I en av dagens lokaltidningar här i Dubai läser jag att konstnärer hyrt in 2 rumänska tiggare för att dra uppmärksamhet och besökare till sin utställning i Malmö Konsthall. Tiggarna sitter inne i lokalen och får 140 kronor var per timme för att sitta där och tigga i 2 timmar per dag. Det är betydligt mer än de pengar de får in genom att sitta ute och tigga i ur och skur. Kravet är att de ska tigga inne i konsthallen precis som de annars gör utomhus.

Syftet med ’installationen’ är att det ska leda till en diskussion om globala orättvisor, men konstnärerna har istället anklagats för att exploatera fattiga människor. I många europeiska länder är tiggeri förbjudet men i Sverige är det tillåtet enligt artikeln. Bara i Malmö finns 150 rumänska romer som sitter och tigger pengar utanför affärer och järnvägsstationen.

Många besökare säger till tidningen att de upplever obehag av att möta dessa tiggare och att de har svårt att koncentrera sig på själva utställningen. Anders Carlsson, den konstnärlige ledaren för gruppen bakom installationen, säger att syftet är att få svenskar att ifrågasätta sin inställning till tiggeriet. Han vill att människor ska fundera över varför man är så tolerant när det gäller  orättvisor som går emot ens egen moraliska uppfattning. Man kan ju undra om vi verkligen behöver gå på utställning för att uppleva tiggeriet och komma fram till hur vi ser på det.

I samma tidning läser jag om hur tillverkare av ’smartphones’ nu lockar oss med ’smartphone-controlled cameras’ och armbandsklockor som gör det möjligt för oss att spåra och hålla reda på våra barn. Produkter som hjälper oss att spåra våra husdjur, barn, bagage, bilar m m är en växande ’business’. Övervakningssamhället är här för att stanna. Storebror vakar över oss från vaggan till graven. Jag känner mig inte helt bekväm med denna utveckling.

I svenska nättidningar läser jag nu dagligen om pilotstrejk och inställda flyg på Norwegian. Två av mina vänner från Umeå har varit här ett par veckor och igår kväll var det dags för dem att åka hem från Dubai. De hade inte fått något meddelande om att Norwegian ställt in flygningen härifrån. När de kom till flygplatsen för att checka in sent på kvällen, visade det sig dessvärre att deras flyg var inställt. Det medförde stora kostnader, mycket besvär och oro samt försenad hemkomst för dem.

Det är inte lätt att stå där på flygplatsen och inte veta vad man ska göra när man plötsligt får veta att flyget är inställt. Visserligen har vi oftast en hemförsäkring med inbyggd reseförsäkring men vad gäller för den? Och vi betalar ofta våra resor med kreditkort och får därigenom ytterligare en reseförsäkring, men vad täcker den? Vi tänker sällan på att ta med oss de villkor som gäller för våra olika försäkringar för vi är ju så vana vid att allt funkar.

För några år sedan ställde Iberia in en flygning som jag skulle åka med från Gran Canaria. Jag fick hjälp bl a av Konsumentverkets utländska avdelning att driva ärendet. Trots att jag kunde argumentera för min sak på engelska vägrade Iberia att betala. De skyllde på extraordinära omständigheter som de inte rådde över.

Av en händelse såg jag i Expressen en artikel om Flightright, ett företag som hjälper resenärer att få rätt mot flygbolag. Jag skrev till dem, bifogade alla mina skrivelser och reseunderlag och de tog sig an fallet. Det dröjde inte mer än några veckor innan Iberia betalade. Hade jag inte läst om Flightright hade jag förmodligen aldrig fått ett öre. Tur ska man ha!