God afton

Fredag kväll magen är full av mat. Skönt. Sitter i soffan framför TV och slötittar tilsammans med Zonja. Va härligt vi har.

Sambon och alla dom andra gubbarna är i bastun. Här i Storsele har alla (nästan alla) gubbar/män/pojkar en ritual. FREDAGSBASTUN!!!!! Dom missar den aldrig. Dom sitter där och diskuterar allt möjligt som dom inte törs diskutera med sina fruar tydligen.

Den stora glädjen med denna ritual är att på fredagkväll så är alla karlar i Storsele alldeles rosa, mjuka och väldoftande. Det är ett sant nöje för alla fruntimmer att få hem sin älskling i det skicket på fredagskvällen.

Vilken underbar dag vi haft idag, varmt och skönt. Var och tittade på termometern i poolen och såg att det redan är drygt 16 grader varmt ca 1 1/2 meter ner. Vid ytan var det 22. Det känns onekligen lite lyxigt att Storsele har en uppvärmd utomhuspool, naturvänlig dessutom. Den värms av värmeslingor som värms av solen. Byaföreningen gjorde ett ofantligt bra jobb när dom anlade denna pool.

Min förkylning känns redan lite mindre påckande. I morgon så är jag nog nästan på banan igen.

Ha en skön kväll

Hej

Man ska aldrig tro att man är oövervinnerlig. Idag hade jag tänkt att åka och förbereda för ett sällskap som ska äta hos mig. Stället är ett nybygge i skogen (jättemysigt), jag skulle alltså förbereda med lite städning och sånt. I morse när jag vaknade så kändes det som om hela världens snorreservoarer fanns i min skalle.  Det ska nog gå ändå tänkte jag. Väl omklädd så var saken klar "jag orkade inte mer" svetten formligen rann. Skit också, och jag som har så mycket att göra.  Man har tydligen kommit förbi den åldern på kroppen när man kunde tvinga igång den.

Ute skiner solen och det är ljuvligt,  inne sitter jag i ullsockar och kofta och har det gruvligt.

Livet har sina bra och dålig dar, utan dom vet man inte hur bra man har.

Häpp! Där fick man till lite på vers också.

Hej igen.

Det var ett tag sedan men skrivarfingret har tagit ledigt tills nu.

Zonja min undrerbara hundfröken är i höglöpen. Hon går omkring och ser helt oförstående ut när Zappo (gråhundshannen) lider alla helvetes kval. I morse höll även jag på att på panik när Zappo fick någon sorts kärlekskolaps. Hela dolmen hängde ut och sedan höll han inte på att få tillbaka den där han hör hemma. Det tog säkert en halvtimma innan allt vart normalt igen. Hundstackarn kunde knappt gå. Jag var alldeles uppriven och orolig men Zonja hon bara satt och log. Det såg i alla fall ut som det.

Jag måste få berätta att vi i Storsele bor numera i en världsmästarby.

SEBASTIAN BROSCHÉ är världsmästare i brasiliansk jiujutsi (jag tror jag stavat rätt). Det är ju inte riktigt klokt vilken kille. Han ska få stora kramen av tanten i grannhuset när han kommer hem.

I helgen som var så fick jag hålla världens sötaste babypojke, Edwin heter han. Jag är plastfarmor till honom. Han har de blåaste ögon som finns och den största kalufs jag sett på en 3 veckors baby.

Nu är det kaffedags…….det bästa lilla dags jag vet.

Nu har äntligen snön utanför huset smält.  Som i ett trollslag så poppar alla hundbajs korvar fram. Dom spirar i alla tänkbara former på gräsmattat. Jag ska ut och kratta upp alltihop i morron, ett ganska äckligt göra men det måste göras. Jag kan ju liksom inte skylla på någon annan det är ju mina två små raringar som klämt ur sig allt detta.

En annan fundering är att om det nu är så snabb snösmältning här hur mycket blir det då om det går lika snabbt längre upp i fjället. Det är nog nästan risk för en inlands tsunami. Det är tur att Storsele ligger högt upp i från Vojmån sett. Stackars alla fiskar dom måste ju jobba som tusan för att inte spolas bort helt och hållet.

Mina grannar skatorna som byggt bo bredvid vedboden är flitiga och bygger vidare. Är det någon som hört vilka roliga ljud dom gör när dom småpratar i byggningen. Det piper och knorrar och gnisslar, jag trodde att skator bara skränar och skrattar. Igår kväll så hörde jag även en hes gök, han hade säkert besvärligt av all sälgpollen det är det ju många som har.

Nu ska jag ut och njuta av det ljumma vårkvällen, det är ljuvligt att se hur påskliljorna blir några millimeter längre för varje dag som går. Hej från mej

Äntligen en riktig vårdag. Satt ute på bron i morse och drack kaffe och delade ostsmörgåsen med Zonja. Såååååååå ljuvligt.

Öppnade alla dörrar och ut med mattor och storstädning. SÅPA tänk va gott det doftar har svabbat av i restaurangen och hemma, nu doftar det såpa i hela huset. Zonja tyckte också att det var härligt (ute alltså). Då jag var klar så kom hon in glad som en lärka och nyparfymerad av något som jag inte vill veta vad det var. Hon var helt oförstående till varför det blev duschning.

Igår kväll var jag på ett möte med många trevliga människor. Själen behöver utvecklas och då växer man mer i sin självkänsla och empati till andra. Livet känns med andra ord ganka bra idag. Och det förståss min älskade sambo Hasse kommer hem från jobbet idag efter en hel vecka i Malå. Både jag och hundarna gläder oss.

Och en sak till, krama någon idag jag lovar att det kommer att kännas mer än bra.

Idag går jag in i slutfasen av ritualen kring Herman.

I förra veckan kom min sons kompis flickvän med en lill Herman till mig. Med sig hade hon en utförlig skötselanvisnig angående omvårdnaden kring detta degkedjebrev. Jag brukar i vanliga fall vara ganska ointresserad av dylika ting men av någon anledning så tänkte jag prova på i alla fall.

Jag har rört och fyllt på och rört enligt anvisningarna och idag så ska jag alltså dela degen i fem bitar och ge bort fyra av dom. MEN INGEN VILL HA . har frågat alla jag känner. Det hela slutar emellertid med att imorgon då finalen av det hela sker så får jag baka 5 st Herman. Jag hoppas att kakan blir god den skulle bara våga annat.

Nu till något annat.

Pelargonior är något av livets budbärare. Från att vara torra och till synes döda så spirar dom så fort man börjar vattna och slita och böka med dom. Och som belöning för den ibland något ovarsamma behandlingen så skänker dom mig den allra underbaraste blomprakt man kan önska sig. Ny för i år är en fläckbladig skapelse som jag fick i höstas av Ewonne Sandkvist. Jag trodde länge att den var förbi men se på tusan nu är den på gång.

Gårdagen kändes det som att rensa sly. Först förvuxna torra pelargonior, sen mina clementinplantor som jag kapade rejält och sist men inte minst morsdagsrosorna som stått och sett ut som kravallmorsor hela vintern. Jag känner mig väldigt nöjd.

Det kan tyckas att jag bara babblar om vardagliga och triviala saker men det finns dom som är så mycket bättre på att skriva om samhälleliga och världsliga händelser så det överlåter jag till dom.

Hopp och hej från mej.

Hej

Vilken underbar morgon, trodde att istiden hade börjat. Söndagsmorgonen kändes som en försmak av (nu är det jul igen). Det är länge sedan det var så mycket snö på första maj. Såg att Micke var och gullade med sina "små" darlingar. Jag får ta det som ett säkert vårtecken.

Upptäckte här om dagen att vi fått nya grannar. Det lär bli mycket bus och liv men det får man väl acceptera. Det inflyttade familjen är nämligen två skatfamiljer. Dom håller på att bygga två snygga etagelägenheter i sälgen bredvid vedboden. Vår gråhund Zappo blänger lite surt för han har fått påhälsning i benhögen i hundgården. Våren är en härlig tid, allt levande gläder sig.

Nu hoppas jag att värmen kommer för hur ska det gå med gökottan? Vi brukar vara uppe på Sjulsberget ovanför Lövkullen, men i år är det så mycket snö så det är osäkert. Jag håller tummar och tår för att vi kan vara där. I fjol så var vi nästan 20 st som drack kaffe och lyssnade på Ronny T. Han är en ganska rolig prick.

Ja nu får jag väl ta och dricka lite mer kaffe innan dagens göromål skall uträttas.

Hej

Nu har vi äntligen fixat vårt vardagsrum. Mina utsvävningar om målningar i taket blev för mycket. Taket blev snyggast helt vitt. Traditionsenligt tråkigt men det blev jäkligt ljust och luftigt. Skaparlusten kröp ända under golvmattan. Trägolvet därunder slipades och vitlaserades. GUD SÅ BRA DET BLEV.  Till och med hundarna tassade runt och tycket att det var alldeles underbart, tuggbenen såg så trevliga ut i kontrast till det vita golvet.

Matte och husse har däremot en annan åsikt. Förut så har man hängt tavlor för att förvilla och dölja eventuella ojämnheter i tapetsering och dylikt, nu när väggarna är toksläta så nänns man nästan inte spika i dom. Väggdekorationerna får vänta ett tag till tror jag.

Valborg närmar sig och allt som hör till. I år så får vi besök av några vänner från Rödö i Norge. Hoppas att dom kan några bra vårsånger att sjunga till brasan. Det är ovanligt mycket snö kvar i år så vi får väl se om vi tar oss fram till brasan eller stå en bit ifrån.

Talade med min kära syster i Umeå idag. Ibland så bara längtar jag så otrorligt efter henne och då är det skönt att kunna prata via telefon. Jag hoppas att jag kan åka ner och hälsa på henne snart.

Hej.

Jag har inte skrivit på ett ganska långt tag men ibland så blir man liksom tom i skrivfingrarna.

Var ute med hundarna i morse, vårsolen flödade och skaren var ett faktum. Jag kom ihåg barndomens skaraföre då man tog cykeln och cyklade på skaren mellan granarna i skogen.  Det var ett tag och många kilon sedan.  Skulle jag våga prova. Tidigare försök har alltid slutat med snö full i stövlarna.  Döm om min förvåning vi svävade ut på skaren i full fart mellan träd och stubbar (underbart). Ibland så blir man så löjligt lycklig över så lite.

Vår fiskeresa till Ransaren blev lyckad. Det hade varit mycket vatten på isen tidigare men genom minusgrader på nätterna så hade ytan frusit till så vi kunde fiska torrskodda. Vädret var väl inte direkt bra men det dög. Letade man bara lä så blev det både kaffe och grillade smörgåsar och en tupplur. Det är fantastiskt vad man kan vila hjärnan från allt när man fiskar. På måndagen så kändes huvet som nytt. Färsk röding är det godaste som finns.

Hej på ett tag.

Hå och hej

Idag har jag varit på dop. Min sambos dotterson döptes. Han var helt underbar under hela akten och när prästen höll upp honom så skrattade han .  Underverket heter Thor. Att bebisar kan vara så gulliga det hade jag nästan glömt, det var 24 år sedan jag själv var med om denna cermoni. Jag vet inte vad ni tycker men cermonier är för mig viktigt i vissa sammanhang. Just det här med dop är rörande. Det känns viktigt.

Tiden går hå hå ja ja. Tiden går det är tur att det bara syns på barna. Det här med barn-barn är väl helt fantastistkt. Man får gulla och skämma bort och kollra och och och allt som hör till och sen behöver man inte ansvara för resten. Egoistiskt va? men det är väl vad mor och far föräldrar är till för eller?

Min syster son har också nedkommit med en son, eller närmare bestämt hans flickvän. Det är helt fantastiskt. Då är det inte länge förrän man blir bjuden på dop igen. Jag hörde ryktas om att den pojken skulle heta Oskar.  Då måste förståss gammelmoster närvara.

Det är härligt med ungar. Jag undrar när mina barn, en son och en dotter får några nya medborgare.  Man måste ju få undra, eller är man egoistisk på gamla dar.