Etikett: Jämlik vård

Kvinnors vård måste stärkas!

Av , , 2 kommentarer 5

Skriver i dagens VK tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om regeringens satsning på kvinnors hälsa o vård det måste också göras i region Västerbotten.

 

Tillgången till jämlik vård i hela landet är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har sedan tidigare beslutat om flera uppdrag för att stärka förlossningsvården och vården vid sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Regeringen avsätter även 1,6 miljarder årligen till detta ändamål. För region Västerbotten innebär det cirka 36 miljoner kronor i ekonomiska tillskott under 2024.

Jämställd hälsa är ett av de sex jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Uppföljningar visar dock att kvinnor genomgående upplever sämre hälsa än män. Det är tydligast bland kvinnor med lägre utbildningsnivå.

Sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor beforskas inte i lika stor utsträckning som andra sjukdomar. Förutsättningarna för att diagnostisera och erbjuda god vård och behandling för dessa sjukdomar behöver utvecklas. Det finns i nuläget också stora regionala skillnader i utfall av vården när det gäller sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor. Det innebär att vården kan skilja sig åt beroende på var i landet kvinnor och flickor söker vård.

Kunskap och forskning om kvinnors sjukdomar och tillstånd ska utvecklas och stärkas. Det finns även behov av att stärka vården för sexuellt våldsutsatta, såväl barn som vuxna. Sexuellt våld medför ett stort lidande för den enskilde och innebär ofta lång rehabilitering för den som har drabbats.

Varje kvinna ska känna sig trygg med vården under graviditeten samt före, under och efter förlossningen. Förlossningsvården behöver därför bli mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad och kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner behöver säkras. Som ett led i detta har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fram en nationell förlossningsplan för att säkra en trygg förlossningsvård, med goda arbetsvillkor för vårdpersonalen.

De regionala skillnaderna behöver minska och den långsiktiga kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner behöver säkras. För att ytterligare stärka mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden avsätter regeringen 150 miljoner kronor särskilt till detta ändamål för 2024.

För region Västerbotten handlar det om ett extra tillskott på ungefär 6 miljoner kronor. Medel får användas för insatser som ska stärka vårdens tillgänglighet och kvalitet. Det kan handla om återöppnande av förlossningskliniker, bevara kliniker som annars skulle stänga ner, nya vårdplatser på befintliga kliniker, patienthotell eller kvalitetshöjande insatser som bidrar till en god tillgänglighet.

Kristdemokraterna i regering gör skillnad. För oss är det en grundprincip att Sveriges sjukvård ska vara behovsstyrd, god, lättillgänglig, jämlik och jämställd. Regeringens satsningar ska bidra till en mer tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad vård för flickor och kvinnor i hela landet. Varje kvinna ska kunna känna sig trygg med hälso- och sjukvården.

Acko Ankarberg Johansson (KD) Sjukvårdsminister

Hans-Inge Smetana (KD) Gruppledare, Region Västerbotten

Replik: Vi kan lära oss av Norges vårdmodell

Av , , Bli först att kommentera 5

I dagens Folkbladet kan du läsa min replik kring ledaren om förstaligande av vården. 

* * * * *

Kata Nilsson, Folkbladet, lyfter i en ledare frågan vad som händer med vården om makten flyttas från Västerbotten till riksdagen. Idag är det stora regionala skillnader i både vårdköer och överlevnadsstatistik av såväl cancer som hjärt- och kärlsjukdomar. Sverige bör titta på Norges modell med statligt huvudansvar men med kommunalt skött primärvård. Så kan vi bygga en nära vård som också är jämlik i hela landet.

Som kristdemokrat delar jag synen att frågor hanteras bäst närmast medborgaren. Vi tror starkt på subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Det har dock visats sig gång på gång och inte minst inom nuvarande pandemi att vården inte beslutas på den lägsta ändamålsenliga nivån.

I dag är det dessvärre stora skillnader på vården beroende på var i landet man bor. Chansen att överleva svåra cancerdiagnoser har blivit ett geografiskt lotteri, vilket vi behöver förändra istället för att försvara.

Även om det börjar ske samarbeten över regiongränserna så väljer varje enskild region sin egen leverantör av ex journalsystem, system som ofta har problem att kommunicera med varandra. Den som skadar sig under en resa till grannregionen men senare behöver fortsatt vård på hemmaplan, riskerar mötas av en läkare som inte har tillgång till vad som redan journalförts.

Under de senaste veckorna har det blivit tydligt att huvudansvaret för vården behöver flyttas till staten. Kriser slår nationellt och varje enskild region har inte ensamt musklerna att kämpa på en internationell marknad för att köpa in skyddsmaterial. Nu arbetar man med nationella inköp, men det tar tid att bygga upp de fungerande kommunikationskedjor som måste till, jämfört med om staten redan haft huvudansvaret. Planering runt behovet av vårdpersonal bör också skötas nationellt, för att säkra kompetensförsörjningen i krisläge.

Vi kan lära oss av Norge, där man gått över till det system vi önskar se i Sverige. I grannlandet bär staten huvudansvaret för vården och sjukhusen medan primärvården sköts av kommunerna. Här får man en bra fördelning av nära vård till medborgarna samtidigt som det stora, övergripande helhetsansvaret och riktlinjerna sätts nationellt. Kommunerna bestämmer hur många fasta läkare det ska finnas utifrån befolkningsmängd och behov – idag har nästan alla norrmän en fast läkare och patienterna inom primärvården är väldigt nöjda. Att staten äger huvudansvaret innebär alltså inte nödvändigtvis att vårdbesluten hamnar längre bort från patienten. Däremot säkerställer nationella riktlinjer att vården blir jämlik över hela landet.