Etikett: samordning

Replik: Vi kan lära oss av Norges vårdmodell

Av , , Bli först att kommentera 5

I dagens Folkbladet kan du läsa min replik kring ledaren om förstaligande av vården. 

* * * * *

Kata Nilsson, Folkbladet, lyfter i en ledare frågan vad som händer med vården om makten flyttas från Västerbotten till riksdagen. Idag är det stora regionala skillnader i både vårdköer och överlevnadsstatistik av såväl cancer som hjärt- och kärlsjukdomar. Sverige bör titta på Norges modell med statligt huvudansvar men med kommunalt skött primärvård. Så kan vi bygga en nära vård som också är jämlik i hela landet.

Som kristdemokrat delar jag synen att frågor hanteras bäst närmast medborgaren. Vi tror starkt på subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Det har dock visats sig gång på gång och inte minst inom nuvarande pandemi att vården inte beslutas på den lägsta ändamålsenliga nivån.

I dag är det dessvärre stora skillnader på vården beroende på var i landet man bor. Chansen att överleva svåra cancerdiagnoser har blivit ett geografiskt lotteri, vilket vi behöver förändra istället för att försvara.

Även om det börjar ske samarbeten över regiongränserna så väljer varje enskild region sin egen leverantör av ex journalsystem, system som ofta har problem att kommunicera med varandra. Den som skadar sig under en resa till grannregionen men senare behöver fortsatt vård på hemmaplan, riskerar mötas av en läkare som inte har tillgång till vad som redan journalförts.

Under de senaste veckorna har det blivit tydligt att huvudansvaret för vården behöver flyttas till staten. Kriser slår nationellt och varje enskild region har inte ensamt musklerna att kämpa på en internationell marknad för att köpa in skyddsmaterial. Nu arbetar man med nationella inköp, men det tar tid att bygga upp de fungerande kommunikationskedjor som måste till, jämfört med om staten redan haft huvudansvaret. Planering runt behovet av vårdpersonal bör också skötas nationellt, för att säkra kompetensförsörjningen i krisläge.

Vi kan lära oss av Norge, där man gått över till det system vi önskar se i Sverige. I grannlandet bär staten huvudansvaret för vården och sjukhusen medan primärvården sköts av kommunerna. Här får man en bra fördelning av nära vård till medborgarna samtidigt som det stora, övergripande helhetsansvaret och riktlinjerna sätts nationellt. Kommunerna bestämmer hur många fasta läkare det ska finnas utifrån befolkningsmängd och behov – idag har nästan alla norrmän en fast läkare och patienterna inom primärvården är väldigt nöjda. Att staten äger huvudansvaret innebär alltså inte nödvändigtvis att vårdbesluten hamnar längre bort från patienten. Däremot säkerställer nationella riktlinjer att vården blir jämlik över hela landet.

1 kris löses bättre än 21 kriser

Av , , Bli först att kommentera 7

Den pågående kris och gigantiska utmaning som Sveriges 21 regioner just nu möter innefattar allt från brist på skyddsmaterial, läkemedel och personalförsörjning. Men det är just en kris som drabbar hela landet och skulle lösas bättre gemensamt än på 21 olika håll.

När situationen på sikt lugnar ned sig, är det därför dags att förstatliga vården. Kriser slår nationellt och därför behövs nationell styrning. Risken finns annars att 21 olika regioner arbetar utifrån helt olika vårdstrategier och med varierat resultat.

Gällande inköp av exempelvis skyddskläder och vårdmaterial skulle ett nationellt huvudansvar leda till att man snabbare får insikt i vilket brister och behov som finns, för att på så vis ta hjälp av samtliga leverantörer och trycka på för utökad beställning och tillverkning. Samordning är a och o i kritiska lägen, här behöver alla aktörer veta vart man ska vända sig oavsett om det handlar om att beställa eller erbjuda material. Priset för bristen på samordning riskerar i slutänden att betalas av vårdpersonalen som arbetar sitt yttersta men inte alltid i de skyddskläder som situationen kräver.

I mitten av mars fick Socialstyrelsen ansvar att samordna inköp av medicinsk utrustning och några dagar senare meddelades att de ska inrätta en nationell samordning för intensivvården. Båda dessa beslut är naturligtvis viktiga i arbetet framöver, men bäst vore att en huvudman i dessa frågor funnits på plats redan före krisen. Nu arbetar man för att bygga upp nya roller inom organisationen mitt under brinnande utmaningar. Det riskerar bli långa och många kommunikationskedjor, samtidigt som man arbetar under tidspress.

Det är dags för en nationell styrning av vården, med staten som huvudman, som ser till helheten och det bästa för medborgare i hela landet i såväl lugna tider som kristider. Chansen att överleva exempelvis svåra cancerdiagnoser eller hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig idag åt beroende på var man bor – vi kan inte riskera liknande resultat under vare sig pågående eller eventuellt kommande virusutbrott.

Bibliotek i samband med skolan?

Av , , Bli först att kommentera 7

Så var diskussionen runt biblioteket avslutat för denna gång. Kommunstyrelsens arbetsutskott ska ta över bollen i slutat på månaden så hoppas vi att de ger uppdraget till Samhälls Byggnads Förvaltningen att utreda om det är möjligt att samlokalisera ett bibliotek i samband med att vi bygger på Vegaskolan.  

Så här skriver vi i oppositionen:

Till Kommunstyrelsen

Vännäs Kommun
 
För närvarande pågår projektering för till- och nybyggnad av Vegaskolan, vars lokaler delvis är undermåliga samt för små. På det senaste kommunfullmäktigemötet 2012-11-26 framgick att man i rask takt planerar för nybyggnaden. Det har nämnts att behovet är skriande och helst bör stå klart under senare delen av 2014.
Under en längre tid har frågan om en annan offentlig lokal som är undermålig – Biblioteket – nämnts i det kommunala sammanhanget. Gällande det kommunala Bibliotekets lokal har sagts att den praktiskt taget döms ut och kanske inte kommer att kunna användas längre inom 3-5 år.
 
Vännäs kommun har ett mycket tufft ekonomiskt läge för närvarande. Under en längre tid har behov av olika byggnationer aktualiserats. Stora behov av lägenheter finns, men det saknas initiativ från privata byggare inom branschen. Det finns inget eget kapital i Vännäs till byggnationer, och när det gäller det nuvarande skolprojektet, kommer man att låna upp till den investering byggnationen innebär.
 
I Plan- och miljönämnden har man för vissa fastigheter gjort planändring för att möjliggöra att bygga fler våningar om/när bygge kommer till stånd. Detta med anledning av att det finns en samstämmighet i branschen att det lönar sig bättre att bygga på höjden när väl ett byggprojekt sätts igång.
 
Mot bakgrund av detta menar vi att projekteringen för ny- och tillbyggnaden av Vegaskolan bör utökas för att också gälla inrymmandet av nytt kommunalt bibliotek.
 
Genom att befintlig planering vidgas, förslagsvis genom att bygga fler våningar än planerat, så kan ett samnyttjande göras där problemet gällande behovet av nytt bibliotek får en lösning.
 
Med vilja och rätt planering tror vi inte att det behöver vara så svårt att lösa hur skolverksamheten ska separeras från biblioteksverksamheten, samt att skolbibliotek på detta sätt får en naturlig lösning gällande Vegaskolan.
 
Det allra viktigaste argumentet för denna samlokalisering är dock att se till Vännäs kommun i ett helhetsperspektiv och att se till att nyttja de resurser som måste upplånas på bästa sätt. Vi vet att det är bråttom att hitta lösningen för Vegaskolans del. Trots detta tror vi att det är mycket viktigt att inte gå så snabbt fram att man missar möjligheten att på ett klokt sätt använda möjligheten att samlokalisera biblioteket på Vegaskolan.
 
Vi yrkar att:
 – Kommunstyrelsen ger Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget att i projekteringen av nybyggnationen på Vegaskolan även undersöka möjligheten att samordna byggandet av ett bibliotek i samma byggnad.
 
Monica Wahlström (fp)              Jan Nilsson (m)                    Hans-Inge Smetana (kd)