ledamot, Personalutskottet

Igår kunde vi i samverkan mellan kommunen och landstinget fastslå att ett framtida beroendecentrum är något både parter vill se komma på plats. Detta ska ses som en gemensam politisk viljeinriktning av vart vi ska i en fråga som började diskuteras för tio år sedan.

Kan ett beroendecentrum komma på plats så är det oerhört betydelsefullt för Umeås befolkning. Att samla våra gemensamma resurser så att den enskilde och anhöriga i missbruk möter ”en väg in” innebär att chansen ökar att rätt stöd ges i rätt tid. Med medicinsk, psykologisk och socialt stöd samlat kan vi förbättra rådgivning och rehabilitering och spara lidande samt använda resurserna bättre. Den enskilde och dess familj behöver inte heller åka runt och boka tider med en rad olika socialsekreterare, läkare, psykologer utan det offentliga samordnar sig för att öka kvaliteten i stödet.

Det är dock viktigt att påpeka att det här kommer att ta lång tid innan vi är framme. Det gäller att få fram lämpliga lokaler i närheten av Norrlands universitetssjukhus vilket kan ta många år. Det kommer också att kräva noggranna analyser av ekonomi, risk- och konsekvensanalyser över hur vi slutligen ska samordna oss och slutligen formella beslut. Vägen kommer att vara lång och full av gropar och stenar på vägen. Men viljeriktningen är klar: vi ska arbeta tillsammans för en ännu bättre missbruksvård i ett framtida beroendecentrum.

Jag är mycket nöjd över detta. Vissa dagar i det politiska uppdraget är lättare att vandra än andra om man uttrycker sig så.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden

Peder Westerberg(L) går nu ut och säger att han värna mindre barngrupper i förskolan och ifrågasätter retoriskt att socialdemokraterna i Umeå skjuter upp målet om 15 barn/genomsnitt i förskolan.

Okej men låt oss då fråga en sak. Liberalerna i Umeå la med sina allianskompisar en budget för 2016 som innebar 16,5 miljoner mindre till För- och grundskolenämnden än Socialdemokraternas förslag. Detta är fakta. Även om Liberalerna la ut en central lönereserv så hade skolan tveklöst haft betydligt mindre pengar i år till mindre förskoleklasser om Westerberg fått bestämma. Hur går då detta ihop med att säga sig vilja satsa på mindre grupper i förskolan? Svaret att det gör det naturligtvis inte. Det är bara tomma ord. Liberalerna har inte heller haft några andra idéer än majoriteten i För- och grundskolenämnden på hur man ska nå målet om 15 barn/barngrupp i genomsnitt.

Vi har sett detta förut från Westerberg. Den gången gällde det att han sa sig vilja satsa på städning av kommunens lokaler när verkligheten visade sig vara tvärtom. Man häpnar.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden