I sagan syr två skräddare nya kläder till kejsaren. De säger att de använder ett magiskt tyg som gör att mindre begåvade personer inte kan se det. I själva verket använder de inget tyg alls, men eftersom ingen vill framstå som mindre begåvad låtsas alla att de ser ”kläderna”, trots att kejsaren vandrar omkring naken.

Skräddarsagan om Umeå! 

Läser man Hans Lindbergs blogg och en del annat som publicerats de senaste dagarna kan man få intrycket av att Umeås S-ledning skräddat ihop en rejäl budgetsatsning på skola och omsorg. En del får säkert intryck av att det nu äntligen är på väg åt rätt håll. Men riktigt så fantastiskt som Lindberg m.fl. får det att låta är det självklart inte.

Som inledande exempel så slogs det på stora trumman häromdagen när det meddelades att Bullmarks och Sörfors skola nu var prioriterade objekt i investeringsplanen. Specifikt för Bullmark så var det 25 miljoner budgeterat för 2018 och 50 miljoner för 2019. Det låter ju onekligen som en rejäl satsning men dessa siffror väcker en rad frågor. Inte minst med med tanke på att investeringskostnaden för Bullmarks planerade F-3 skola sedan tidigare var satt till ca. 36 miljoner.

Plötsligt ska det alltså bli mer än dubbelt så dyrt att bygga skola i Bullmark! Hur gick det till, vad föranleder en ökad kostnad på 39 miljoner? Moa Brydsten har själv klargjort att det inte handlar om någon ny satsning, så att slå på stora trumman och försöka att få detta att framstå som en ny prioritering är enbart löjeväckande. Det som också är intressant här är att det nu ska bli drygt 15 miljoner kronor dyrare att bygga enbart F-3 skolan jämfört med vad det skulle ha kostat att bygga ny F-6 skola och omvandla gamla skolan till tre förskoleenheter i enlighet originalbeslutet från Sävar kommundelsnämnd. Jag vill bara påminna om att det alternativet var för dyrt, så hela historien skaver rejält…

Ramökning på 80 miljoner till För- och grundskolenämnden. Hurra, eller?

Vi har också kunnat läsa om den rejäla kraftsamling för välfärden som S vill göra. Nu blir det säkert satsningar som heter duga! Jag tänkte att vi kunde göra ett litet enkelt räkneexempel utifrån de 80 miljoner i extra tillskott För- och grundskolenämnden ska få till sin driftsbudget 2018. Det kanske kan ge en indikation om det här verkligen är den kraftsamling som de vill att vi ska tro.

För att sätta det hela i någon form av perspektiv så bör vi först och främst vara medvetna om att det kommer att vara ca. 3% dyrare att driva kommunen 2018 på grund av att inflation, löneökningar och befolkningstillväxten m.m. driver upp kostnaderna. Det här betyder att det kommer att kosta ca. 50 miljoner mer att driva runt exakt samma för- och grundskoleverksamhet som i år.

Vidare så finansierades musikskolan m.m. 2017 med tillfälliga medel. Det innebär att dessa knappt 6 miljoner nu också måste in i budgeten. Redan här har kostnaderna ökat med 56 miljoner. Så nu finns det plötsligt endast 24 miljoner kvar av denna ”rejäla” satsning på skolan. Men vi fortsätter väl att räkna. Utifrån budgetunderlaget så ökar också kommunens kostnad för fristående skolor med 8 miljoner och vips fanns bara 16 miljoner kvar.

Den lilla detaljen att det blir fler Umebor påverkar förstås också skolan. Jag vill minnas att det beräknas kosta drygt 40 miljoner under 2018. Fast 40 miljoner kanske inte är så noga.

Till detta kommer dessutom ökade kostnader för att kunna rekrytera kompetent personal. Behoven ökar kraftigt samtidigt som det finns stora problem med just kompetensförsörjningen. Rent krasst innebär det att det blir allt dyrare att rekrytera. Vidare så ökar också sjukskrivningarna rejält i kommunen. De direkta kostnaderna för hela kommunen 2016 landade på 107 miljoner. Så om vi utifrån nämndernas storlek gör en kvalificerad uppskattning av hur det slår på För- och grundskolenämnden så handlar det om ca. 30 miljoner i kostnader och dessa fortsätter att öka. Hur stora kostnader detta kommer att medföra är förstås svårt att sia om. Men det är definitivt inte gratis.

För alla som sitter hemma och funderar på det här med 15 barn per grupp så är det ytterligare en liten detalj som bör lyftas i sammanhanget. Budgetförslaget bygger på samma lärartäthet som i år vilket innebär att ingenting har förändrats överhuvudtaget. Någon satsning för att minska barngrupperna kan det alltså inte vara tal om. Det här med att de lyssnar på medborgarna kanske inte stämmer så bra ändå…

Avslutningsvis så bör det också sägas att kommunens ekonomiavdelning satt upp ett antal kriterier för hur en sund ekonomi skall uppnås. Ett kriterium är att kommunen bör presentera ett resultat motsvarande 3% av den totala omslutningen. Nu verkar dock inte S-ledningen bry sig om det utan de budgeterar för ett resultat på mindre än 1%. Skulle För- och grundskolenämnden lägga en ekonomiskt sund budget skulle det här innebära att det krävdes effektiviseringar på motsvarande 36 miljoner. Men å andra sidan, hur viktigt kan det vara med en sund ekonomi. Det viktigaste är väl att det ser ut som att det läggs mer pengar på välfärden, det är ju trots allt snart valår…

Jag kom osökt att tänka på ännu en saga. Den handlar också om en skräddare och som alla vet så slutade den sagan med att det bidde ingenting…

Jag blev en aning överrumplad då det plötsligt plockades fram en kamera när jag besökte Västerbottningen för ett par veckor sedan. För det kan möjligtvis ha varit så att det hade gått ett par dagar, eller nån vecka, sedan mitt senaste möte med en rakhyvel… Så med anledning av detta blir jag kanske tvungen att byta undertitel på bloggen till ”…den orakade sanningen”.

I vilket fall som helst så kan ni läsa min första ledare i Västerbottningen här nedan:

Är ni inte redan prenumeranter kan ni ordna det via nedanstående länk. Jag är helt säker på att trycksvärtan räcker så att även ni kan få en tidning i brevlådan varje torsdag.

vasterbottningen.se

Samrådsmöte om detaljplanen för den nya skolan i Bullmark

Mötet hålls 17 maj, kl 19:00 – 20:00 i Bullmarks skola (redigerat: byte av lokal har skett, nu är alltså mötet i skolan)

Jag undrar om det är så att kommunen inte vill ha så många deltagare på detta samråd eftersom man bokat byns allra minsta samlingslokal. Att ingen officiell inbjudan gått ut trots att det här verkar ha varit klart sedan slutet på april är också lite märkligt.

Synpunkter måste skickas in skriftligt senast den 2 juni, i annat fall riskerar man att förlora rätten att överklaga detaljplanen. Samrådsperioden inleds imorgon den 12 maj och ni hittar alla handlingar och information via nedanstående länk:

Detaljplan Bullmarks skola

Handlingarna hittar ni även separat här nedan:

Följebrev samråd

Plankarta med bestämmelser och illustration

Planbeskrivning och genomförande

Hjälp gärna till att sprida informationen så att alla berörda får en chans att lämna sina synpunkter kring detta!

Bröt arm med en VD idag!

Utkomsten av denna holmgång blev att jag efter stenhårda förhandlingar accepterade ett erbjudande om att bli en av ledarskribenterna för en av länets lokala tidningar. Nu är man ju inte direkt någon duvunge så jag sålde mig naturligtvis inte billigt. Efter timtal av förhandlingar så enades vi till slut…

Vd’n försökte inledningsvis köpa över mig med en kopp nybryggt kaffe men så lättlurad är ju inte ens jag, så jag försökte i det längsta spela ointresserad för att pressa fram ett bättre bud. Efter många turer erbjöds jag tack vare min grymma förhandlingsteknik en ”sign on bonus” som överträffar allt annat jag någonsin blivit erbjuden för liknande uppdrag. När jag slutligen lyckats mjuka upp Vd’n så sockrade han faktiskt kontraktet med en exklusiv keps med företagets namn på. På fullt allvar finns det någon som skulle kunna motstå något sådant? Så självklart skakade vi tass och kontraktet vann laga kraft.

När väl all formalia var avklarad och ”sign on bonusen” skulle utbetalas visade det sig att det aldrig funnits någon keps. Jag blev istället erbjuden en gammal frisbee och ett par sockar som plåster på såren. Men som sagt, lättlurad är jag ju inte, så jag krävde naturligtvis att jag skulle få behålla frisbeen även om de inte var nöjd med mina journalistiska alster. Katching, frisbeen är nu min oavsett hur jag presterar! Är jag kungen av förhandling eller???

Lite smolk i glädjebägaren blev det dock. När jag väl kom hem så insåg jag att jag råkat glömma att avtala in sockarna i kontraktet. Så vill det sig riktigt illa måste jag nog lämna tillbaks sockarna om jag misslyckas som ledarskribent. Nåja! Nu ska jag väl inte måla fan på väggen riktigt än, men min ”hit´n run” strategi sprack ju direkt, nu krävs det ju att jag faktiskt presterar… Men en sak ska ni ha väldigt klart för er, gillar Vd´n inte det jag skriver lämnar jag igen sockarna otvättade…

Om jag nu slutligen mot alla mina principer ska vara lite allvarlig för ett ögonblick så är jag faktiskt enormt hedrad över att bli tillfrågad om att på regelbunden basis skriva ledare i Västerbottningen. Jag hoppas verkligen att jag ska motsvara ledningens förväntningar och att läsarna kommer att uppskatta det jag skriver. För jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är en aning nervös, det är ju trots allt lite skillnad mot att skriva på sociala medier där jag själv dikterar villkoren för allt jag gör. Det här blir definitivt en rejäl utmaning. Min första ledare är för övrigt planerad till nästnästa torsdag (18/5), så nu sitter jag som på nålar och väntar på att få veta vilket ämne jag ska skriva om…

Är ni inte redan prenumeranter på Västerbottningen men ändå är lite sugna på att se om jag i slutändan får behålla sockarna så kan ni ju alltid fixa en prenumeration. Här nedan finns lite info om hur ni går till väga, så klicka på bilden så löser sig resten, det är ju dessutom nästan gratis…

Umeå har en politisk ledning som aktivt försöker hindra medborgare att uttrycka åsikter. Vissa av dem drar sig inte ens för att göra osmakliga nazistkopplingar och smutskasta medborgare som uttrycker ”fel” åsikter. Ironiskt nog gör S-ledningen dessutom allt detta för att någon haft mage att ifrågasätta deras grundvärderingar kring öppenhet och transparens. Om ni också är oroade över att S-ledningen vill begränsa vår yttrandefrihet så får ni mer än gärna hjälpa mig att dela min slutreplik till Hans Lindberg.

Slutrepliken från VK hittar ni här: Yttrandefriheten hotas i Umeå

Det är en del som hört av sig och undrat om jag inte tänker komma med en slutreplik som svar på Hans Lindbergs replik i vår senaste debatt i VK. Självklart kommer min slutreplik. Den skickades in redan förra fredagen men det var många debattartiklar som låg före i publiceringskön på VK’s debattsida. Men jag har fått löfte om att den kommer att publiceras någon gång efter påskhelgen. 

Har ni glömt vad debatten handlar om kan ni ju alltid kika igenom debattartiklarna en gång till. Jag och Lindberg verkar för övrigt inte vara helt överens om vad som egentligen ska debatteras…

Min debattartikel

Hans Lindbergs replik

Vill ni vara säkra på att inte missa min slutreplik så kan ni ”följa” mig på VK. För VK har varit vänliga nog att lägga till mig som ett eget ämne. Detta gör ni enklast längst ner i min debattartikel.

/Glad Påsk

I Folkbladets söndagsbilaga (eFolkbladet) presenterades en lista över Västerbottens mäktigaste opinionsbildare. Folkbladet har helt enkelt gett sig i kast med att försöka rangordna vilka personers ord som väger tyngst.

Eller som de själva säger: ”Därför har vi tittat på vilka det är som kontinuerligt  lyckats slå sig igenom mediebruset. Personerna och grupperna som uppnått reell förändring. De som synts och hörts. Personerna som lyckats sätta agendan för frågorna 2016.” 

Huvudsakligen har de försökt att mäta genomslaget i första hand i traditionella medier men även i möjligaste mån på sociala medier. Som komplement har även allmänheten fått nominera de kandidater som de anser haft mest påverkan under 2016. Mer om allt detta kan ni läsa här: Här är länets mäktigaste röster.

Hur gick det då?

Malin Ackermann som välförtjänt toppar denna lista säger så här om ”makt” ur ett opinionsbildningsperspektiv: ”Om man ska tala om min makt så är det förmågan att förena människor. Att inge hopp och tron på demokratin. Tron på att man kan påverka, det är jätteviktigt.”

På denna ranking hamnade jag som företrädare för ”Bullmarksrörelsen” på en otroligt hedrande fjärde plats. Jag ser detta som ett kvitto på det enorma arbete som framförallt föräldragrupperna i Bullmark, Bodbyn och Botsmark lagt ner på att belysa den vansinniga hanteringen av skolor på Umeås landsbygd. Jag är enormt stolt över att ha fått vara delaktig i det som Folkbladet här lite missvisande kallar för ”Bullmarksrörelsen”.

Folket röst!

Vad gäller nomineringar till denna ”utmärkelse” så verkar det dessutom som jag fått allra flest nomineringar bland de ca. hundra kandidaterna. Det är förstås extra roligt och jag är oerhört tacksam för allt stöd jag fått både här och i andra sammanhang.

Topp 30 på listan över länets mäktigaste opinionsbildare:

1. Malin Ackermann, Kampen för Skatteverket i Lycksele
2. Clara Lidström (Underbara Clara)
3. Jonas Forsgren/Folkinitiativet i Sorsele (Vindkraftsfrågan)
4. Robert Axebro/Bullmarksrörelsen (Byskolornas framtid)
5. Ola Nordebo, VK
6. Jonas Bergström/Linda Westerlind, Folkbladet
7. Jabar Amin (Mp)
8. Mikael Bengtsson, Norran
9. VK Grävgruppen (Elin Turborn, Sven Björkstrand och Catarina Saha)
10. Charlotta Lindgren
11. Isak From (S)
12. Edward Riedl (M)
13. Amanda Kernell
14. Ingvar Näslund, VK
15. Helena Lindahl (C)
16. Lilly Bäcklund (S)
17. Linnea Lindberg Åselepartiet
18. Alejandro Caviedes, Kommunal
19. Peter Olofsson (S)
20. Petter Nilsson, (Sd)
21. Umeå, Memehuvudstad 2018
22. Anders Ågren (M)
23. Lorents Burman, (S)
24. Hans Lindberg (S)
25. Elza Dunkels, Forskare nätkultur och internetvanor
26. Andreas Westerberg (L)
27. Anna Benker, Folkbladet
28. Björn Ferry
29. Helén Pettersson (S)
30. Marcus Melinder, Norran

Många av er har säkert sett i VK att För- och grundskolenämnden nu anmodas av JO att inkomma med ett yttrande kring den bristfälliga hantering av Bullmarksrapporten. VK-artikeln hittar ni här: JO utreder Bullmarksärendet 

Vad det innebär i praktiken är det kanske inte alla som har full koll på. Men det är väldigt uppenbart att JO verkligen tar detta ärende på allvar. Att så är fallet vet vi eftersom hälften av alla gjorda JO-anmälningar inte ens passerar den inledande granskningen. För de ärenden som ändå går vidare från den inledande granskningen väntar sedan en första lite mindre utredning av ärendet. Ytterligare en tredjedel av anmälningarna avskrivs efter att detta är gjort. Men om det visar sig att det trots denna granskning krävs en ytterligare genomlysning av ärendet så dras tumskruvarna åt lite till.

Precis detta är vad som hänt i Bullmarksärendet. JO har bedömt att ytterligare utredning krävs och därför begär de ett yttrande från kommunen. Det är dags att tänka om för alla som mot förmodan trodde på vår politiska ledning när de avfärdade detta som om det vore en okynnesanmälan från min sida. Den här granskningen är på fullaste allvar och det handlar om brott mot lagstadgade principer för öppenhet i offentlig förvaltning.

Trovärdigheten i S-ledningens eviga mantra om att man inte har rätt att kritisera demokratiskt fattade beslut har alltså redan här naggats rejält i kanten. För återigen hur demokratiskt är egentligen ett beslut när processen som lett fram till beslutet inte följer de demokratiska spelreglerna. Dessutom så får vi inte glömma bort att denna anmälan endast gäller en enda specifik handling som inte hanterats korrekt. Så alla andra beslutsunderlag i den kommunala förvaltningen som hanteras precis lika lagstridigt berörs inte av detta. Men det betyder på inget sätt att dessa övriga beslutsunderlag hanterats korrekt, vi kan tvärtom anta att många hanterats precis lika illa.

Med andra ord så har vi en situation där alla kommunala beslut i Umeå potentiellt riskerar att hanteras i strid med våra demokratiskt lagstadgade principer för öppenhet. Begriper inte S-ledningen att detta är ett fundamentalt fel som urholkar värdet i de ”demokratiskt” fattade besluten så har de allvarliga problem.

Här nedan kan ni läsa vad som står på JO’s hemsida angående denna process:

Inledande granskning

Alla anmälningar granskas av erfarna jurister. Cirka hälften av alla anmälningar skrivs av efter en inledande granskning.  Anmälaren underrättas om detta i ett beslut. Att en anmälan skrivs av – inte utreds – betyder inte att den har ansetts obefogad. Det finns flera skäl till att JO inte utreder en anmälan. Du kan läsa om de vanligaste skälen här.

Utredning

En utredning börjar ofta med att JO:s handläggare tar kontakt per telefon med den tjänsteman som handlagt ärendet på den anmälda myndigheten. Det är också vanligt att myndighetens handlingar i ärendet lånas in och granskas.

Myndigheterna är skyldiga att lämna de upplysningar och det material som JO begär, ingen sekretess kan åberopas gentemot JO.

Om den inhämtade informationen visar att ärendet inte behöver utredas ytterligare upprättas ett beslut. Ungefär en tredjedel av alla klagomål skrivs av efter en sådan liten utredning.

Om anmälan behöver utredas ytterligare remitteras anmälan till den aktuella myndigheten. Det innebär att JO skickar en kopia av anmälan med eventuella bilagor och en begäran om att myndigheten ska komma in med ett yttrande och en bedömning av vad som hänt i ärendet. Myndighetens skriftliga svar, remissvaret, skickas till anmälaren för kommentarer om ärendet berör anmälaren själv. Anmälaren har då möjlighet att bemöta det som myndigheten svarat.

Beslut

När utredningsarbetet är klart arbetar handläggaren fram ett beslutsförslag. JO beslutar i ärendet och kopior av beslutet skickas till anmälaren och berörd myndighet. En större utredning tar normalt cirka sex–tolv månader beroende på hur komplicerat ärendet är.

Andreas Lundgren (S) anser att jag är minst lika skadlig för demokratin som ett gäng nazister, jag är nog till och med skadligare eftersom det är sådana som jag som banar väg för nazisterna. Ungefär så tolkar jag den analys som Andreas delar med sig av på Facebook.

Så här inleder Andreas ett Facebookinlägg från i måndags:

”Judiska föreningen tvingas stänga ned sin lokal på grund av upprepade hot från nazister. Dessa odemokratiska metoder måste stoppas och det är bra att många reagerat. Men samtidigt i en debattartikel i dagens vk ifrågasätts demokratisynen bland ett antal ledamöter i kommunledningen.”

”Faktum är dock att en sådan här dag bör mana till eftertanke. Att slänga sig med termer om odemokratiska arbetsformer hos politiska motståndare utan närmare reflektion försvagar demokratin. Där ute har vi nazistiska krafter som gör sitt bästa för att avskaffa demokratin genom hot och våld. Låt dom inte gömma sig och låta demokratin förvandlas till en sörja av smutskastning, osanningar, propaganda och förakt för förtroendevalda och demokratins arenor. Att ta politik och demokratin på allvar hör till det politiska ansvaret. I det behöver vi alla ta vårt ansvar.”

Ovanstående är de mest intressanta partierna i inlägget. Efter detta kommer en lång radda kommentarer där Andreas med varierande resultat bemöter alla de mothugg han får. Kommentarerna är helt klart läsvärda så jag rekommenderar ett besök på hans Facebooksida.

Efter att ha läst inlägget och alla kommentarer så råder det ingen tvekan om att Andreas Lundgren tog riktigt illa upp av min debattartikel häromdagen. Han anser att jag kommit med väldigt grova anklagelser gällande hans demokratisyn. Vad som är en grov anklagelse i det jag skrivit tycker jag är lite oklart. Själv så tror jag mest att hans självbild fick sig en liten törn. Men det spelar väl mindre roll i sammanhanget.

Det som är intressant är att Andreas som fullständigt går i taket av det jag skrev, senare själv på ett väldigt tveksamt sätt bakar ihop de frågeställningar jag framförde med ett väldigt luddigt nazistresonemang. Det Andreas säger i klarspråk är att sådana som jag försvagar demokratin och därigenom gör vi oss skyldiga till att bana väg för nazistiska krafter i vårt samhälle. Är hans analys klockren, eller är det ett praktexempel på sällan skådad omdömeslöshet. Personligen så lutar jag nog mest mot det sistnämnda.

Enligt Andreas är jag alltså en fara för demokratin eftersom jag enligt honom bidrar till ett förråande politiskt samtal. Det i sin tur leder till att demokratin urholkas och nazister och nyfascister som gömmer sig i föraktet för de demokratiska institutionerna då kan frodas som aldrig förr. Om det verkligen är detta Andreas menar så måste jag säga att det är oerhört förvånande att en hög politiker uttrycker sig på det viset. Det står honom förstås fritt att ha vilka åsikter han vill gällande om och hur jag eventuellt utgör ett hot mot en öppen demokrati. Men det scenario han målar upp känns ganska långsökt och sedan tror jag att många ifrågasätter lämpligheten i hans agerande. Jag är dock ganska övertygad om att de allra flesta skulle göra en helt annan analys kring vad politikerförakt egentligen beror på. Jag är också helt övertygad om att jag inte är den av oss som är mest skyldig till att demokratin urholkas.

Stannar vi upp och funderar lite kring allt detta så är det nog ganska uppenbart vem det är, om någon, som kommer med grova anklagelser här. I min debattartikel ställde jag mig lite frågande till vilken demokratisyn Andreas och övriga S-ledningen egentligen har. Den respons som jag så här långt fått från Lena Sandlin och nu ifrån Andreas Lundgren backar definitivt inte upp den bild av ”demokratins förkämpar” som de så gärna vill förmedla. Deras reaktioner väcker nog snarast fler frågeställningar och om något så förstärks den bild jag hade sedan tidigare.

Som hemläxa tycker jag att Andreas och övriga i S-ledningen borde fundera lite på om det verkligen är så att ett problem uppstår när någon belyser det eller om det kanske rent av kan vara så att problemet fanns där redan innan. Löser ni den ekvationen och använder kunskapen klokt så får ni dessutom på köpet en av nycklarna till hur ett öppet och transparent samhälle fungerar.

May the Force be with you…

I går efter Diskussionskvällen om förskolan som hölls i Väven blev jag konfronterad av Socialdemokraternas politiska sekreterare, Lena Sandlin, med anledning av min debattartikel som igår publicerades i VK.

Efter det inledande utväxlandet av artigheter kom Sandlin ganska snabbt till saken. Hon var inte alls nöjd med det jag skrivit i debattartikeln. I korthet så anklagade hon mig för att debattera utan fakta och att det jag framförde inte var något annat än svepande lögner och påhopp. Så därför tänkte jag lite snabbt gå igenom de eventuella lögner och påhopp jag alltså ska ha framfört. Håll tillgodo för här kommer det:

”Häromdagen ondgjorde sig Hans Lindberg över att Vänsterpartiet inte respekterar demokratiskt fattade beslut.” Det här är kunde vi läsa i Hans Lindbergs blogg gällande Scharinska villan. Det enda som inte är riktigt sant är väl ordvalet ”häromdagen”. Fast när jag skrev detta 11 dagar innan det publicerades var det ju förstås korrekt…

”Många är nog chockade över den totala avsaknaden av öppenhet. Medborgare möts av en mur av tystnad och förtroendevalda i ”fel” partier hålls medvetet ute i kylan.” Okej här får väl Lena ett halvt rätt, för chocken har nog lagt sig och övergått i uppgivenhet. Vad gäller att medborgare och vissa politiker hålls ute i kylan och inte får ta del av t.ex. offentliga handlingar så är det faktiskt helt sant. Detta bekräftas av att kommunrevisionen ska genomföra en granskning av skolnämndernas hantering av beslutsunderlag på grund av turerna runt Botsmarks och Bullmarks skolor. Så detta är alltså raka motsatsen till en lögn. Artikel om detta här

Jag refererade även till en interpellation och en fråga som skickats in till KF av Centerpartiet. Jag har lite svårt att se att det skulle kunna vara en lögn. Så jag kategoriserar det som rena rama sanningen.

Sedan hade jag även med ett citat av Moa Brydsten som jag plockat rakt av från Folkbladet. Såvida inte Moa ljög för Folkbladet så torde väl även det vara sant…

Den känsligaste punkten var dock mitt avslöjande om att S-ledningen klargjort för en praktikant att jag är en oberäknelig rättshaverist. Enligt Sandlin så fanns det absolut ingen inom S som sagt detta i något sammanhang. Jag har dock väldigt stort förtroende för min källa så därför tar jag Sandlins försäkran med en nypa salt i det här fallet. Extra intressant är att det dessutom var Lena Sandlins egen praktikant som figurerade i den episod jag fått återberättad. Nämnas bör dock att praktikanten inte är mitt ögon-/öronvittne. Sandlin var dock väldigt noga med att påpeka att hon faktiskt hört en Centerpartist kalla mig för rättshaverist. Eftersom hon uppenbarligen tyckte att det var viktigt så vidareförmedlar jag även det.

Ytterligare en stötesten var nog passagen i min debattartikel där jag ställer mig lite frågande till att Andreas Lundgren benämner andra politiker som ”låtsasförtroendevalda”. Även detta är helt sant och om någon är intresserad så skrev han det i sitt blogginlägg, ”Sanningen om fullmäktige”, den 12 mars 2017 kl 22:06. Här var ju Andreas också vänlig nog att redan i rubriken klargöra att det som sägs är sant…

Sandlin opponerade sig faktiskt också väldigt kraftigt mot att jag skrev följande om S-ledningen: ”Det framträder en bild av ett gäng S-pampar” För att få någon rätsida på om det här är en lögn eller inte kan vi kika på några synonymer till ordet pamp – Mäktig person, Potentat, Magnat, Överhetsperson, Dignitär, Härskare, Småpåve, Höjdare, Boss, Storfräsare. Med tanke på dessa synonymer är det väl inte så mycket att bråka om, de borde ju snarast bli smickrade, eller? Så om detta är sant eller falskt kan väl inte spela någon större roll.

Personligen tycker jag definitivt att jag har full täckning för allt som jag framfört i debattartikeln vilket innebär att Lena Sandlin är ute och cyklar. Att hon dessutom har cyklat vilse å det grövsta går inte att ta miste på. Men det är ju bara min uppfattning, det står som vanligt alla fritt att tycka precis vad de vill. I alla fall i min värld.

Riktigt intressant blev det sedan när Sandlin bekände färg på riktigt…

Inte nog med att hon var fly förbannad för det jag skrivit. Hon var minst lika upprörd över att ingen i Centerpartiets ledning hade tagit mig rejält i örat och talat om för mig vad jag får och inte får skriva.

Sandlin upplyste mig om att de hade haft i princip samma problem inom Socialdemokraterna. Även där finns en VK-bloggare som tidigare har gjort lite som hen själv vill. För att råda bot på denna förtappade bloggares vanföreställning om att det råder åsikts- och yttrandefrihet, berättade Sandlin att de vid upprepade tillfällen fått ta tag i problemet och se till att S-bloggaren höll sig inom de tillåtna ramarna gällande vad man får säga. Hon ansåg att de nu lyckats få till en hanterlig situation och att det hela nu fungerade mycket bättre. Hon framförde alltså detta som ett gott exempel och hon var väldigt tydlig med att hon anser att Centerpartiet borde hantera mig på samma sätt. Detta framfördes alltså av Socialdemokraternas politiska sekreterare, på fullaste allvar. Någon fler än jag som får lite otäcka vibbar här?

Det Lena Sandlin lyckades åstadkomma under vårt samtal måste sägas vara ett smärre konststycke, vilket förstås passar ganska bra i Väven. Hon lyckades i ett svep bekräfta att den kritik som framförts mot S-ledningen gällande bristande transparens är helt korrekt. Att de dessutom arbetar aktivt med att få tyst på individer med avvikande åsikt både inom och utom partiet blev också ännu tydligare. De vill till och med ha hjälp av andra partier att tysta oliktänkare. Det som är mest skrämmande är dock att hon/de inte ens verkar förstå det horribla i deras agerande. Att skryta med att de ordnat ”problemet” med bloggaren som uttryckte sina egna åsikter är ju snudd på dråpligt, hur tänkte hon där? Tyvärr Lena du har nu egenhändigt lyckats rasera det lilla som återstod av S-ledningens trovärdighet vad gäller synen på demokratiska värderingar.

Eller missförstod jag kanske allt du sa? Det kan mycket väl vara så för jag ska villigt erkänna att min tydligaste minnesbild är att du hötte väldigt mycket med pekfingret…