Etikett: sjukvård

Kvinnors vård måste stärkas!

Av , , 2 kommentarer 5

Skriver i dagens VK tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om regeringens satsning på kvinnors hälsa o vård det måste också göras i region Västerbotten.

 

Tillgången till jämlik vård i hela landet är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har sedan tidigare beslutat om flera uppdrag för att stärka förlossningsvården och vården vid sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Regeringen avsätter även 1,6 miljarder årligen till detta ändamål. För region Västerbotten innebär det cirka 36 miljoner kronor i ekonomiska tillskott under 2024.

Jämställd hälsa är ett av de sex jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Uppföljningar visar dock att kvinnor genomgående upplever sämre hälsa än män. Det är tydligast bland kvinnor med lägre utbildningsnivå.

Sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor beforskas inte i lika stor utsträckning som andra sjukdomar. Förutsättningarna för att diagnostisera och erbjuda god vård och behandling för dessa sjukdomar behöver utvecklas. Det finns i nuläget också stora regionala skillnader i utfall av vården när det gäller sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor. Det innebär att vården kan skilja sig åt beroende på var i landet kvinnor och flickor söker vård.

Kunskap och forskning om kvinnors sjukdomar och tillstånd ska utvecklas och stärkas. Det finns även behov av att stärka vården för sexuellt våldsutsatta, såväl barn som vuxna. Sexuellt våld medför ett stort lidande för den enskilde och innebär ofta lång rehabilitering för den som har drabbats.

Varje kvinna ska känna sig trygg med vården under graviditeten samt före, under och efter förlossningen. Förlossningsvården behöver därför bli mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad och kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner behöver säkras. Som ett led i detta har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fram en nationell förlossningsplan för att säkra en trygg förlossningsvård, med goda arbetsvillkor för vårdpersonalen.

De regionala skillnaderna behöver minska och den långsiktiga kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner behöver säkras. För att ytterligare stärka mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden avsätter regeringen 150 miljoner kronor särskilt till detta ändamål för 2024.

För region Västerbotten handlar det om ett extra tillskott på ungefär 6 miljoner kronor. Medel får användas för insatser som ska stärka vårdens tillgänglighet och kvalitet. Det kan handla om återöppnande av förlossningskliniker, bevara kliniker som annars skulle stänga ner, nya vårdplatser på befintliga kliniker, patienthotell eller kvalitetshöjande insatser som bidrar till en god tillgänglighet.

Kristdemokraterna i regering gör skillnad. För oss är det en grundprincip att Sveriges sjukvård ska vara behovsstyrd, god, lättillgänglig, jämlik och jämställd. Regeringens satsningar ska bidra till en mer tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad vård för flickor och kvinnor i hela landet. Varje kvinna ska kunna känna sig trygg med hälso- och sjukvården.

Acko Ankarberg Johansson (KD) Sjukvårdsminister

Hans-Inge Smetana (KD) Gruppledare, Region Västerbotten

Äntligen Naloxon!

Av , , 4 kommentarer 9

Slog på nyheterna igår och fick ett glädjande besked. Nu kommer Naloxon bli receptritt att inhandla.

För ganska många år sedan motionerade en av våra fullmäktigeledamöter från Skellefteå Kalle Lilja om att Naloxon skulle få användas av ambulans och räddningstjänst. Kalle har en gedigen kunskap och erfarenhet inom akutsjukvården med sitt arbete i över 30 år inom ambulansen i Skellefteå.

Han hävdade i motionen att man inte kan skada med Naloxon men man kan istället rädda liv, tex om någon har tagit en överdos eller vid många andra tillfällen. Räddningstjänsten har också frågat efter att använda Naloxon då dom åker på IVPA. Det är en utryckning man gör I Väntan På Ambulans. Alltså man rycker ut innan ambulansen för att rädda liv inte minst hjärtstopp tex. Detta gör kommunernas räddningstjänst på uppdrag åt regionen och det har räddat många liv då ambulansen kan vara en bit bort i vårt stora län.

Kalle fick rätt mycket skit i den debatten och självklart avslag av den rådande majoriteten. Men Kalle visste vad han talade om, han var lite före sin tid. Nu har det alltså beslutats att man kommer att kunna köpa Naloxon receptfritt till och med. Från att inte låta ambulans och räddningstjänstpersonal få använda det fritt till att du och jag kan köpa det receptfritt är ett stort steg som nu har skett, som Kalle förutsåg för flera år sedan. Tänk om Region Västerbotten gått före i frågan då motionen lades och bifallit den!

Prioriteringar behövs för att säkra vården.

Av , , Bli först att kommentera 1

För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren. Vi i allianspartierna vill se nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Det skriver vi gruppledare för M, C, KD o L.

Västerbotten har i stor utsträckning en välfungerande hälso- och sjukvård i en växande och utvecklande region med en nära obefintlig arbetslöshet. Detta är något vi vill ta vara på. Samtidigt är vi mycket oroade över tillståndet inom hälso- och sjukvården i länet. För att bara nämna några allvarliga problem ser vi ett ökat missnöje på grund av växande vårdköer med långa väntetider, bristen på rätt utbildad vårdpersonal och en Folktandvård som inte längre kan tillgodose den vuxna befolkningens tandvårdsbehov, för att bara nämna några allvarliga problem.

Allt detta skapar osäkerhet och underminerar förtroendet för regionen. Dessutom är missnöjet omfattande när det gäller en dåligt fungerande arbetsmiljö inom vården, en stor brist på karriärmöjligheter och löner som ligger under genomsnittet för andra regioner. Vi ser redan konsekvenser av dessa utmaningar i form av en akut brist på vårdplatser och nedstängning av vissa verksamheter. Men missnöjet är också påtagligt på fler arbetsplatser.

Efter flera år med högkonjunktur befinner sig Sverige nu i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är mycket hög. Det sätter en enorm press på vår region. Trots att prognosen för ökade kostnader dämpas fram till 2025 finns det djupt rotade strukturella problem i regionen. Regionen har inte sparat i ladorna under de goda åren utan har i stället en stor låneskuld.

Att det blivit så är effekten av en ansvarslös politik som regelbundet har skjutit upp nödvändiga åtgärder till framtida generationer. Den rödgröna styrda regionen har under flera år lovat satsningar med pengar de inte har haft. Det är en grundläggande problematik som genomsyrar och präglar nästa års budget, som nu fokuserar på att rensa upp bland beslut som saknar finansiering.

För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren.

Inom detta omställningsarbete beträffande hur regionens resurser används har vi beslutat att minska överbyggnaden inom centraladministrationen för att frigöra resurser till vården. Vår bedömning är att ett antal medarbetare som inte har direkt vårdrelaterade uppgifter kommer att behöva lämna regionen. Vi bedömer att det handlar om 220 tjänster som regionen måste minska med.

Tyvärr räcker detta inte, och vi måste även höja avgifterna och taxorna så att de är mer i nivå med resten av landet. Vi väljer att vara tydliga med detta, eftersom vi anser att det är vårt ansvar att tackla de utmaningar vi står inför. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner. Motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten är -437 miljoner.

Samtidigt genomför vi allianspartier nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Detta gör vi för att kunna upprätthålla öppethållande av vårdavdelningar med direkt patientkontakt, för att skapa en sammanhängande primärvård och för att säkerställa att förlossningsavdelningarna i länet kan hålla öppet året om.

Utöver detta krävs betydande förbättringar av förutsättningarna för de vårdnära cheferna. Detta kräver en tydligare process för budgetprioriteringar samt mandat och befogenheter som överensstämmer med uppdragen. En tydlig förändring i denna riktning är införandet av tre sjukhuschefer på respektive sjukhus, med omfattande mandat och befogenheter. Dessutom behövs ett övergripande ansvar för primärvården i länet.

En stärkt samverkan med kommunerna är avgörande för att säkerställa medborgarnas bästa och effektivt nyttja gemensamma resurser. Partnerskapet måste bygga på förtroende och gemensamma mål. Endast genom en sådan nära samverkan kan vi garantera en vård som är effektiv och tillgänglig.

Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras för att regionen ska kunna bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet måste stärkas och fortbildning måste prioriteras inom det livslånga lärandet. Åtgärder för att bemöta den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga, måste stärkas, särskilt inom den första linjens psykosociala arbete.

Ett växande län medför nya möjligheter, men också nya krav på regionen. Vi allianspartier vill ta vara på denna utveckling och ser positivt på de utmaningar som regionen står inför. Genom tuffa men nödvändiga prioriteringar kan vi vända utvecklingen och dra nytta av den optimism som finns i länet. För att detta ska vara möjligt krävs en politisk vilja till förändring och en strävan att utveckla och förbättra sjukvården och regional utveckling i hela Västerbotten. Ett nytt ledarskap med innovativt tänkande och ny energi är avgörande för Region Västerbotten!

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Ewa-May Karlsson (C)

Hans-Inge Smetana (KD)

Maria Lundkvist Brömster (L)

Var finns personalen?

Av , , 2 kommentarer 5

Skriver i Norran tillsammans med gruppledarna för Allians i Västerbotten.

När Region Västerbotten gör bokslut kan vi konstatera att vi har många verksamheter att vara stolta över. Samtidigt ser vi att finansieringen av sjukvården bekostas av framtida skattebetalare. Dagens personal kommer inte att kunna ersättas i den omfattning vi är vana vid. Vården som ges idag kommer inte att kunna garanteras framöver.

 

Under lång tid har den rödgröna majoriteten skjutit tuffa beslut framför sig. Det leder till att regionen står dåligt rustad att möta en lågkonjunktur, hög inflation och en orolig omvärld. Vi måste inse att vi inte kommer att ha råd med allt och vårdens kärnuppdrag måste värnas. Den regionala utvecklingen måste fokusera på att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt i hela länet.Trots att majoriteten presenterat åtgärdsprogram för att minska antalet anställda som inte jobbar vårdnära, ser vi att så inte blivit fallet. Antalet anställda har sedan 2018 ökat med 357 individer. Av dessa är 235 administratörer, men bara 37 sjuksköterskor. Det sätter fingret på bristande förmåga till politisk styrning.

Redan innan pandemin var vårdköerna i Västerbotten bland de längsta i landet. Nu när andra regioner börjat korta köerna, blir köerna längre i Västerbotten.  En orsak är dålig personalpolitik som gör att man tvingas stänga vårdplatser och skjuta upp operationer. En ny personalpolitik som flyttar beslut ned i organisationen krävs. Personalen behöver tydliga karriärvägar och fungerande löneutveckling. Arbetsmiljön måste förbättras så att regionen kan bli en attraktiv arbetsgivare.

Kurvorna pekar åt fel håll och problemen skjuts på framtiden. Majoriteten har lagt förslag om att minska administrativ överbyggnad. Men när ingen ska bli arbetslös frågar vi hur det ska spara pengar. Alliansen vill gå tuffare fram för att vända utvecklingen. Vi väljer att vara tydliga och ta ansvar över regionens utmaningar och prioritera vårdpersonalen.

Den politiska oförmågan att leda regionen är påtaglig och behovet av en ny ledning har aldrig varit tydligare. Vi ser hur ett växande län både skapar nya möjligheter och nya krav på regionen. Denna utveckling vill vi ta vara på. De utmaningar som regionen står inför går att lösa. Utifrån tuffa men nödvändiga prioriteringar går det att vända utvecklingen.

 

Välkommen Johan!

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är nu klart att Johan Gammelgård blir Region Västerbottens nya direktör för digitalisering och service. Han börjar sin tjänst den 1 september 2023.

Johan Gammelgård, född 1972, arbetar sedan 2019 som direktör för administration och innovation i Umeå kommun. Han har en gedigen bakgrund som chef och ledare inom kommunen och var tidigare tillväxtdirektör, administrativ direktör och chef för kommunledningsstaben.

– Det är mycket som händer i Region Västerbotten nu och det ger stora möjligheter, men innebär också utmaningar. Johan har en lång och bred erfarenhet som chef och ledare och det känns mycket positivt att han tackat ja till uppdraget, säger Tommy Svensson, regiondirektör.

Johan Gammelgård börjar sin tjänst den 1 september 2023. Han efterträder Sara Lewerentz som blivit ny regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen.

– Digitalisering och service har en mycket viktig roll i att skapa bästa möjliga förutsättningar för att hälso- och sjukvårdens målbild ska kunna uppnås. Det känns fantastiskt spännande att tillsammans med alla medarbetare inom digitalisering och service ta oss an framtiden, säger Johan Gammelgård.

Intressanta och viktiga möten!

Av , , Bli först att kommentera 2

Åkte ner till storstan igår för ett antal möten ett par dagar.
Igår hade jag flera intressant samtal. Ett av dem med v ordförande i Civilutskottet om bostadsfrågor. Bl a om investeringsstöd till bygge av nya bostäder i norra Sverige. Fick med mig intressant information jag kan ta med mig hem.

Nu möte med Medhelp som sysslar med sjukvårdsrådgivning. Väldigt intressant upplägg att snabbt få återkoppling. Inom 3 minuter har man återkoppling och man får snabb triagering till rätt vårdnivå. Med 3.5 miljoner besvarade samtal innebär det att varje besvarat samtal sparar 700 kr till övriga vården eftersom man slipper åka till akuten och ta den dyraste vården i anspråk. För ca 30 % av de som ringer får råd för egenvård och behöver inte uppsöka vården ytterligare. Lösningen är att man har sköterskor som proffesionellt kan lösa vårdbehovet snabbt. Här har vi en del att lära i Region Västerbotten.

Innan lunch ska vi lyssna till SKR:s chefekonom Wallenskog om ekonomi vilket alltid brukar vara intressant för en ekonom. Intressant blir det också att lyssna till varför Sundsvall lyckades bli digitaliseringsstaden.
Detta ska vi hinna innan lunch. En otrolig förmån att få ta del av och påverka på många plan i samhället.

Så betar vi av vårdskulden

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver i dagens VK tillsammans med partiordförande Ebba Busch och vår sjukvårdspolitiska talesperson Acko Ankarberg Johansson konkreta förslag hur vi betar av den allt växande vårdskulden. 

* * * * *

Sveriges vårdpersonal är den viktigaste resurs vi har för att bekämpa coronapandemin. De har länge haft en pressad arbetssituation – men den kan inte mäta sig med de svårigheter många nu tvingas möta dagligen.

Vi får larmrapporter om långa arbetspass i varm skyddsutrustning. Om rädslan att själv bli sjuk eller dra med sig smittan hem till familjen. Om frustrationen att möta en döende samtidigt som man själv är oigenkännlig med handskar, visir och munskydd. Utanför vården kanske vissa tänker hoppfullt ”när det här är över…”. Men just nu byggs det upp en vårdskuld som är svår att överblicka och som inte bara drabbar patienterna utan även personalen som stått i frontlinjen mot corona.

I Västerbotten minskade exempelvis antalet operationer och åtgärder inom specialistvården med en fjärdedel i april jämfört samma månad ifjol, enligt Sveriges kommuner och regioner. Ortopediska vårdinsatser minskade med nära två tredjedelar, ryggkirurgisk vård minskade med över 90 procent och överviktsoperationer mer än halverades i antal. Hur siffrorna summeras för sommaren är för tidigt att säga men sannolikt fortsätter covid-19 att påverka och förlänga vårdköerna. 260 uppskjutna operationer och åtgärder beräknas ta tre månader att arbeta ikapp, förutsatt att man lyckas säkerställa en kapacitetsökning inom vården på fem procent.

Under våren har operationer och åtgärder skjutits på framtiden. Redan långa vårdköer har blivit längre. Vårdkrisen tar inte slut när coronakrisen gör det. Anställda som redan nu går på knäna förväntas kunna ta nya tag i höst. Om inte personalens arbetsvillkor förbättras omedelbart riskerar sjukskrivningarna att skena.

Vecka efter vecka har Kristdemokraterna lagt förslag på hur arbetsvillkoren kan bli bättre. Vi har exempelvis föreslagit att sjukvårdsutbildade som valt att arbeta med annat rekryteras tillbaka tillfälligt för att avlasta den hårt arbetande vårdpersonalen. Vi vill se ett nationellt expertteam som stöttar regionerna i att hantera vårdskulden. Systemet med 21 olika regioner med varsin ledning är inte vägen framåt. Vi måste arbeta med långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. Men det absolut viktigaste just nu är att personalen får återhämtning och fler kollegor. Och det fort.

Ebba Busch, partiledare, KD

Acko Ankarberg Johansson, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson, KD

Hans-Inge Smetana, gruppledare Region Västerbotten, KD

Gör dig själv en tjänst

Av , , Bli först att kommentera 2

Diagnoser som inte ställs, behandlingar som ställs in, insatser som skjuts upp och en vårdskuld som växer rejält för varje dag. Vi behöver alla hjälpas åt och lita på vårdens bedömningar – de avgör ifall det rätta är att avboka din tid eller inte.

När krisen släpper pekar mycket på att vi får se en peak av remisser och patienter som hållit sig undan vården i månader. Få patientmöten sker fysiskt i nuläget, antingen bortprioriteras de eller avbokas av oroliga patienter. Men vi behöver komma ihåg att redan innan Corona, när världen fungerade som vanligt, slogs det rekord i vårdköer tio månader i sträck.

Dessutom kommer behoven vara stora för rehabiliteringsvård för de som ska komma tillbaka efter intensivvård med respirator och i vissa fall efter skador från trakeotomi. Medan intensivavdelningarna kämpar på i vården av svårt sjuka covid-19-patienter är andra delar av vården kraftigt påverkad av den tillfälliga omställningen, antingen genom personalomflyttningar eller genom att avdelningarna står tomma då patienterna stannar hemma.

KD:s tidigare förslag är lika aktuella för att hantera den växande vårdskulden: vi behöver kömiljarden, fler kollegor inom vården och en förbättrad arbetsmiljö. Ingen vet hur länge nuvarande situation pågår. Ju fler som skjuter upp sina vårdbesök desto längre köer i framtiden. Så gör dig själv och vården en tjänst – skjut inte nödvändiga vårdbesök på framtiden.

Regiondirektörens besparingspaket på 565 miljoner.

Av , , Bli först att kommentera 7

Det är nog bekant att vår nya region Västerbotten har stora ekonomiska problem. Bokslutet för 2018 hamnade på ett verksamhetsunderskott på ca en halv miljard. Den högspecialiserade vården är kostnadsdrivande och det kommer hela tiden nya läkemedel och nya medicinsk utrustning vilket är bra, men det kostar att ligga på topp. Som exempel kan nämnas att man forskat fram ett nytt läkemedel för Skelleftesjukan. Men det kostar ca en miljon kronor / patient och år. Detta är bara ett exempel.

Prognosen för 2019 visar att vi går mot ca 800 miljoner i budgetunderskott om inte trenden bryts. Därför har regiondirektören idag presenterat ett sparpaket på 565 miljoner kronor fördelat på 3 år. Vi får se om den summan räcker men det kommer förstås att bli kännbart att spara så mycket och verkningsgraden av detta kommer vi se i höst när verksamhetsplanerna ska antas. Budgetramarna tar vi i juni.

Noterar nedan direktörens sparpaketet i punktform. Har du fundering runt någon av punkterna ställ frågan här nedan så ska jag svara efter bästa förmåga. Inom partierna håller vi nu på att gå igenom förslagen inför budgeten i juni.

Ett sjukhus på tre orter. Här ska 10 mkr sparas.

  • Akutsjukvården ska fortsatt bedrivas på tre orter.
  • Effektivare nyttjande av produktionsresurser bl a ytterligare samordna operationsplanering.
  • Flytta fler planerade operativa ingrepp till Skellefteå och Lycksele från Nus.

Omstrukturera vården behöver göras. Här ska 173 mkr sparas.

  • Flytta vården så nära patientens hem som möjligt, från sjukhus till öppenvård, primärvård och egenvård.
  • Anpassa vårdavdelningar till patienternas vårdtyngd.
  • Se över gränssnitt sjukhusvård och primärvård samt prehospital bedömning.
  • Stärka samverkan med kommuner.

Produktions och kapacitetsstyrning behöver stärkas. Här ska 108 mkr sparas.

  • Effektivisera vårdflöden genom produktions- och kapacitetsstyrning.
  • Omfattande utbildningsprogram inom PKS genomförs under våren.
  • Under hösten påbörjas implementering för slutenvården och därefter operationsverksamheten.

Samordna lokaler och medarbetare på hälsocentraler och tandvårdskliniker. Här ska sparas 10 mkr kr.

  • Uppdrag till HSN att se över struktur och samordning för enheter som ligger nära varandra.
  • Inriktningen inom tandvården gäller hela länet inklusive utveckling av tandvårdsbuss och mönsterklinik.
  • Inom primärvården gäller samordning inom tätorterna i Skellefteå och Umeå, inklusive utveckling av samhällsrum och hälsorum.

Utveckla digitala lösningar (nettoeffekt ca 80 miljoner)

  • Single sign on – en förutsättning för att man bara ska lägga in informationen en gång (F-VIS.)
  • Införa: utskrift och kopiering som tjänst, robot process automation, digitala utskick, e-frikort, nationella tjänster, digitala vårdmöten, resursplaneringsverktyg för PKS samt samla systemutveckling och konsolidera IT-funktioner.

 Nyttoeffekt i verksamheten beräknas till 130 mkr och kostnader inom VO Digitalisering 50 mkr = nettoeffekt 80 mkr

Utveckla och anpassa bemanningen på ett bättre sätt. Här beräknas sparas 192 mkr.

  • Anpassa bemanning till bemanningsmål.
  • Översyn avtal och tillämpning av regler i personalområdet.
  • Minska beroendet av hyrpersonal.
  • Förändra jourorganisationen.
  • Samordna medicinska sekreterare m m mellan verksamheterna.
  • Effektivisera vårdflöden.
  • Utveckla servicetjänster.

Närvarotiden och antal anställda kan inte öka utan nya arbetssätt måste bidra

Samordna i nya regionen. Här beräknas sparas 17 mkr.

  • Uppdrag att se över centrala anslag och samordna administrativa- och stödtjänsterna i regionen.
  • Undersöka möjligheten att samnyttja verksamhet tillsammans i norra regionen.
  • Minska kostnaderna för förtroendepersonsorganisationen.

Effektivisering inom produktionskostnaders område. Här ska 35 mkr sparas.

  • Följa inköpsrutiner.
  • Jämföra produktionskostnader i primärvården.
  • Översyn av lab- och röntgentjänster.

Effektiviseringar inom service. Här ska 20 mkr sparas.

  • Bättre nyttja egna lokaler och externa förhyrningar.
  • Energieffektivisering inom fastighetsmedia.
  • Öka samordningsgraden inom sjukresekostnaden.
  • Prissätta ALF-lokaler korrekt.
  • Ta hem fastighetsservice och minska fastighets underhållskostnader.

 

 

Finns någon krisinsikt hos de styrande i Region Västerbotten?

Av , , Bli först att kommentera 9

Den ekonomiska krisen i sjukvården i länet har aldrig varit så allvarlig som nu. Den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna oroar. Inte nog med att ekonomin har skenat, de senaste årens vårdköer har också blivit längre. Västerbotten är bland de regioner som ligger allra sämst till när det gäller tillgänglighet. Skriver tillsammans med mina allianskollegor i Västerbottens-Kuriren

Den ekonomiska krisen i sjukvården i länet har aldrig tidigare varit så allvarlig som nu. Sjukvården kommer att för år 2018 gå med 500 miljoner kronor i underskott! Regionen räddas av handel på börsen och nya avskrivnings rutiner, de finansiella intäkterna uppgår till svindlande 544 miljoner kronor.

Finansiella intäkter ska användas till pensioner och investeringar absolut inte till verksamhetskostnader som skenar. Nu lånar regionen pengar för att klara av att finansiera alla de nödvändiga byggkranar som står runtom på länet sjukhus och vi har en stor skuld till pensionssystemet.

Den här situationen är inte heller ny. Från 2011 fram till 2018 är det samlade underskottet i sjukvården 1 629 miljoner kronor. Precis som i en hushållsekonomi så går det inte att använda värdeökning på aktieportföljen som är tänkt för den framtida pensioneringen till att klara av att handla och sedan inte klara ekonomin när man inte längre förvärvsarbetar.

Långsiktigt är det absolut inte hållbart.

För att klara av de framtida pensionsutbetalningarna behöver regionen öka avsättningen till pensionsförvaltningen med två miljarder kronor de kommande åren. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare.

Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll och behov av moderna och funktionella lokaler för vården. Nödvändiga investeringar för att utveckla vården och klara kompetensförsörjningen långsiktigt.

Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan i dag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt.

Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden.

Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.

Inte nog med att ekonomin har skenat de senaste åren vårdköerna har också blivit längre. Västerbotten är fortsatt bland de regioner som ligger allra sämst till när det gäller tillgänglighet.

Senast var det Cancerfonden som slog larm om långa väntetider för att få cancervård i Norra Sverige. Innan dess har inspektionen för vård och omsorg (IVO) i en nyligen uppföljande granskning av vården i länet konstaterat allvarliga brister när det kommer till väntan på vård.

Vår enda tröst är att när patienterna väl får vård är den världsledande.

Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling.

Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

Vi föreslår även en ny ekonomisk styrmodell där fler av besluten ska fattas av de närmaste cheferna, mer självstyre för sjukhusen, fler vårdval, såväl som satsningar på primärvården som på sjukhusen samt på våra medarbetares arbetsmiljö.

Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalitet för patienten. Dessutom krävs ett ständigt arbete med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

Allt detta är utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården.

Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.

Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

Nicklas Sandström
regionråd (M) i opposition
Ewa-May Karlsson
gruppledare (C)
Carin Hasslow
gruppledare (L)
Hans-Inge Smetana
gruppledare (KD)