Om jag någonsin (läs förra blogginlägget) hamnar i ett privat vinstdrivande företag där oegentligheter förekommer, t.ex. stöld från anställda, så lovar jag att göra allt för att dels via facket vidta åtgärder såväl som att exponera företagsägarna/ägaren offentligt för att allmänheten ska få reda på vad som pågår.
Detta även om det skulle innebära att jag hamnar på gatan och blir hemlös. DET är ett löfte!
Företagare som driver företag på detta sätt begår stöld, stöld av arbete. Varorna som sedan säljs är stöldgods. Det här är vanligare än man tror. Jag vet att det finns fler företag där detta är satt i system, d.v.s. anställda tvingas jobba över utan en krona ersättning, vare sig lön och/eller övertidsersättning.
Vi ser bara toppen på isberget. Företag som drivs på detta sätt begår som sagt stöld, och ägaren/ägarna parasiterar på de anställdas jobb på detta sätt. Vinsten som går in i de privata företagsägarfickorna blir stöld. Det borde t.o.m. den mest inbitne alliansröstare inse.
Eldade av en högerlobby som i olika media och på olika sätt kräver lägre och lägre villkor för de anställda tror vissa företagare att de kan göra hur de vill. Det här måste stoppas! Förutom att alla behöver vara med i facket så måste den här regeringen få avsked i september. Du som läser detta blogginlägg, hjälp till att sprida det. Opinion måste skapas MOT gratisarbete!
Jag blir allergisk när jag på facebook läser käcka utrop som: ”det är inte hur man har det utan hur man tar det”. På många sätt är liknande utrop ett symptom på den tid vi lever i, där det, enligt diverse borgerliga ideologier inte finns några strukturer som låser in eller begränsar individen, och där endast individen själv skapar sin sanning. Ett liberalt postmodernistiskt borgerligt dravel är vad det är. Förtryckande strukturer som arbetslöshet och fattigdom existerar. Dessa går att mäta empiriskt och vad viktigare är, de går att förändra.
En person som blivit utförsäkrad trots att hen/hon/han fortfarande är sjuk, och lever på fattigdomsgränsen blir inte hjälpt av diverse käcka hejjarop. Här finns strukturer som måste krossas och förändras i grunden. Vad som skulle hjälpa personen är t.ex. medborgarlön, det är dock en annan diskussion. Men förändring åstadkoms inte genom att jag på individnivå gillar läget, eller för den delen sopsorterar i tron på att det förändrar världen. Sann förändring nås genom kollektiv handling, ideologiska erkännanden av förtryckande strukturer och påföljande beslut som krossar strukturerna.
Därmed inte sagt att all hjälp till självhjälp är av ondo. Personer som psykiskt mår dåligt av olika anledningar måste så klart få hjälp att bearbeta sådant på individnivå. Men det är inte sådan hjälp jag ratar, utan istället just de käcka mottona på facebook och i annan media (artiklar om hur en ska jobba med sig själv) som innebär att en egentligen inte kan göra något åt världen runtomkring, utan bara har att gilla läget. Och eftersom världen inte kan förändras (och en bör heller inte försöka enligt borgerlig ideologi) så får en jobba med sig själv istället.
Det tål att sägas igen: vi går från ett kollektivt välfärdssamhälle till en extrem individkultur där varje människa blir en ö i ett hav av egoism, där varje konsekvens av vad som sker i individers liv härleds till skyll-dig-själv-syndromet. Alliansen och dess anhängare förnekar i sten att förtryckande strukturer kan finnas i ett samhälle, och således blir allt som sker individens eget fel. Vi kan gemensamt få till en förändring, och det första steget är valdagen i september, då vi förhoppningsvis utförsäkrar alliansen.
När man läser om att mäktiga företag håller på att försöka få igenom lagar som syftar till att företagen kan stämma stater om företagen anser att staterna agerar ”vinstbegränsande”, så blir man riktigt rädd. Även om sanningen är att företagen styr redan nu. Beklämmande är det att då läsa hur diverse högersympatisörer och politiker vill begränsa fackens makt.
En makt som behöver bli mycket större som motvikt till ”vinst-till-varje-pris”-tänket. Privata vinstdrivande företag har bara ett mål, ackumulerande av så mycket vinst som bara är möjligt. Människan kommer i andra hand i denna filosofi. Och ändå tillåter vi företagen att sätta mer och mer av agendan i vardagen. Det är illavarslande minst sagt, ur många synvinklar, både för människa och miljö.
Paradoxalt nog talar nyliberalerna om maximal frihet. Make no mistake, det är företagens frihet att göra maximal vinst som avses, på bekostnad av sådana trivialiteter som arbetsrättsliga villkor och löner. Inte individens frihet, ty vad är det för val att välja på lönearbete till omänskliga villkor eller att svälta och bli hemlös? Och då återkommer vi till gräsrötternas möjligheter att hävda sig, och här är förutom facklig makt, medborgarlön ett instrument. Företagen måste få mycket mindre att säga till om, till fördel för såväl människa som miljö.
EU är ett projekt som syftar till att arbetskraften i olika länder ställs mot varandra för att uppnå målet: arbete till lägsta möjliga lön och villkor. Europas kapitalister gapskrattar hela vägen till banken. Gräsrötterna lider när detta moderna slaveri slår till med full kraft.
Diaboliskt och genialt uttänkt, ur arbetsköparsynpunkt, att få människor att bjuda under varandra för privilegiet att få slita ihjäl sig till sämst möjliga villkor och lön, åt en företagsägare som lever gott på det. Med EU har människans status som handelsvara ytterligare accentuerats. En utveckling som även högerregeringen i landet ställer sig bakom.
Ett motdrag som skulle skydda arbetskraften bättre, förutom mäktigare fackföreningar, är medborgarlön. Mäktiga krafter, som skulle missgynnas av att arbetarna hade möjlighet att vägra jobb till struntvillkor, kommer att med alla medel sätta sig emot detta. Sannolikt lär det förbli en vacker dröm att kunna införa basinkomst, men det finns åtminstone andra vägar till ett humanare samhälle, exempelvis det förestående valet 2014. Tar Sverige chansen att rösta för ett mänskligare samhälle?
Senaste kommentarerna