Ni vet hur the Simpsons kunde börja ett avsnitt med att familjen hade fått ett felaktigt dödsbesked och sluta med att handla om tennis. Här tänker jag börja med att skriva om en blå nejlika och avsluta med att nämna Broder Daniel. Båda två relaterade till min nuvarande utbildning.
Blå ros framtagen av samma företag som gör blåa nejlikor.
För nästan fyra år sedan skrev jag här om det japanska företaget Suntory och deras genmanipulerade blåa nejlika: Östasiens blå nejlika. I dagarna har jag lärt mig att den blomman faktiskt är laglig i EU. Ni förstår, i grupper under min utbildning till ”akvaponi-ingenjör” har vi någon gång diskuterat utställningar om akvaponi på bl.a. science centers. Akvaponisystem är, med så få ord som möjligt, en kombination av fisk-uppfödning och växtodling. Jag antar att en utställning måste vara spektakulärt, för att få uppmärksamhet. Ett sätt att vara spektakulär skulle vara att till fiskdelen av akvaponin ha en eller flera glofish i akvarium. Jag tänkte mig en ”galactic purple shark”, som förresten inte är en haj och inte heller är självlysande, ”glowing”. Däremot är den ett GMO som lyser under blacklight. Och glofish är populära i USA.
Bild från Glofish.
Jag kunde fantisera ihop en utställning med nämnda fisk tillsammans med en stickling av en björk. Vi är ändå björkarnas stad och en universitetsstad, såklart vi, i Curiosum science center ska driva upp en björk i bajs från en GMO-fisk. Nej allvarligt. Det är mer eller mindre omöjligt att importera glofish till EU. Däremot har jag nu lärt mig att nämnda nejlika från Suntory som sagt var faktisk är tillåten här. I teorin skulle den kunna vara med i en utställning, om man vill ha uppmärksamhet.
Annars är ovanstående på ett annat sätt ett problem med denna utbildning. Utbildningen handlar inte om att förbereda oss för en industri som finns. De säger åt oss att skapa en industri som inte finns. Det hela påminner mig lustigt nog om Broder Daniels låt Whirlwind. Låten handlar väl egentligen om olycklig kärlek men har också det enkla budskapet: ”I dream a dream that can’t come true”. Vad lärarna säger åt oss är att drömma ihop en industri, drömma ihop företag och om jag ska göra något sådant har jag svårt att se hur drömmen skulle vara realistisk. I värsta fall lär man sig bara att man inte får importera glofish till Europa. Visst i teorin kan vi lära oss genom att ”dream a dream that can’t come true”. Åt andra sidan kan det vara frustrerade. När jag var i mina sena tonår upptäckte Broder Daniel hade det möjligtvis sin charm att drömma drömmar som inte kunde bli verkliga. Hur det är nu är en annan fråga.
För skojs skull kan jag i för sig nämna att det finns människoskapad spektakulär fisk som inte är framtagen med genteknik. Här är en video med en flowerhorn,framavlad i Asien.
