Under de senaste veckorna har många av oss säkert följt allt som handlar om det tyska planet som kraschlandade i de franska alperna. Vad hände? Varför? Ett terrordåd? Planerat självmord?

Nästan direkt efter olyckan gick en fransk åklagare ut och sa att det kunde röra sig om en planerad olycka. Sedan dess har det framkommit att den tyske andrepiloten inte var ’flygduglig’. Tyska åklagare har bekräftat att han var sjukskriven den dag han kraschade planet, men att han hade rivit sönder intyget från läkaren och gått till jobbet ändå. Den franska polisen ska enligt uppgift ha beslagtagit antidepressiva mediciner och sjukjournaler de hittat i hans lägenhet. En f d flickvän har berättat att han behandlats för depression i sex år.

Nu har man hittat de två ’svarta lådorna’ och av dessa framgår att andrepiloten med berått mod kraschade planet med 149 personer ombord. Utredare avslöjar att han t o m ökade hastigheten när han körde in i berget efter att avsiktligt ha låst ut förstepiloten från cockpit. Genomsökning av hans beslagtagna privata dator visar dessutom att han gjort sökningar om självmord på nätet och att hans alias på nätet var Skydevil. Det levde han sannerligen upp till.

Jag kan förstå att man kan tycka att tillvaron är så jobbig att man inte vill leva längre. Vad jag omöjligt kan förstå är att man tar sig rätten att samtidigt både kallblodigt och planerat mörda 149 helt oskyldiga människor. Det gör piloten fullt jämförbar med den kallblodigaste självmordsbombare.

Som ett direkt resultat av flygolyckan skärper flygbolagen nu sina rutiner. Det innebär att f o m nu ska alltid två besättningsmedlemmar befinna sig i cockpit under flygningen, något som amerikanska flygbolag införde redan efter terrordåden den 11 september 2001. Om denna åtgärd räcker får framtiden utvisa, men i USA verkar den ändå ha haft en viss effekt. 

Min mamma var framåt och före sin tid i många avseenden men när det gällde att flyga vägrade hon i sten. Jag hade gärna tagit med henne till England där jag tillbringat så mycket tid eller till Holland för att se alla tulpanodlingar. Mamma älskade sin trädgård och sina blommor. En av hennes favoritväxter var bougainvillea och varje gång jag sett denna växt där jag jobbat, t ex i Egypten och här, tänker jag på mamma. Här nere är bougainvillean inte en krukväxt utan en färggrann blomrik buske. 

Mina två fastrars favoritväxt var Nerium, en mycket gammal växt som vi hemma odlar i kruka. Här förekommer den som frodig buske och växer ofta vilt. Det känns bra att ha ytterligare en länk mellan mig och mina närmaste som inte längre lever. Att stanna upp och reflektera då och då är värdefullt. Likaså att tänka tillbaka på människor, platser och upplevelser som betytt mycket.  Det ger en värdefull känsla av kontinuitet och samhörighet.

Jag avslutar med att berätta att vi på skärtorsdagen hade detta århundrades sandstorm här nere. Himlen blev orangefärgad och sikten var bara ett par hundra meter. Jag körde för säkerhets skull med halvljus vilket är ovanligt här. De flesta bilar höll alldeles för hög fart i dimman och det orsakade flera allvarliga trafikolyckor.

På golfbanan gick personalen omkring med munskydd för att slippa få ner en massa sand i lungorna.  Men sandstormen kunde inte stoppa mina ’vikingars’ framfart på golfbanan. De flesta bröt och tog sig snabbt tillbaka till klubbhuset, men de mina kämpade sig tappert igenom hela banan utan munskydd och med massor av sand i hår, ögonbryn och på kroppen. Något liknande behöver vi nog aldrig uppleva i Sverige tack och lov! Där kommer jag att skriva mitt nästa inlägg eftersom jag nu är klar här nere för denna säsong.

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-language:EN-US;}