Tärna – Stensele Allmänningsskog

I lördags deltog jag vid TSA:s junistämma i Forsmark där beteskador förorskade av älg på tallplanteringarna utgjorde en av punkterna. Klart är att dagens betesskador är allvarliga och att åtgärder måste vidtas. Storskogsbruket måste ju hitta en syndabock och denna gång är det älgen som hamnat i skottgluggen, älgen har blivit  det stora hatobjektet  i jakten på ökad tillväxt och därmed ökad inkomst för skogsindustrin.

Jag är inte så säker på att älgen är problemet, däremot kan man ifrågasätta de skogsbruksmetoder som gäller i dag. Forskning på snabbväxande trädslag har pågått länge därför introducerades bl.a Corntortatallen i Sverige, ett trädslag som är betydligt mera snabbväxande än vår gamla norrländska fura men med betydligt sämre kvalitet. Här togs ingen hänsyn till att producera kvalité utan här gällde att förkorta omloppstiden på skogen. Stora kalhyggen som blir  likåldrig ungskog blir självklart  rena viltåkern samtidigt med  häsynslös röjning av löv bäddar för betesskador, men nej storskogsbruket anser sig göra helt rätt. 

Kommer ni ihåg Paper-pot plantan som skulle göra nyplantering billig jämfört med den gamla barrotsplantan. Efter hand visade sig att alla miljoner Paper-pot som planterades blev en katastrof inom skogsbruket, rotsnurr blev ett hett ämne som alla stora förståsigpåare i ledande ställning försvarade i det längsta  Paper-poten. Möjligt att Paper-pot anhängarna var köpta av någon framstående gungstolstillverkare för resultatet blev gungstolsmedar.  Anledningen var att ingen ville eller vågade ta ansvar för ett misslyckande. På samma sätt är det i dag med betesskadorna, ingen förståsigpåare vill ta ansvar för ett hållbart skogsbruk där även våra vilda djur har självklar plats. Dagens plantor har framodlats för att höja tillväxten och  minska omloppstiden met 20 år, Årsskotten på snabbväxande skog innehåller mycket socker som älgarna älskar, detta betyder att storskogsbruket i dag planterar viltåkrar i stället för skog. Någon framstående plantförståsigpåare säger att man inte hittat plantmaterial som älgarna inte gillar. Kvalificerat skitsnack, har man forskat fram plantor som är attraktivt för viltet borde det vara lika enkelt att hitta plantor som inte är attraktiva, kruxet är att omloppstiden på skogen blir något längre.

En enda älg kan årligen beta ner årsskotten på en 40 ha.   plantering och det blir ramaskri från storskogsbruket, tänk dig själv, en enda älg förstör 40 ha. varje vinter men dagens skogsbruksmetoder är det inget fel på, här räknas enbart  den ekonomiska tillväxten som uteblivit p.g.a. älgen.

Nu har storskogsbruket lyckats påverka Länsstyrelsen att kraftigt höja älgavskjutningen, detta innebär katastrof för den älgstam som finns i fjällområdet. Klipp ut och minns att med det synsättet är älgstammen i fjällen dömd till undergång, men förståsigpåarna med akademisk bagrund kommer aldrig att erkänna sina misstag. Tur att man inte är förståsigpåare.

 

9 kommentarer

  1. Sven

    Jag rekommenderar ett studiebesök på Torpsta 1.3, där planterades under första hälften av 1950-talet kontorta, jag lovar det blir en överraskning. Det som nu bedrivs är inte skogsbruk utan skogsskövling liknade den som bedrivs i regnskogarna! Vilket betyg fick Sverige av skogsfolk från Ryssland?

  2. Skogstjänstemannen

    Jag är delägare men missade stämman, så därför några frågor och även motargument.
    Du skriver.
    ”Storskogsbruket måste ju hitta en syndabock och denna gång är det älgen som hamnat i skottgluggen, älgen har blivit hatobjekt för skogsindustrin”.
    Frågor!
    Var sätter du in allmänningen i sammanhanget, tillhör VI skogsindustrin eller är vi skogsägare som blivit lurade?

    Har den planerade skademinskningen på bl,a ungtall
    (även på gran) genom ökad avskjutning inget med din egen plånbok som allmänningsdelägare att göra?

    Om älgen ”denna gången” är syndabocken, vilka exempel har du på skogsindustrins ”syndabockar” vid andra tillfällen?

    Du har en poäng vad gäller de första Paper-Pot plantorna, rotsnurr har varit ett problem som skogsbruket långt före alla andra observerade. Resultatet blev dock EJ en tillbakagång till bar-rotsplantor utan man lärde av sitt misstag och utvecklade ett plantmaterial med fullgott rotsystem.

    Contortan har väl knappast varit ett förstahandsval för allmänningen, eller? Dock så visar entydig forskning och erfarenhet att contortan klarar älgen bättre än vanlig tall.
    Ditt inlägg om hänsynslös röjning är direkt felaktig. Röjer man i tid och ger ex,vis tallen en bättre start så minskas den tid när tallen (gäller även gran) exponeras för skadlig älgbetning. Man kommer bl,a snabbare in på älgsäker höjd, var så säker.

    Slutligen.
    Om jag är en förståsigpåare måste någon annan bedöma men jag kan efter trettio års aktiv tjänst inom skogsbruket påstå följande.
    – Skogsbruket har gjort misstag, helt klart.
    Men vi har alltid strävat efter förbättringar, lärt av misstagen.
    – I dag samråds i princip alla skogsbruksåtgärder, alla från lokalt närboende till samebyar etc, har chansen att göra sin stämma hörd vad gäller aktivt skogsbrukande, gäller både allmänningen och stora bolag.
    – Skogsbruket granskas av skogsstyrelsen samt oftast finns en oberoende certificering, exempelvis FSC eller PEFC.
    – Vad gäller katastrofen. Älgen kommer att fortleva.

  3. Bengt-Göran Burman

    Svar till Skogstjänstemannen (2011-06-07 22:05)
    Jag skall försöka svara på dina frågor men först kanske jag borde tala om att även jag har en bakgrund i skogen.
    Svar 1. Skogsägare och Industri lever i nära symbios och är naturligtvis beroende av varandra. Självklart att skogsägarna luras att tro på en enda lära nämligen industrins där rovdrift är det enda saliggörande. Skogsstyrelsen har utan att blinka köpt detta koncept och drar folk inför domstol om man inte lyder.
    Svar 2. Syndabockar, Älg, Rådjur, Sork och när problemen med rotsnurr upptäcktes blev plantörerna beskyllda för fuskjobb.
    Svar 3. Samråd. Jo jag tackar, vid senaste samrådet mellan skogsbruket och Tärna JVK kunde man inte enas om årets avskjutning, skogsbruket dikterade villkoren och det kallar jag inte för samråd.
    Jag förstår ditt nuvarande synsätt, jag känner skogstjänstemän som efter pensioneringen ändrat uppfattning, så än finns det hopp.

  4. Östen Stenlund

    Jag håller med dig Burman i allt du skriver och jag måste få påtala en del om skogsbruket. Det är inte länge sedan en åklagare lade ner målet mot en skogsägare som ville bruka sin skog enligt naturmetoden. Vad jag förstår med den metoden blir älgskadorna begränsade och man skall väl bara skörda det som är moget. Vi har en myndighet som färdas runt och tvångsköper skogsfastigheter som naturreservat. Varför dessa fastigheter är så värdefulla att bevara beror till stor utsträckning av att ägarna har struntat i experterna på Skogsstyrelsen. Åke Sandström riksdagsman från länet skriver i centerns tidning Fokus Västerbotten den 25 april 2010, Jag citerar: Idag finns det exempel från andra län där Länstyrelsen begärt polishandräckning för att tvinga skogsägare att skriva över skogsmarker på staten. Slut citat. En riksdagsman skriver väl sanning? Då jag läste detta frågade jag mig om jag bor i Rättsstaten Sverige. De enda experter man bör tro på är de som gått i pension, de är oberoende. Jag kunde skriva mer i ämnet men jag slutar med talesättet; ”om alla tänker lika är det ingen som tänker”..

  5. Stellan I

    Bra skrivet B-G håller med dej fullt ut. Men hur ska man kunna möjliggör en förändring på gammla synsätt. Jag tror på Natur- Kultur metoden och han fick ju rätt Harald Holmberg. Jag tror också på en förnyelse i TSA:s styrelse är nödvändig om det ska bli nåt nytänkande.

  6. Skogstjänstemannen

    Stellan I!
    Rätt eller Fel? Vad avser Harald H, är det med Natur-Kulturmetoden som att vända en stek evinnerligen med förhoppningen att alltid ha mat på bordet. Det fungerar dåligt och är en förlegad trosats att ”endast med yxan föryngra skogen”. Det är prövat i Sverige och har sedan länge ersatts av trakthyggesbruket. Det är du som står för det gamla synsättet. Däremot kan alternativa metoder ha sin sanning på enstaka objekt, dock ej på ordinär barrskog i Västerbottens inland.

    Östen Stenlund!
    Visst blir älgskadorna begränsade, det har du rätt i. Men kruxet är just det att det moderna trakthyggesbruket har en mycket stor del i vad gäller storleken på älgstammen. Födotillgången exploderade och därmed älgstammen i takt med trakthyggesbrukets tillväxt från 50- talet och framåt. Älgstammen hade aldrig nått de rekordnivåer som tarvar dess dito vad gäller avskjutning om Natur-Kulturmetoden varit norm. Dessvärre hade inte heller landet Sverige haft den över 100- miljarder starka nettoexportförtjänsten.

    Det du berättar om Lst och reservaten har du helt rätt i. Jag håller med dig om det groteska i förhållandet när en markägare ej ska få bestämma om sin egendom.
    Dock tarvar vissa jägareintressen i samma rågång när man protesterar mot den avskjutningsinriktning som markägarna önskar. Markägaren skall upplåta jakträtt och samtidigt stå för en födotillgång som i grunden handlar om ett fritidsintresse. Kan jägareintresset ta på sin lott att betala för mellanskillnaden vore det möjligtvis läge att resonera, mitt tips är dock att jägareintresset backar om hela kostnaden som älgen orsakar helt plötsligt skulle hamna på jaktkortet.

  7. Skogstjänstemannen

    Bengt-Göran Burman!
    Svar 1. Skogsägare och Industri lever i nära symbios och är naturligtvis beroende av varandra. Självklart att skogsägarna luras att tro på en enda lära nämligen industrins där rovdrift är det enda saliggörande. Skogsstyrelsen har utan att blinka köpt detta koncept och drar folk inför domstol om man inte lyder.
    SVAR! ATT PÅSTÅ ATT SKOGSÄGARNA LURAS ÄR ATT SKJUTA ÖVER MÅLET. MAN KAN MED FOG BERÄTTA ATT SKOGÄGARERÖRELSEN ÄR EN MODERN DYNAMISK OCH NUMERA FRÅN VITT SKILDA HÖRN AV SAMHÄLLET REPRESENTERAD SKARA MÄNNISKOR SOM HAFT LYCKAN ATT FÅ ÄGA SKOG. OFTA GENOM ATT ÄRVA ELLER IBLAND SOM INVESTERARE I EN KAPITALINTRESSANT DEL AV DET SOM I SIN HELHET KAN BETECKNAS SOM KAPITALISM.
    DEN MODERNE SKOGÄGAREN SER I DE ALLRA FLESTA FALL SJÄLV DE FÖRDELAR SOM LIGGER I ETT MODERNT BRUKANDE AV SKOG DÄR KALHYGGET ÄR EN DEL, ANDRA DELAR ÄR MARKBEREDNING PLANTERING OCH GALLRING. BIOTOPVÅRD EJ ATT FÖRGLÖMMA.

    Svar 2. Syndabockar, Älg, Rådjur, Sork och när problemen med rotsnurr upptäcktes blev plantörerna beskyllda för fuskjobb.
    SVAR! DU GRIPER EFTER TAGET I TOMMA LUFTEN NÄR DU PÅSTÅR ATT ETT ALLVARLIGT PROBLEM SOM ROTSNURR SKULLE HA BORTFÖRKLARATS SOM PLANTÖRSFUSK.
    Svar 3. Samråd. Jo jag tackar, vid senaste samrådet mellan skogsbruket och Tärna JVK kunde man inte enas om årets avskjutning, skogsbruket dikterade villkoren och det kallar jag inte för samråd.
    Jag förstår ditt nuvarande synsätt, jag känner skogstjänstemän som efter pensioneringen ändrat uppfattning, så än finns det hopp.
    SVAR! SKOGSBRUKET REPRESENTERAS AV MARKÄGARE. ANSER DU ATT DET ÄR RIMLIGT ATT PRIVAT NÄRINGSVERKSAMHET SKALL STÅ TILLBAKA FÖR JÄGAREINTRESSET VILKET TILL ALLRA STÖRSTA DELEN BESTÅR AV FRITIDSJÄGARE. SKALL ENSKILDA BÖNDER STÅ FÖR INSATSEN OCH HÅLLA MED ÄLGBETET.

  8. Bengt-Göran Burman

    Svar till Skogstjänstemannen (2011-06-09 20:31)
    Nu jävlar blev det fart på skogstjänstemannen, om du nu representerar Norra Skogsägarna så vet jag att du pratar en massa skit om folk som vågar säga ifrån, men vi råkas väl nångång skall mot skall för ett resonemang.
    Jag är i alla fall glad över att mina föräldrar blädade sin skog och inte gjorde ett kalhygge av den lilla fastighet jag ärvt. Jag kan ta det lilla jag behöver från en välmående skog. Jag tycker synd om de unga som i dag ärver planteringar som älg, sork, rådjur, barkborrar, och snytbhaggar äter upp.

  9. Skogstjänstemannen

    Efter detta mitt inlägg slutar polemiken.

    Bengt-Göran Burman!
    ”Nu jävlar blev det fart på skogstjänstemannen, om du nu representerar Norra Skogsägarna så vet jag att du pratar en massa skit om folk som vågar säga ifrån, men vi råkas väl nångång skall mot skall för ett resonemang”.
    JAG TYCKER INTE MINA INLÄGG HAR NÅGON FORM AV ODÖR. JAG ÄR INTE UTE EFTER ATT PRATA SKIT OM NÅGON MED ANNAN ÅSIKT. DÄREMOT ÄR JAG BÅDE ERFAREN OCH ÖVERTYGAD OM ATT DEN ÅSIKT JAG LAGT FRAM ÄR DEN RÄTTA VAD AVSER SKOGSBRUK PÅ VÅRA BREDDGRADER. OCH RESONEMANGET FÖR VI JU HÄR, ELLER?

    ”Jag är i alla fall glad över att mina föräldrar blädade sin skog och inte gjorde ett kalhygge av den lilla fastighet jag ärvt”.
    ATT DU SKALL BRUKA DIN FASTIGHET MED HEDER OCH ÅTANKE TILL TIDIGARE GENERATIONER ÄR SJÄLVKLART. MEN BLÄDNINGSEPOKEN HAR ENLIGT MIN ÅSIKT STÄLLT TILL MER SKADA ÄN NYTTA. VISST FINNS ENSTAKA BESTÅND DÄR METODEN FUNGERAR NÖJAKTIGT MEN SOM HUVUDSPÅR VORE DET KATSTROFALT. DET BEDREVS I STOR SKALA I BÖRJAN AV FÖRRA SEKLET OCH DECENNIERNA EFTERÅT. ORSAKADE TRAS OCH RESTBESTÅND SOM DU OCH JAG SOM SKATTEBETALARE FICK TA NOTAN FÖR. (5.3- BIDRAGET)

    ”Jag kan ta det lilla jag behöver från en välmående skog. Jag tycker synd om de unga som i dag ärver planteringar som älg, sork, rådjur, barkborrar, och snytbhaggar äter upp”.
    VILTSKADOR HAR ÄVEN DU PÅ DIN FASTIGHET, BLÄDAT ELLER EJ, VAR SÅ SÄKER…

    Ha det!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.