Alltså, när jag gick i mål Tjejvasan 2019 bestämde jag mig för att prova minst en gång till. Nästan direkt biljetterna släpptes köpte jag en ny biljett så jag inte skulle ångra mig. Hade jag vetat hur de skulle sluta hade jag aldrig köpt.
Först å främst blev jag sjuk lagom till snön föll, tätt seg förkylning. Sen har T varit hemma från skolan en del samt att jag jobbat rätt mycket de dagar han kommit sig i väg.
Förra året hade jag nästan 10 mil på skidorna, nu hade jag knappt 1 mil på skidorna. Fy fan så dumt, jo tack jag vet.
Men väl på plats, spåret såg bra ut, kylan fanns i luften.
MEN NÅGOT HADE TYDLIGEN SNACKAT MED VÄDERGUDARNA OCH BESTÄLLT REGN, SPÖFUCKINGREGN!

Kan vara det sjukaste jag gjort.

Vallateamet rekommenderade Klister, jag har skinskidor. Sååå om jag hade bakhalt, de kan du ge dig fasen på!
Men vad gör de om man hade lite medvind.
NÄ inte det heller, härlig motvind med inslag av spöregn. Såå mysigt. Nä verkligen inte.
Kroppen skrek efter 4km att jag var helt dum i huvudet och borde inte göra detta.
På nått sätt lyckades jag motivera mig km efter km, stakandes meter efter meter. Staka de princip 3 mil.
Triceps och bål är det då fasen inge fel på. Om jag tänkt köpa en biljett, nja inte fullt så säker denna gång.
Fast jag är ändå stolt över att jag gjorde det samt att jag bara var ynka 2 min långsammare än mästaren Kerstin. Får ändå tänka positivt, kapade förra årets tid med dryga 25 minuter.

Uttervägens Hjältar och ni andra i Hjälteföreningen, tack för att ni inspirerar mig att Inget är omöjligt!
Okej. Jag är en utmaningssökare, det ska jag inte sticka under stolen med.

Undra vad nästa utmaning är, vilket stup ska jag hoppa utför?

Självklart inte enligt mig.
Har grottat ner mig i fakta artiklar, poddar och radioprogram om barn som är hemma sittare, hur löser alla familjer detta är min fråga? Går de ner i arbetstid, vabbar eller utnyttjar flextiden på jobbet.
Hur löser man detta ekonomiskt?
Många poddar jag lyssnat på som handlar om hemmasittare säger föräldrarna samma sak. SKOLAN LÄGGER ANSVARET PÅ FÖRÄLDRARNA, de anmäls till soc för att de är opassande som föräldrar.
Vad har skolan för ansvar i detta och vad har de för utbildning i olika diagnoser och anpassning, styr pengar över barnkonventionen?

Vad hände med smågrupper som jag själv gick i antagligen pga min dyslexi och de andra hade nog både adhd och andra outredda diagnoser.
Detta med hemmasittare blir allt vanligare. Att sitta stilla i bänken är inget nytt utan har funnits i skolan under minst 100år. Vad som är nytt är inlärningskravet, hur gör man ämnen intressanta för barn med exempelvis högfungerande autism och deras special intressen.
Var på en föreläsning med paraskidåkaren Zebasian Modin, han berätta hur han lärde sig punktskrift, något han var helt ointresserad av att lära sig. Med fotbollstabeller låg högt på listan, för att kunna läsa dessa måste han kunna punktskrift. Ja ni fattar vart jag vill komma.
Detta är en viktig grupp människor som vi verkligen borde prioritera. Måste ju vara bättre att jobba förberedande än när hemmasittandet fortsätter upp i vuxna livet. Kom igen Sverige, vi kan bättre.