rektortornberg

Tankar från en framtidsverkstad

På värdegrund ger vi inga betyg…

Av , , 1 kommentar 6

Skolan är en fantastisk plats. Platsen där alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, form och färg samlas, (med eller mot sin vilja)  för att skaffa sig framtidskompetenser. Från de första ihopljudade orden till att kunna läsa mellan raderna och analysera vad de läser. Från den första fingervirkningen till klädesplagg som kan tas för ”köpes”.

När vi tänker framtidskompetenser tänker vi ofta grundläggande kunskaper och viktiga förmågor. Men i skolan finns också ett lärandeuppdrag som inte betygssätts. Artediskolan, precis som hela svenska skolan har ett tydligt uppdrag – att lära ut och leva en värdegrund. Hela första kapitlet i Läroplanen är full av beskrivningar av vad den värdegrunden står för. Vad sägs om “Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” Ingen elev i skolan, eller någon annanstans, ska mötas av intolerans pga kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller könsidentitet.

En av nutidens största utmaningar är den polarisering vi ser. Där vi översköljs av information, desinformation och missinformation. Allt detta sammantaget innebär att Läroplanens (och skollagens för den delen) skrivningar får större betydelse och plats. de grundläggande värderingarna t.ex. mänskliga rättigheter ska synas både i undervisningen och ordningsreglerna.

Hur gör vi då detta? Och hur borde vi göra detta? En av de mest grundläggande sakerna är faktiskt att låta elever ta ansvar. För sig själva. För sitt eget lärande. Forskning visar att ungdomar som tar mer eget ansvar är mindre benägna att kränka andra.

Skolan är ingen värdeneutral plats. Både läroplan och skollag är glasklara på den punkten.  Uppdraget är inte förhandlingsbart och nolltolerans måste råda mot rasism och diskriminering och  vi kan bemöta rasism på olika sätt. Inte många ungdomar omfattas av en rasistisk ideologi, men det är tyvärr ganska vanligt att dela in människor i olika kategorier där man ger olika värde åt personer utifrån vilken kategori man placerat dem i och där den kategori som utgör norm har företräde, ges makt, status, möjligheter och anses bättre.

Vårt viktigaste verktyg är utan tvekan kunskapsutveckling – Att utmana rasism och andra fördomar genom att utveckla kunskaper – och att vi sätter in den kunskapen i ett både lokalt och globalt perspektiv. Att vi förhåller oss till både historien och det dagsaktuella. Att vi lär oss, analyserar och agerar.

Ett annat är att vi utvecklar elevernas källkritiska förmåga – att de lär sig att ställa frågorna – vem står bakom informationen? Vilket syfte och vilket budskap har informationen? Vilken tillförlitlighet har informationen?

Om vi vill ha ett omsorgsfullt samhälle måste vi ha en omsorgsfull skola. Det betyder att vi bryr oss om våra elever, visar respekt för dem och skapar en positiv gemenskap. Vi är också goda förebilder och har en dialog med ungdomarna med utrymme för reflekterande samtal.

Just samtal är ett annat viktigt inslag. Samtal kan se ut på många sätt, men om vi verkligen vill skapa en fördjupad förståelse och en god värdegrund krävs att vi håller autentiska, inlyssnande samtal. Att vi tar tillvara elevernas frågor och strävar efter att skapa förståelse för olika synsätt. Ibland använder vi också det vil kallar för transformerande samtal – samtal där den som uttalat sig också avkrävs ett ansvar för det den säger.

Här, liksom i annat lärande, är sätten och verktygen många men alla syftar de till samma sak – att våra ungdomar utvecklar en värdegrund där det är otänkbart att kränka andra människors värde.

“Morality lika art, means drawing line someplace”

 

1 kommentar

Med läslust som verktyg

Av , , Bli först att kommentera 5

IMG_1030IMG_1027

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årets tredje skolvecka på G och i framtidsverkstan är det full rulle.

Sedan flera år startar vi upp vårterminen med Läsdagar. Vi varvar högläsning med tyst läsning, boksamtal och en del praktisk undervisning. Det är oerhört viktiga dagar. Vi vet att läsandet tyvärr minskar, både till mängd och kvalitet. Det är mycket oroande. Vi vet att läsförmågan blir allt viktigare i vårt informationstäta samhälle. Men läsning är mycket mer än så. Läsning utvecklar språket, ger kunskap och förståelse, utvecklar empati liksom både förmågan att tänka abstrakt och förmågan till kreativitet. Att det sen är en ren njutning att hamna i en spännande, rolig och/eller intressant historia är kanske mest en bonus. Av de här anledningarna vill vi ge våra ungdomar läslust, och läslust utvecklar man bara om man får en tillräckligt  bra bok i händerna. Tack till vårt fina bibliotek och våra duktiga lärare för att ni gjorde veckan till en möjlighet att hitta sin läslust!

Veckan som följde har vi ökat tempot och mångfalden i undervisningen, men också uppdaterat korridorerna litet. En scen har kommit på plats i övre cafeterian – ett ställe där vi vill se många spontana och planerade uppträdadande. Invigning med öppen scen blir det fredag 3/2. Slöjden har införskaffat en 3D-skrivare – ger nya möjligheter och nya sätt att skapa och slöjda. Ett vattenspel har också kommit på plats vid Centralhallen. Vackert att se på och avkopplande att lyssna till. En skolbyggnad kan och ska väcka många sinnen och ge många möjligheter. I fredags passade vi på att fira att vi får vara några av de 10 miljoner svenskar som får leva i vårt fina land.

Veckan som kommer avslutar vi med att uppmärksamma Förintelsens minnesdag 27/1. Viktigare än någonsin i tider när nationalismen växer i världen. En nationalism som var roten till förintelsen. Alla dagar är viktiga i skolan, men kanske är dagar som 27/1 viktigare än andra.

IMG_1036

Bli först att kommentera

Skolan i fokus

Av , , Bli först att kommentera 4

Det har varit mycket fokus på skolorna ett tag. Positivt fokus. 13139155_2044056725819524_2246851756125336240_nDet är de två stora undersökningarna TIMSS och PISA som varit på tapeten. Som skolledare blir jag glad men inte förvånad över att resultaten äntligen stigit. Det har gjorts stora åtgärder. Ibland kanske onödigt panikartade och ibland bara onödiga.

Jag tänker att de främsta orsakerna att resultaten förbättrats faktiskt är samma orsaker som inneburit att vi på Artediskolan i Nordmaling höjt våra resultat. Vi har helt enkelt tittat på vad modern skolforskning visar. Det handlar om undervisning, undervisning och undervisning. Undervisning som vi utvecklar tillsammans genom  kollegialt lärande – där vi utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet lär tillsammans, prövar, reflekterar och prövar igen. Undervisning som är varierad. Undervisning där  formativ bedömning har stor plats (att eleverna känner till målen och får feedback på sitt arbete och förstår hur de ska ta sig vidare).

även om detta är de viktigaste åtgärderna finns förstås inga enkla lösningar utan svaret är mer komplext än så. Det handlar också om ett starkt elevhälsoarbete, en trygg skola där vi bygger goda relationer och där eleverna är delaktiga. Det handlar om tusen små och stora saker som till exempel att det finns tillräckliga resurser och hur vi använder de resurser vi har, att vi arbetar tillsammans med hemmen och omgivande samhälle, att vi använder digitala verktyg på ett optimalt sätt. Det behövs också kringresurser som goda och näringsriktiga skolmåltider och välstädade och välutrustade lokaler.

I glädjen över att lärares och elevers hårda arbete gett resultat ser vi  att vi måste fortsätta på den inslagna vägen men också att vi måste fundera på och åtgärda problemet att klyftorna mellan elever ökar. I vår förra skollag fanns ett tydligt kompensatoriskt uppdrag inskrivet. Uppdraget finns kvar men är inte tydligt formulerat i skollagen. En skrivning borde inte ha så stor betydelse, men om detta är viktigt tänker jag att vi borde börja där. Framtiden har inte råd att förlora någon enda av våra barn & ungdomar.

 

 

Bli först att kommentera

Vilken (bra) vecka!

Av , , 2 kommentarer 3

IMG_0976

Vilken vecka! Vilken rolig, inspirerande, lärorik och viktig vecka. Våra nior har haft arbetslivsdagar. Dagar då de mer än i vanliga fall fått möta människor och tankar. Människor och tankar som både utmanat och inspirerat. Det började med Jonas Fröberg som delade med sig av viktiga livsval och sin reportageresa med Gula båtarna. Sen var det Christoffer Öberg, korad till årets unga ledare och VD för Nyåkers pepparkakor och Ann-Margreth Nilsson som berättade om vilket fantastiskt yrke lärarjobbet är. Christina Rickardsson trollband med sin livshistoria och hur hon gått vidare utifrån det. Och däremellan inspel och besök med alltifrån gymnasieskolor till Ung företagsamhet.

Tyvärr har jag bara hunnit vara med på delar av allt detta. Jag började istället veckan på Internetdagarna 2016. Dagar som styrkte mej i att vi satsar rätt när vi utvecklar arbetet med digitala verktyg. Jag fick med mig spännande tankar om hur vi t.ex.  kan använda VR (Virtual Reality) för att levandegöra och variera undervisningen. Men även hur oerhört viktigt det är att våra ungdomar får träna sig i att värdera det de får från Internet. Vem är avsändare? Vad har avsändaren för syfte? Hur förhindrar vi och arbetar med mobbning och hat på nätet?

I onsdags stod det elevhälsa på dagordningen. SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) samlade drygt 200 skolledare och elevhälsopersonal. Vi från Artediskolan och Nordmaling fick äran och förmånen att berätta om vårt utvecklingsarbete kring elevhälsan. En sammanfattning av dagen skulle kunna vara ”Det som är nödvändigt för några är bra för alla” Det betyder att vi behöver planera för undervisning där vi ger förutsättnignar för alla elever att få stöd och utmaningar utan att individualisera för mycket. Till exempel är studiero, struktur och tydlighet i genomgångar och uppgifter nödvändigt för dem som har problem att koncentrera sig, men det är samtidigt bra för alla som inte har dessa problem.

Efter att ha ägnat ett par tråkiga men nödvändiga timmar åt att leverera statistik till SCB ser jag att SKL publicerat sin årliga ranking (som tidigare kommit på våren) och gläds åt att vi ligger i övre skiktet och bland de bästa i Västerbotten.

Veckan och denna bloggning får avslutas med ett citat från Christina Rikardsson. Ett citat att använda i uppför- likväl som i nedförslut. Hur jobbigt det än är så blir det bättre. ”Sluta aldrig gå”

2 kommentarer

Skolpojkarna

Av , , 1 kommentar 6

Fastnade framför UR:s programserie Skolpojkarna. Skolpojkarna är en dokumentärserie som följer elever – pojkar i en skola i Karlskoga. Det kunde ha varit nästan vilken skola som helst. Det kunde definitivt ha varit Artediskolan.

Frågan som ställs är sprungen ur verkligheten. Vad är det som gör att så många pojkar lyckas så mycket sämre än flickorna? Meritvärdena mellan flickor och pojkar på denna skola liksom på vår skiljer sig oerhört. En titt på rikssnittet ger vi handen att flickor som grupp har högre betyg i alla ämnen utom idrott.

Som alltid är svaret komplext. Men det finns där.

Redan i förskoleåldern behandlar vi flickor och pojkar olika. Vi har t.ex. högre förväntningar på att flickor ska vara självständiga och ta ansvar. Detta fortsätter sen hela vägen. Pojkar möts helt enkelt av lägre förväntningar. Det finns också vissa biologiska skillnader som att flickor generellt har en tidigare språkmognad

Konsekvensen om detta fortsätter är alltför allvarliga för att negligeras. Våra pojkar riskerar att bli andra klassens medborgare. Utan möjlighet att välja liv. Detta börjar också märkas både på universiteten och i yrkeslivet.

Dokumentärserien ställer inga frågor som flickorna, de som presterar men som har svårt att hantera den press det innebär.

Jag tänker att det vi behöver göra gagnar alla – både pojkar och flickor. Vi vet att höga förväntningar är av stor betydelse. Att vi visar att vi tror att våra barn och ungdomar klarar att nå de mål som finns i skolan och annat som är grundläggande. Att de lär sig att använda ordet ÄN. att man inte lärt sig ÄN. Att man inte kan ÄN. Och att vi slutar curla. Både i skolan och hemma.

Vi måste också trumma in budskapet att det är coolt att lära sig saker. Att det gör oss smartare (se min förra bloggning) och att det inte spelar någon roll om en har talang/är begåvad eller inte. Det enda som fungerar i längden är hårt arbete. Igen – vi måste sluta curla.

Att vi lyssnar in våra barn och ungdomar. Att vi ger dem stöd när de behöver. Att vi anpassar undervisningen när det blir för svårt. Utan att curla.

Jag vill ha en framtid där alla människor – män och kvinnor, långa och korta, födda i och utanför Sverige, tjocka och smala – hur vi än väljer att dela in dem – har fått en stadig kunskaps- och värdegrund som ger möjlighet att välja det liv de önskar och kan bidra till ett gott samhälle. Ska vi lyckas med det har vi inte råd att förlora någon av alla våra ungdomar.

IMG_0897

 

 

1 kommentar

Hjärnsmarta verktyg

Av , , Bli först att kommentera 5

hjarnaTror du också att människan föds med en viss intelligens och kapacitet? Att du föddes med X antal hjärnceller och det enda som händer att de minskar med åren. Du är inte ensam om att tro på detta olyckliga missförstånd. Ett missförstånd som hindrat många från både framgång och glädje.

Idag vet vi att hjärnan fortsätter utvecklas hela livet. Att den genererar nya hjärnceller och kopplingar hela tiden. Särskilt när du lär dej något nytt. När du lär dej något nytt kan dina hjärnceller positionera om sig, skapa nya kopplingar. Varje gång du lär dej något omformar och utvecklar sig din hjärna. Varje gång du anstränger, kämpar, lär dej, blir du smartare.

Det kanske mest intressanta är att själva vetskapen om detta har stor betydelse för vår ansträngning att lära oss.  En konsekvens blir att det är helt galet när lärare eller föräldrar berömmer barn och ungdomar genom att tala om hur smarta de är. Dels signalerar vi hur viktigt det är, men vad värre är så lurar vi dem att tro att det går att nå framgång genom att vara smart istället för det de verkligen kan påverka – sitt eget arbete och sin egen ansträngning. Forskning visar att när vi får beröm för att vi anstränger oss så kommer vi att anstränga oss ännu mer nästa gång, men om vi får beröm för att vi är smarta är risken stor att vi nästa gång söker en genväg som att fuska eller göra en enklare uppgift för att inte riskera att misslyckas.

Vi vet också att fysisk aktivitet har stor betydelse för hjärnans utveckling och därmed lärandet. För några veckor sedan köpte vi in s.k. pulsband in till idrotten, eftersom vi vet att just den form av fysisk aktivitet som är pulshöjande har större betydelse än rörelse i största allmänhet.

Allt det här är viktig och vetenskapligt grundad kunskap för oss som jobbar i skolan, och i veckan har vi samtalat om erfarenheter och förhållningssätt som utifrån detta gynnar elevernas lärande och utveckling.

Är du förälder så rekommenderar jag varmt webbsidan growingminds.se med massor av handfasta råd hur du kan hjälpa ditt barn att bygga självkänsla, minska stress och utveckla lärande.

Barnens och ungdomarnas utbildning är näst hemmet och familjen den största framgångsfaktorn för ett bra liv och en bra framtid. Kunskapen o hjärnan ger oss ytterligare verktyg, hjärnsmarta verktyg, som vi i skolan tillsammans hemmen och eleverna själva kan använda för att nå både högre och längre.

 

Bli först att kommentera

75 år i framtidens och kunskapens tjänst!

Av , , Bli först att kommentera 4

I år firar vi. Vår skola fyller 75 år.  75 år i framtidens och kunskapens tjänst. Man kan känna sig ödmjuk inför mindre.

Elevantalet har varierat genom åren, men i runda slängar har någonstans strax under 10 000 ungdomar lagt grunden till sin framtid i våra lokaler.

Mycket har hänt. 1941 var det bara en liten klick av befolkningen som fick eller tog möjligheten att läsa vidare efter de första grundläggande åren. Idag är det både en rättighet och plikt.

Skolans främsta uppgift är att lägga en kunskapsgrund som ska vara till nytta både för individ och samhälle och i det ingår även att få med sig en värdegrund där alla människors lika värde är självklart. Där vi förstår att vi måste ta vara på jordens resurser och där vi värnar om demokrati.
wordleDet är lätt att förstå att Artediskolans 75 år satt många spår. Både i individer och samhälle.Skolan är, vid sidan av familjen, det ställe som formar vår person och vår självbild mest. Jag vill påstå att de flesta svarar namnet på en av sina lärare när de ombeds tänka på en person som betytt mycket för dem. Både på ont och gott. Lärare som oftast stärkt, men ibland också stjälpt självförtroenden. Lärare som oftast inspirerat, men ibland också avskräckt från yrkesval.

Självklart kommer vi att fira. Men inte med fest och stoj. Vi tar istället möjligheten att ge  våra nuvarande elever inspiration,  Att vidga perspektiv och synliggöra de stora möjligheter de har utifrån sin tid på Artediskolan. Först ut är Jessica Nordström. Jessica är en ödmjuk hårdrockstjej från Järnäs som därtill blev nominerad till årets rockröst i somras.

På onsdag sker detta. Nästa månad är det Jonas Fröbergs tur. Vi har en lång och härlig lista på f.d. elever som skulle kunna hjälpa oss i uppdraget att motivera och inspirera våra elever. Är du själv en sån eller har du förslag till oss?

Bli först att kommentera

Nu kör vi!

Av , , Bli först att kommentera 7

imageIdag har vi välkomnat framtidens makthavare till ett nytt skolår! Framtidens makthavare, företagare, vårdpersonal, forskare, hantverkare, journalister och lärare.
Och jodå, visst var det litet tufft att komma iväg till skolan för en del, men många skulle bli förvånade över vilken glädje de flesta ungdomar visar över att komma tillbaka till skolan. För att träffa kompisar förstås. Men också för att återse viktiga vuxna och få stimulans, utmaningar och nya kunskaper.
Den här första skolveckan har vi utsett till uppstartsvecka som en förberedelse för ett lyckat skolår. Med trygghetsövningar, övning i studieteknik och gemensamma upplevelser som tex vandring efter vår vackra Lögdeälv. Nu kör vi!

Bli först att kommentera

Ros & litet ris

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag ligger det fyra fina erkännanden om Artediskolan i VK:s ”Tyck-till-spalt”. Det är roligt och det tackar vi ödmjukt för. Mindre rolig är det femte inlägget där en förälder menar att vi har stora problem med bland annat droger och skriver att elever lämnar skolan pga påstådda problem.

Självklart har även Artediskolan problem, även om vi snarare väljer att se det som utmaningar. Utmaningar som vi bara kan möta genom att ha ett bra samarbete med föräldrar och omgivande samhälle. Därför vill jag inbjuda dej som skrev detta, till en dialog där jag får veta mer om de problem du hänvisar till. När det gäller de konkreta exemplen vill jag berätta följande:

1. Att hålla ungdomar borta från droger och alkohol är ett uppdrag vi delar med våra elevers föräldrar. Ett uppdrag vi tar på stort allvar och som vi arbetar både förebyggande och åtgärdande med. UG och skolan har ett tight, öppet och bra samarbete kring detta.  Vi träffar socialtjänsten och polisen i samarbetsmöten kontinuerligt, utöver de direkta kontakter som sker vid behov. Vi har direktkontakt med Ungdomspolisen. Under hösten har Föräldraföreningen mot Narkotika genom vår försorg mött de föräldrar som varit intresserade. Vi har genomfört en välbesökt peppkväll för föräldrar. Vi har besöksförbud för utomstående (För att undvika att tex droger tas in). Vi är måna om att bygga goda relationerna med ungdomarna för att på det viset bättre kunna stötta när det behövs. Vi använder den vetenskapligt belagda modellen Effekt. För att nämna något av det vi gör.

Vi är överens om att Artediskolan just nu är mycket förskonad från droger. Något som dock inte gör att vi lutar oss tillbaka.

2. Ja, det stämmer att vi ser en tråkig tendens att fler väljer fristående skolor i Umeå. Något som även sker i övriga kranskommuner.  Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har flera elever på skolan som är hemmahörande i Umeå och Öviks kommuner. Detta går alltså åt båda håll. Själv ser jag i grunden positivt på föräldrars möjlighet att välja skola. Det ger en extra drivkraft att göra vår skola så bra som möjligt. Självklart vill vi att alla Nordmalings ungdomar ska få sin utbildning på Artediskolan. En extra negativ sak med att ungdomar väljer att gå på en skola i Umeå är att det tar stora summor skattepengar. En utbildningsplats utanför kommunen kostar stora summor i interkommunala avgifter. Skattepengar som kunde ha använts i kommunens egna verksamheter.

Jag säger det igen. Artediskolan är ingalunda utan utmaningar, men utmaningar är samtidigt en drivkraft till utveckling. Nordmalings ungdomar förtjänar en trygg och bra skola. Det kan vi bara bygga tillsammans.

 

Bli först att kommentera

#Mittnordmaling

Av , , Bli först att kommentera 10

Rubriken skulle också kunna vara ”En annan bild av verkligheten”.

29/1 sände SVT Västerbotten ett reportage om Nordmaling. Kanske skulle reportaget spegla Norrtågs problem att hålla tidtabellen. Eller små kommuners utmaningar. Jag är måhända naiv men har svårt att tro att avsikten var att svartmåla Nordmalings kommun som en håla där utvecklingen står stilla och där ingen vill bo. Tyvärr blev det ändå just så det kom att uppfattas.

Själv blir jag både arg och ledsen över att SVT:s redaktion i Umeå visar samma okunskap, slarviga research och förakt som journalister med centrala Stockholm som utgångspunkt ofta visar övriga landet.

Några fakta:

Nordmalings kommun ökade procentuellt sett invånarantalet mest i länet förra året.

Inflyttningsnettot ligger på plus. Fler flyttar in än som flyttar ut.

Pendlingen till och från Nordmaling ökar.

Huspriserna ökar.

Efterfrågan på bostäder är stor och bostadsbristen är ett faktum. Detta är sannolikt den stora orsaken till att invånarantalet inte ökat detta år. Långt gående planer på bostadsbyggande finns dock.

Själv valde jag, tillsammans med min man, att för ett år sen flytta till Nordmaling från en av landets mest expansiva städer. Skälen var flera och vi är grymt nöjda med vårt beslut. Det vi ser är en kommun med närhet och engagemang, ett extremt positivt företagsklimat, en skola med goda resultat och som ligger i stark framkant på många områden, en väl fungerande integration, fantastiska möjligheter till idrotts- & friluftsliv, en växande besöksnäring, en av landets kommuner med bäst service i förhållande till invånarantalet, satsningar på kulturevenemang…

Ja, ni förstår budskapet. #mittnordmaling är en bygd som blomstrar. Där framtidstron är stark. En bygd där väldigt litet står stilla (i ett utvecklingsperspektiv).

En önskan till redaktionsledningen på SVT Västerbotten är att lyfta frågan hur ni väljer att spegla verkligheten. Med public services stora trovärdighet inte bara informerar ni om och problematiserar händelser och skeenden. I samma stund ni gör det skapar ni också en bild av verkligheten. Något som kräver ett mycket stort mått av omdöme och genomtänkta vinklingar. Min åsikt är att den insikten tydligt saknades i detta reportage.

Välkommen att spegla bilden av den andra, mer sanna, verkligheten om #mittnordmaling!

Bli först att kommentera