I morse satte jag nästan kaffet i halsen när jag läste om en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen. Jag blev inte förvånad över domen – som jag tycker var helt väntad – utan snarare över att ngn ens ides driva fallet. Men så är det när friskolekoncerner är involverade – de ska mjölka ut allt de kan ur våra skattepengar och har inte den minsta skam i kroppen när det gäller att slösa bort våra skattemedel på bekostnad av elever och medborgare.

I det här fallet rörde det sig om en privat skolaktör som krävde ut extra ersättning som kompensation för att Malmö kommun kvittade ut underskott i sin egen verksamhet mot tidigare överskott. Skolpengen är lika mellan kommunala och privata skolor, eftersom kommunen inte kan göra skillnad utifrån driftform. Om kommunen skjuter till mer pengar till sina egna skolor, måste de privata kompenseras. Men här krävde en privat skolaktör att bli kompenserad utan att kommunens ens skjutit till pengar till sin egen verksamhet. Man tar sig för pannan!

Vi hade en kanske inte identisk men däremot liknande diskussion på Regionen, när de borgerliga partierna krävde att Regionen skulle skänka bort en massa pengar till privata hälsocentraler som ”kompensation” – som de kallar det – för att Regionen i början på 2019 avskrev underskottet för våra hälsocentraler som vi bedriver i egen regi. De ansåg att det annars stred mot konkurrensneutralitet och likabehandlingsprincipen, trots att de mycket väl känner till att lagstiftningen är tydlig med att privata aktörer inte har ngn rätt till kompensation enbart av det skäl att en region avskriver ett underskott.*

Men det är som att de borgerliga partierna inte förstått vad hälso- och sjukvården är till för. Våra skattepengar är ingen oändlig resurs som man bara kan skänka bort. Syftet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, och då måste resurserna fördelas utifrån hur behoven är fördelade. Det kan vi inte strunta i bara för att de privata vårdföretagen gärna vill göra vinst.

Moderaterna och övriga borgerliga partier pratar gärna om konkurrensneutralitet och likabehandling, men då gäller det enbart vilken ersättning de privata aktörerna ska få från regionen, men när det däremot gäller vad man ska kunna kräva av dem, ja, då har man helt plötsligt glömt bort allt tal om konkurrensneutralitet och likabehandling.

Regionen har en skyldighet att planera sitt utbud av hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov, och det gäller inte minst var man ska placera hälsocentralerna. Det är därför Regionen har en hälsocentral i varenda kommun. Ngn sådan hänsyn behöver inte de vinstdrivande vårdföretagen ta, utan de plockar russinen ur kakan. Vi kan ju se hur det ser ut i länet:

Medan Regionen tar sitt ansvar genom att fördela sina hälsocentraler utifrån hur befolkningens behov ser ut, så plockar de privata vinstdrivande aktörerna russinen ur kakan genom att geografiskt placera sina hälsocentraler på områden där befolkningen statistiskt sett är friskare och vårdtyngden lättare – lägre kostnader och högre vinster för dem förstås. Områden med högre andel äldre, låginkomsttagare eller ensamstående, dvs områden där vårdbehovet är större – det där får Regionen ta hand om.

Det är ett mönster vi ser överallt – såväl i Sverige som i Västerbotten. Det är därför alla privata hälsocentraler i länet valt att öppna i Umeå utom en. Och det är därför alla privata hälsocentraler i Umeå utom en valt att öppna just mitt i stan, med ett bilavstånd på 5 minuter från varandra. Det finns inte en enda privat aktör på Ersboda eller Mariehem, eller ngn av kommundelarna ens.

Lagstiftningen ger de privata vårdaktörerna orimliga fördelar, där det viktigaste är deras möjlighet att plocka ut vinster snarare än befolkningens behov. Ska vi kunna erbjuda bra vård på lika villkor till hela befolkningen, så krävs det att vi ska kunna fördela hälsocentralerna utifrån var behovet finns. Planeringen måste utgå ifrån medborgarnas behov. Men som lagstiftningen ser ut idag sedan Alliansregeringen införde etableringsfrihet, har regionerna förlorat kontrollen över placeringen. De privata kan öppna precis var de vill med följden att vi får överetableringar där behovet är som minst, och måste betala med resurser som tas från där behovet är större. Och när en privat hälsocentral får för sig att lägga ner (vilket de får göra när som helst), är det regionen som ansvarar över att dessa patienter inte blir utan vård.

Med de förutsättningarna, så faller allt tal om konkurrensneutralitet platt. Vill borgerligheten vara trovärdig i sina anspråk på krav på konkurrensneutralitet, så bör då likabehandling inte bara gälla vad de privata aktörerna ska få för ersättning utan även vilket ansvar det ska krävas av dem. Men ngt ansvar att bedriva vård för inlandsborna eller för att ta över alla listade patienter från mottagningar som lägger ner, har jag då hittills inte sett att de efterfrågat. Men så fort det är tal om att avskriva underskott från hälsocentraler i egen regi, ja, då skriker de sig hesa om konkurrensneutralitet. Sådana krav är orimliga! Det är faktiskt fräckt!

Lyssnar man på vad medborgarna vill, så framgår två saker som är väldigt viktiga gällande tillgänglighet. Det ena är att medborgarna värdesätter sin frihet att kunna välja hälsocentral. De flesta går till den hälsocentral som ligger närmast där de bor, men när man är missnöjd vill man gärna få byta. Men lika viktigt som denna frihet, är att inte måsta åka flera mil till en annan hälsocentral för att den som finns på orten inte fungerar tillfredsställande. Det var en återkommande synpunkt som medborgarna lämnade in när vi var ute och frågade om tillgänglighet (se 2021års rapport från FoD-Umeåregionen, s. 27)

Är det då rimligt att alla privata aktörer som vi dessutom finansierar via våra skatter, ska själva kunna välja var de ska placera sig utan att Regionen som är den som betalar ens ska kunna ha någonting att säga till om? Så är det idag. Och det är något som vi måste förändra. Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden så att den används på det sätt som svarar mot folkets behov snarare än som ngn slags kassako som privata vinstdrivande aktörer kan komma och mjölka ur bäst de vill.
Det är inte det som vår hälso- och sjukvårdssystem är till för.

*Se domen meddelad av Förvaltningsrättten i Härnösand 2017-03-13 (målnr 2818-16 E, 2819-16 E, 2820-16 E, 2821-16 E, och 2822-16 E).