Jag känner att jag fastnat i ämnet som är viktigt hemma hos oss nu.

Allas rätt till anpassad skolgång.

Om jag har mina barn på en skola där man tjänar bra som lärare och elevassistenter så blir mindre antal vuxna, jobbar man så i nämnden oxå? Behovet av elevassistenter ökar Skolorna, man sätter inte barn i sk obsklass längre som på 80 och 90 talet, dem ”bråkiga” eleverna är kvar eller rent av blir hemmasittare.

Hemmasittare, att ens det ordet finns är ju tragiskt i sig tycker jag. Hur jobbar vi bort hemmasittare? Anpassar skolorna, det är ju ingen nyhet. Hur gör man det, jo man inför en budget för just den biten. Det sk bidraget skolorna söker för barn med särskilda behov är inte stora, helst inte för dem med autism diagnos eller annan npf diagnos. Det är just dem som blir hemmasittare och den onda cirkel är igång. Kostnaden måste bli otroligt stor i långa loppet med bup, och sedan vuxenpsykiatrin. Det måste ju vara bättre att satsa här och nu!

Det är ju inte bara barnet som blir lidande, familjen och föräldrarna kostar genom att behöva all stöttning och hjälp, lärare och elevassistenter blir sjukskrivna av arbetsbelastningen, vikarier kommer in och budgeten går i taket för rektorer som får för hög arbetsbelastningen och blir sjukskriven.

Backa bandet och fördela om pengarna. Vi vill ju kunna skryta över våra unga och ge personalen inom skolan en dräglig arbetsmiljö.