Jag satt och följde matchen via Goalwire och mål-smsen som UFC skickar ut vid varje mål. Tydligen ska UFC ha börjat matchen bra och haft chanser att göra första målet. 0-0 stod sig till halvtid, men därefter gjorde Gröndal, lite snöpligt enligt rapporter, det första målet.

UFC gjorde några byten där man ersatte Hakami och Johan Larsson med Toby Davis och Jonas Nilsson och man lyckades därefter att göra ett par mål och vända matchen till seger. Riktigt starkt måste jag säga, för det var ju trots allt Gröndal man spelade borta mot.

Det här behövdes verkligen. Fortfarande är det väldigt långt upp till toppen, men det är bara att kämpa vidare!

Så är det faktiskt. Samtliga möten de två senaste åren har slutat med seger för laget från gurkstaden. UFC tog poäng av Västerås när man spelade i den gamla division 1 serien. Men 2006 startades en ny och sedan dess har man inte tagit poäng av dem.

Jag ska inleda med att säga att jag inte hann se hela dagens match då jag själv hade match och helt enkelt var tvungen att åka dit. Jag såg fram till och med att Västerås ledde med 2-3 och McNeil precis bytts in.

Jag ska försöka fatta mig kort.
Bakåt såg det överlag tyvärr inte bra ut idag. Jens Sjöström är den jag håller högst, han har verkligen varit magisk hittills. Han fortsatte på samma väg även mot Västerås. Hans mittbackskollega för dagen, Jeppa Törnqvist, hade lite mer problem. Det kändes som han kom lite efter ibland, tänker mycket på 1-2-målet. Hampus fortsätter göra det bra tycker jag. Jonas Nilsson hade dock stora problem defensivt. Han höll sig alldeles för offensivt och blev rundad för lätt. Men även här finns det potential, det är väl som med alla andra talanger i dagens UFC, de behöver slipas.

Offensivt såg det betydligt bättre ut. Kul att se Danny tillbaka på banan, och i form! 3 mål är ju inte helt åt skogen, mer sånt! Erik Lundström fortsätter att blanda och ge. Han har en riktigt vass fot, det må jag säga. Hans delikatessbollar ut på kanterna ser jag gärna mer av! Men sedan hade han åtminstone 2-3 riktiga kanonlägen vid straffområdslinjen där det bara blev några halvförsök till skott. Det gäller att ta vara på chanserna!

Simon Mårtensson och Adam Chennoufi (så länge han spelade) tycker jag gör det riktigt bra. Även Johan Larsson. Äntligen (viss frånvaro de senaste åren) har vi spelare som kan göra det lite oväntade och bryta mönstren. Wennebro gjorde det bra när han kom in. Jag vet inte riktigt varför han har spelat så lite, om det har varit skador eller så. Hoppas han får spela mer nu. Sasha Hakami gjorde väl en hyfsad insats, fortfarande lite småslarvigt och segt. Men han har fortfarande förtroendet från ledarna så han ska väl vara det bästa alternativet helt enkelt. Tror dock att han får det svårt mot Olle Andersson som sägs vara tillbaka i full träning nu.

Jag åker bort igen nu, vet inte hur länge jag blir borta. Men om ni undrar varför det är dött kanske jag är på nåt ställe utan internet, annars ska jag försöka skriva.

/Otterhall

Drar iväg som musikledare på ett läger sön-ons så det lär knappast hända så mycket här. Får hoppas på att UFC gör en bra match imorgon mot BK Forward och tar tre poäng!

Så skulle jag vilja sammanfatta kvällens drabbning, som jag trots allt, fick möjligheten att se.
Matchen började lite lojt, det hade helt plötsligt gått tio minuter utan att nåt hänt tycker jag. Men sedan tog UFC över, och det ständiga orosmolnet för Skellefteås högerback stavades Johan Larsson. I mångt och många lägen var det spännande varje gång han fick bollen.

Jag hade inte tänkt skriva så mycket om själva händelserna i matchen, utan istället reflektera lite och vi börjar bakifrån.

Sudar gjorde en klart stabil match med ett par fina räddningar, här är det inte så mycket att snacka om. Backlinjen gjorde väl inga större misstag och talangerna Sjöström och Wallgren tar bara för sig mer och mer och gör det riktigt bra i mina ögon! Rikard Eriksson fortsätter på sin numera vana högerbacksposition och han klarar det faktiskt riktigt bra, även om man saknar hans ruscher mot hörnflaggan. Mer offensiv här tack! Sandvärn klart bra som vanligt.

På mittfältet har jag fortfarande lite frågetecken. Personligen håller jag samtliga Henrysson, Jonathan Jonsson och Wennebro före Sasha Hakami som ständigt får förtroende så fort han är hel. Visst mot sådana här lag som Skellefteå kanske det funkar, men direkt när det behövs tempo på mitten går det oftast lite för sakta, tyvärr. Men Hakami var ändå bra idag, han vann många dueller, främst höjddueller där på mitten. Om Erik Lundström släpper bollen lite oftare blir det grymt, för när han väl gör det blir det ofta någon kalaspassning. Johan Larsson har jag redan hyllat lite lätt, men som jag skrev tidigare, han är UFC:s vassaste anfallsvapen i dagsläget. Nu 5 mål på 9 matcher från sin vänsterytterplats. Mårtensson gjorde en riktigt bra match. Idag klarade han av att göra sina killar tycker jag. Förutom Johan Larsson var nog Adam Chennoufi den mest tongivande på mittfältet. I varje fall fick man lägga märke till det när Larsson gick ut och Chennoufi fick ta över hans vänstermittfältsplats. Målet är ett bra exempel där han gör bort sin back ursnyggt.

Längst fram behövs det en riktigt bra kille när man spelar 4-2-3-1. Andreas Hermansson lirade där de första 50 minuterna och det var kanske först när han gick ut man insåg hur bra han skött det jobbet lite i skymundan. För det var i den vevan Skellefteå kom i matchen i varje fall för stunden. Timothy McNeil som tog över platsen gjorde en hel del riktigt bra saker, men det finns fortfarande en del att slipa för den unga talangen. Han är riktigt stark och har bra huvudspel, ni kanske såg hans nick precis utanför. Det var fler än jag som trodde den först gick in. Sedan spelade han elegant fram till Adam Chennoufis mål via en krossboll över straffområdet.

Jag har nog inte så mycket mer att säga. Bara att hoppas att UFC kan fortsätta på den väg man är, just nu fyra raka matcher utan förlust med resultaten 2 vinster och 2 oavgjorda. Nu väntar BK Forward borta i helgen.

Ikväll är det länsderby på Gammliavallen när UFC tar emot Skellefteå. Tyvärr kommer inte jag att närvara där då vi har jobb med mitt egna fotbollslag. Lite trist, och det är även anledningen till att detta blogginlägg blir kort då jag åker om ett par minuter.

UFC kan inte vara nöjda med annat än tre poäng i den här matchen och ska man ha någon som helst chans att komma ikapp toppen så måste man vinna.

Prel trupp:
Vladimir Sudar
Tim Markström
Rikard Eriksson
Hampus Wallgren
Jesper Törnqvist
Erik Sandvärn
Jens Sjöström
Johan Larsson
Simon Mårtensson
Adam Chennoufi
Erik Lundström
Magnus Henrysson
Sasha Hakami
Danny Persson
Andreas Hermansson
Timothy McNeil

Kommer med mina reflektioner efter matchen även om jag inte är där.

Igår var jag med om något riktigt roligt på fotbollsplanen. Laget som jag är tränare för, Ersmark P13, gjorde en riktig kanoninstats då vi kom i kapp från 3-0 till 3-3. Frågan är om ett oavgjort resultat har glatt mig så mycket tidigare. Idag då, idag var dagen då UFC skulle fortsätta resan mot toppen av serien. Men, som vanligt skulle jag nog säga, var UFC återigen sämst när det gällde. Man klarade inte av att vinna mot Östersund som ligger på nedflyttningsplats. En match man definitivt måste vinna om man ska ha något i toppskiktet att göra. Nu hade man tur som lyckades få in en kvittering i sista minuten, men 2-2 håller verkligen inte. Här var ett oavgjort resultat inte lika roligt som igår.

Jag anser att UFC på papperet ska ha ett lag som ska kunna matcha lagen där uppe, möjligen att man saknar en tung och drivkraftig spelare i mitten. Men man är ju inte där. Man är närmare nedflyttning. Var ska det här sluta? Man är nu sju poäng efter kvalplats uppåt och man har spelat åtta omgångar. Givetvis är det inte omöjligt att ta igen dessa sju poäng på de arton återstående omgångarna. Förra året hade tvåan Vasalund 51 poäng och året där innan Väsby också 51 poäng. Det är alltså 41 poäng man ska ta på 18 matcher, tar man ut snittet på det är det 2,27 poäng/match. Det gäller alltså att det ska ske väldigt stora förändringar i matcherna mot för hur det har sett ut under våren. I mina ögon känns det redan kört med uppflyttning som är det uttalade målet, men jag har gärna fel. Nu har man en enorm press på torsdag och man måste verkligen vinna över länskonkurrenten Skellefteå. I vilket fall, Allsvenskan 2013 känns väldigt avlägset.

Tänkte börja detta blogginlägg med en kommentar till ’2-0’ som är så modig att han/hon inte vågar gå ut med namn, men att säga att jag är kass. Tack för hyllningen vem du än är, det värmer.

Fast det är väl lite sanning i det, jag har inte skrivit lika mycket på senaste tiden som jag kanske borde ha gjort. Givetvis finns det anledningar till detta, men jag tänker inte gå in på det då det kan låta som bortförklaringar. Men se det så här istället. Vore det inte värre om jag inte hade skrivit om UFC åkte på ett par brakförluster? Vill bara antyda att jag är en mycket hängiven UFC-supporter, och jag sitter på läktaren i alla väder. Att jag inte har tid att blogga hela tiden, ja givetvis tråkigt. Skolan går dock mot sitt slut nu.

Vi börjar med förrförra helgen, Degerfors. Kort sagt ett helt klart fall framåt, och med lite tur hade man tagit tre poäng. Då tänker jag främst på Sjöströms nick, som jag anser att han förvaltade på bästa möjliga sätt. Tråkigt nog gjorde också backen det.

Första halvleken senast mot Brage var nog lite Degerforsmatch-stuket. Brage hade väl mer av spelet, medan UFC var rätt uddlösa framåt. Efter paus blev det ändring på det, i grunden stavas det nog Magnus Henrysson. Man roddade om lite i det centrala mittfältet i mittenpartiet av matchen. Henry och Lundström tog över de defensiva rollerna, medan ’Ädam’ Chennoufi tog steget in från kanten och fick styra det offensiva mittfältet. Helt plötsligt var det mycket UFC. 1-0målet är nog ett av de snyggaste UFC-målen jag sett. Sedan tycker jag det rullade på ganska bra. Det är klart, mot slutet gav Brage upp, vilket bäddade för fler UFC-chanser.

Jag ställer mig dock lite kritisk mot uttagningarna. Man sätter in en renodlad forward som ytter och bänkar Johan Larsson, som jag anser är det vassaste vapnet UFC har framåt. Nu gjorde Toby en jättebra insats, det är det absolut inget att säga om. Kanske något att bygga vidare på, även om jag kände mig lite skeptisk när jag såg laguppställningen? Hur som helst är det två viktiga matcher nu framöver. Alla matcher i den här serien är svåra, för serien är otroligt jämn. Jag skulle ändå vilja säga att dessa två matcher är av det ’lättare’ slaget. Först har vi Östersund borta och sedan Skellefteå hemma. 6 poäng där och UFC är med där uppe. För det gäller att haka på nu innan Degerfors och Västerås drar ifrån.

Ni kanske har sett att Janne Jonsson inte kommer att fortsätta, i varje fall tillfälligt i UFC? Riktigt tråkigt enligt mig. Janne är en trogen spelare som går att använda lite var som helst samtidigt som han gör ett bra jobb. Så det blir en svår pusselbit att fylla.