Länsstyrelsens kontrollbehov.

Många som bor i fjällområdet har fisketillstånd på de s.k. Statens vatten ovan odlingsgränsen, husbehovsfiske i fjällsjöarna har pågått i alla tider och fiskbeståndet har alltid skötts på ett bra sätt just därför att alla har varit rädda om sitt skafferi.

Nu har någon tjänsteman troligen i chefställning med ett väl utvecklat kontrollbehov  plötsligt kommit på att varje ortsbo med fisketillstånd  noggrant skall inlämna årlig fångstrapport, om man inte gör det hotar myndigheten med att  fisketillståndet ej kommer att förnyas. Om jag däremot är medlem i sameby behövs ingen fångstrapportering och inget hot kan utfärds eftersom medlem i sameby inte behöver några tillstånd. De flesta ortsbor är faktiskt lika mycket samer men jobbar inte med renskötsel, man kanske jobbar i skogen, åldringsvården eller är tingsnotarie men lika förbannat är man same. Men det finns ett men, påhittigheten att  segregera  Sveriges urbefolkning genom att jävlas med samer som inte jobbar med renskötseln  har inte någon gräns. F.d. Rennäringsdirektören Göran Lundvall har under VK:s debattsida gjort ett tappert försök att urskulda sin roll att segregera det samiska folket, tyvärr visar samlade handlingar av en telefonkatalogs storlek att urskuldningsförsöket knappast kan tas på allvar.  Segregationen av samer p.g.a. yrkesval lever tyvärr kvar inom Länsstyrelsens väggar och ingen verkar ha ork eller intresse av att värna vare sig demokratiska värderingar eller konventioner gällande urfolksrätten. Gamla övergrepp skall uppenbart sopas under mattan och samer utanför renbyarna har därmed påtvingats rollen av 2:a klassens samer som skall betala intrångserättningar till renbyarna för att nyttja sina fäders marker. Du läste rätt, bara ordet INTRÅNGSERÄTTNING är kränkande mot samer som lever och verkar på dessa marker sedan urminnes tid. 

I vart fall blir dessa  2:a klassens samer kränkta eftersom kontrollen tjänar ett enda syfte nämligen ytterligare en åtgärd för  segregering och markering att vi är mindre värda  och därmed  torde tilliten till fångstrapporterna sakna värde. Jag känner ingen tillfredsställelse med att bli kränkt och därmed blir nog 2011 sista året jag betalar intrångserättningar, jag är övertygad om att jag fiskar lika bra och mår dessutom mycket bättre utan denna kränkning. 

Myndighetens kontrollbehov verkar tyvärr vara begränsad till bevakningen av ortsbefolkningens fiske, tänk om man vore lika ambitiös när det gäller att hålla reda på varenda "kotte" som skjuts under älgjakten.  Gonatt och sov på saken.