50 nyanser av livet som pensionär

Röd Ferrari som tjänstebil

Häromdagen när jag kom ut från hotellet för att åka till golfklubben, stod en vacker, röd Ferrari utanför entrén. En av ’dörrpojkarna’ steg just in i den för att åka och parkera den. ’Valet parking’ är vanligt här nere när det kommer personer som inte vill bekväma sig med att parkera själva och gå omkring 20-30 meter.

Polisen i Dubai har ett antal Ferraribilar och anledningen är att de ska kunna köra ikapp ev brottslingar som försöker smita. Man kan förstås undra varför det behövs en så snabb och dyr bil när det sägs att det knappt finns någon brottslighet här. Visserligen finns här massor av ’fartdårar’ som på motorvägen kör mycket över de tillåtna 120 km i timmen, men eftersom det vimlar av fartkameror mellan vägbanorna där, borde det vara litet ’overkill’ med Ferraribilar.

Jag skulle förstås inte ha något emot att köra omkring i en Ferrari, slippa betala den själv och ha betalt medan jag kör den. Det är visserligen inte lika exklusivt som att åka i ett företags privatjet både i jobbet och privat, men jag skulle definitivt inte klaga över skillnaden;O)  Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i SCA, skulle förstås kräva både och. Med de inkomster han dragit in och privata utgifter han sluppit undan genom att låta företaget betala för dem, torde han ha råd att skaffa sig både privatjet och Ferrari t o m som pensionär.

Nu kan Martin-Löf pusta ut litet för huvudintresset har på sistone lyfts över till SCA:s VD, Jan Johansson, och hans resor kors och tvärs, t ex till fotbolls-VM i Brasilien och EM i Ukraina. Hans familj har då och då varit med på resorna trots att de inte finns med på passagerarlistor eller resefakturor.  I en intervju med Expressen sa han bl a: ”Jag kan förstå att det väcker reaktioner när det beskrivs som det gör och koncentreras som det görs”. Synd att han inte förstod det innan han gjorde dessa och övriga privata resor med företagets privatjet! Dock sa han ett par dagar senare till DN: ”Typiskt svenskt att klaga på mina resor” och ”Kritiken är en väldigt svensk företeelse”. I mina ögon tyder kritiken på att svenska folket har gott omdöme, något Johansson tycks sakna.

En åklagare vid Riksenheten för korruption har nu beslutat att granska resorna. Bolaget har haft som policy att man (läs direktörerna) ”fått ta med medföljande så länge kostnaderna inte ökade för bolaget och så länge vi betalade vad en kommersiell biljett kostade” säger Johansson. Vem tror att de har ersatt bolaget för sina anhörigas resekostnader när dessa inte funnits med på några passagerarlistor eller resefakturor? Tänk, om dessa ’stora, starka grabbar’ hade modet att erkänna när de ertappas med byxorna nere!

Annat graverande som framkommit om SCA:s resor hit och dit med bolagets privatjet är att också den revisor från PWC som granskat SCA:s redovisningar deltagit i bolagets resor. Vem kan lita på en sådan revisor? Kan han verkligen få behålla sin auktorisation? Även Anders Sundström, tidigare socialdemokratisk minister, senare VD och ordförande i Folksam fram till 2013, har varit med och ”smörjt kråset”. Ett antal andra höjdare har också deltagit. Jag misstänker att de alla har svettats under den granskning som genomförts av Svenska Dagbladet.

”Tjänar man mycket så betyder pengar mindre” sa för övrigt SEB:s VD, Annica Falkengren, i Expressen. Hon lyfte ifjol en lön på 29 miljoner. Vad skulle hon säga om hennes lön sänktes till ”bara” 3 miljoner? Då kanske hon skulle ändra uppfattning om pengarnas betydelse. Min slutsats är att ’fartdårar eller fartblinda är dom allihopa’ med eller utan röd Ferrari.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.