Granska forskningen

Av , , Bli först att kommentera 4

Kvittojournalistiken är igång med besked.
Överdådiga middagar, vinprovningar, spabehandlingar – allt på skattebetalarnas bekostnad.

Nyheterna om myndigheters excesser för våra skattepengar kommer slag i slag.
Avslöjandena har gjorts av Dagens Nyheters reporter Mattias Carlsson. Artiklarna handlar inte så mycket om summornas storlek som om förtroende, principer och respekt för allas våra pengar.

Den första som fått ta konsekvenserna är Tillväxverkets generaldirektör Christina Lugnet. Hon föll inte på summan storlek utan på att förtroendet saknades.
Nu riktas ljuset hårt mot forskningsvärlden. Stiftelsen strategisk forskning har använt miljonbelopp på fina fester med dyra festfixare. De har struntat i att göra upphandlingar och mörkat i bokföringen. Det rör givetvis upp känslor hos många hårt arbetande forskare.

Professor Thomas Edlund vid Umeå universitet säger till DN:
–    Det är klart man blir upprörd, det är ju skattemedel. Som forskare har man en begränsad budget och det finns inte på banan att man kan bete sig så här.
Många forskningsprojekt lever med små medel så det är lätt att känna sympati för Edlund.

Idag sitter stiftelsen på nio miljarder kronor, pengar de fått från löntagarna.  Årligen används 500-600 miljoner kronor till olika projekt.
Nästa steg i granskningen bör fokusera på vilka forskningsresultat som kommit fram under de 18 år som stiftelsen jobbat.
Vilka projekt har fått pengar? Vilka har lyckats och misslyckats – och varför? Hur ser resultatet egentligen ut? Hur har pengarna, som kommer från oss skattebetalare, använts?

Ola Theander, tidigare chefredaktör på Norran, skriver om detta på sin blogg olatheander.wordpress.com/, vikten av en djupare granskning av hur forskningspengarna använts. Den granskningen är svårare att göra än att ta fram kvitton. Den kräver både kunskap och stora resurser. Men den är minst lika viktig.

Till sist: till sist kom sommaren och värmen. Att många av oss redan börjat jobba må vara hänt. Det är ändå underbart.

Bli först att kommentera

Därför skriver vi om olyckan

Av , , 5 kommentarer 9

 I dagens VK berättar vi om hur passagerare på det fullsatta tåget satt fast i tre timmar efter en olycka på Botniabanan söder om Umeå.  Anledningen till stoppet var att tåget kolliderat med en person.

Allt tyder på att det var ett tragiskt självmord.

 
VK är ytterst restriktiv att berätta om självmord. 
Skälet är att självmord ytterst sällan har något allmänintresse. Den tragedi som drabbar anhöriga måste respekteras. 
Undantag från den regeln är exempelvis om självmordet orsakar konsekvenser för många utanför familjekretsen.
Olyckan i helgen var ett sådant tillfälle. 
 
Passagere på tåget förstod själva att en olycka inträffat och informerades senare av tågpersonalen om att en person blivit påkörd. 
Vissa chockades av händelsen. Trots detta fick ingen något stöd. 
De enda som fick hjälp var personalen, via sin arbetsgivare Botniatåg.
 
Frågan är vem som har ansvaret för chockade passagerare? Botniatåg menar att det är räddningstjänstens ansvar. Räddningstjänsten hänvisar till Botniatåg.
Det råder uppenbarligen viss förvirring. 
VK vill med artikeln visa att det saknas rutiner för att ta hand om passagerare som drabbats. Vems är ansvaret?
Av det skälet väljer vi att berätta om helgens tragiska händelse.
 
5 kommentarer

Respekt för media och Umeborna

Av , , 1 kommentar 6

Respekt.
Det är vad denna krönika handlar om.
Umeås högsta politiker, kommunalrådet Lennart Holmlund (S), menar att lokala media går fram med ”lögner”. Han hotar med bojkott.

Lögner? Enligt vem?

Debatten om relationen mellan media och politiker kan upplevas som ett bråk i en ankdamm. Men då kan det vara bra att lyfta blicken en aning.
New York Times berättade att Barack Obamas stab regelbundet får läsa sina citat – och ändra i dem. Media som inte accepterar detta kan inte alltid räkna med intervju.

Även i Sverige finns tydliga tecken från politiskt håll att allt mer vilja begränsa journalisters handlingsutrymme. Både genom lagstiftning, genom att vrida på fakta och använda sig av hot.
Därför är det viktigt att media markerar när det gått för långt.
Jag menar att Umeås kommunalråd gjort det.

Kommunalrådet talar om att bojkotta reportrar han ”inte litar på”.
På sin blogg namnger han reportrar han tycker skriver fel och tidigare i sommar röt Lennart Holmlund till Folkbladets reporter Anne Pettersson att hon skulle ”hålla käften” när hon ställde frågor som inte gillades.
Ett fullständigt oacceptabelt agerande från ett kommunalråd.

Media är inte här för att skriva om Holmlunds subjektiva sanning. VK kommer aldrig låta någon politiker välja vilka reportrar som ska bevaka dem.

Holmlunds senaste idé är att använda sig av Umeå kommuns hemsida för att berätta ”sanningen”. Som om den vore hans.
Vad säger alliansen, vänstern eller miljöpartiet om det? Eller Marie -Louise Rönnmark och Christer Lindvall (S) för den delen?

Helt orimligt, förstås. Umeå företräds inte av en åsikt. Det finns inte bara en sanning.

Det vore också klädsamt om kommunalrådet vågade publicera kritik och faktafel om det han skrivit på sin blogg och inte bara beröm.

Alla gör fel ibland. Även Holmlund.
Men han är ingen lögnare för det.
Hans agerande är dock inte respektfullt, vare sig mot media eller Umeborna.

1 kommentar

Holmlunds pampfasoner

Av , , 2 kommentarer 9

Lennart Holmlund (S) , Umeås högste politiske företrädare, känner sig trampad på fötterna av media.
För vilken gång i ordningen, vet jag inte. Jag har tappat räkningen.
Denna gång menar han att travtränaren Åke Svanstedt blivit illa behandlad av TV4, vilket VK skrev om igår.
Holmlund funderar därför på att bojkotta media.
Förstår Umeås kommunalråd att han då skulle begå ett historiskt misstag?

Att det skulle slå mot hans eget parti är hans huvudbry. Det allvarliga är att det skulle slå mot demokratin, mot dem han företräder – Umeborna.
Hade Holmlund tänkt sitta tyst vid varje kritisk fråga, vid varje presskonferens, varje gång media ringde och förväntade sig svar på frågor som Umeborna rimligen borde få svar på?

Att Umeå har självständiga medier som bevakar den kommunala verksamheten, där Holmlund har det högsta ansvaret, är en självklarhet.
Och att låta olika röster komma till tals, att ställa åsikter mot varandra, bedriva journalistik som utkräver svar, granskar och förklarar konsekvenser av politiska beslut – allt detta syresätter vilken kommun som helst.

Nu är Holmlund inne på att stänga sin dörr.  Vad är det för pampfasoner? 
Umeå är en modern stad, en av de snabbast växande i Europa. Det byggs, det händer saker överallt. Men det finns också många problem. Problem och glädjeämnen som kommunalrådet har det yttersta ansvaret för.

För Umeås kommunalråd innebär det en skyldighet att vara tillgänglig för media. Att stå till svars. Att förklara och försvara.
Hade kommunalrådet tänkt vägra svara när media frågar om kommunens ekonomi, om socialtjänstens besparingar, om skolans problem, om kritiken från näringslivet, om svårigheterna med kulturhuvudstadsåret, om den större segregeringen, om ungdomsarbetslösheten och så vidare och så vidare?
Inga svar. Inga kritiska frågor. Bara kommunikéer – likt forna Sovjet?

Att kommunalrådet hotar med mediebojkott är inte att ta ansvar för Umeå. Det är barnsligt och oansvarigt!
Gör om. Gör rätt.

2 kommentarer
Etiketter:

VK:s granskning av sjukvården

Av , , 2 kommentarer 4

VK:s granskning av situationen för sjuksköterskorna har fått ett fantastiskt gensomslag.
På några dagar har över 700 lagt in sina uppgifter i vår lönekarta på vk.se.
Den visar flera saker, exempelvis att 1 av 5 trivs dåligt med sitt jobb, vilket är slående mycket.  Den visar även att de flesta har en högre lön än den omdiskuterade gränsen 24 000 kronor per månad.

Fakta är dock en sak. Den upplevda känslan av otillräcklighet, stress och minskade resurser inom vården är det viktigaste. På intensivvårdsavdelningen vid NUS beskriver sjuksköterskorna läget som katastrofalt. 14 specialsköterskor hotar att sluta.
Det är uppenbart att det finns ett problem som måste lösas. Lösningen nås givetvis inte genom att höja lönerna. Bra arbetsmiljö och förutsättningar att ge bra vård är det absolut viktigaste.

Känslan VK fått när vi mött anställda, ledning och politiker är att vi befinner oss i en brytningstid där nya och sannolikt tuffare villkor är på väg in.
Orsaken stavas dålig landstingsekonomi. Effektiviseringar och ifrågasättanden av tidigare arbetsmetoder görs nu över hela linjen. Alla kostnader synas. Rutiner och organisation ses över.
Det behöver inte vara negativt. I vissa fall är det säkert på sin plats.

Men om förutsättningarna för god vård försämras och förändringarna inte förankras i hela organisationen riskerars inte bara landstingsledningen ställning ytterligare försämras. I värsta fall äventyras patientsäkerheten och förtroendet för vården. Det vore ytterst allvarligt.  
Vården är allas angelägenhet. Förändringar inom landstinget ska därför diskuteras öppet. Under det senaste året har landstingsledningens försökt hindra media att berätta hur vården sköts.  

Så kan vi inte ha det.

Som anställd inom kommun och landsting kan du alltid kontakta VK eller andra medier och berätta hur du upplever arbetssituationen, även anonymt.
Våra reportrar Monica G Engström, Elin Turborn och Viktoria Sundin har jobbat med denna granskning. Kontakta dem på [email protected] eller 090-176000

2 kommentarer

VK granskar villkoren för sjuksköterskor

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressade arbeten. Neddragningar. Låga löner.

Sjuksköterskorna i många landsting vittnar om allt tuffare arbetsvillkor.

I Västerbotten startade dessutom Sara Selin och hennes kollegor på sjuksköterskeutbildningen ett upprop om att vägra ta jobb med en lön under 24 000 kronor per månad.

VK inleder därför idag en granskning .Vi vill lyfta frågan och ta ett samlat grepp kring sjuksköterskornas arbetsvillkor.

Vi har pratat med en mängd olika personer inom vården; allt från sjuksyrror, landstingsledning och politiker.

Vi inleder granskningen i dag på vk.se. Mer material kommer med start i torsdagens VK.

För att få en samlad bild av sjuksköterskornas löner har vi även skapat en lönekarta. Gå in på www.vk.se/syrranu och och se hur löner och trivsel ser ut för sjuksköterskorna.

Hachtag på Twitter är #syrranu

Gå gärna in på vk.se och tyck till. Vi finns givetvis även på Facebook.

 

 

 

Bli först att kommentera

Starka känslor om VK och morötterna

Av , , Bli först att kommentera 1

Vec­kans mest hög­ljud­da dis­kus­sion hand­la­de om … mo­röt­ter!

Runt om i Umeå finns ett 25-tal mo­röt­ter må­la­de på oli­ka fa­sa­der, men är graf­fi­tin il­le­galt klot­ter el­ler ga­tu­konst som bor­de tillå­tas?
För att få en sam­lad bild av hur om­fat­tan­de mo­rots­graffitin är bad vi lä­sar­na att skic­ka in bil­der på mo­röt­ter­na.
Po­li­sen rea­ge­ra­de skarpt på vår upp­ma­ning och fle­ra från po­lis­hu­set hör­de av sig och me­na­de att vi upp­vig­la­de till brott.
Mats Bäck­ström, po­lis vid ung­doms­en­he­ten, var mest kri­tisk.
– Klott­ret är ett brott och kos­tar sto­ra re­sur­ser för po­li­sen.
Mo­de­ra­ternas kom­mu­nal­rå­d An­ders Ågren var inne på sam­ma lin­je.
– Ska­de­gö­rel­se på an­nan egen­dom är brotts­ligt. 
Även på vk.se fick VK kri­tik från fle­ra per­so­ner på grund av vår pub­li­cer­ing.
Sig­na­tu­ren Bia skri­ver:
– Ni ver­kar ty­värr vara full­stän­digt na­i­va på VK som väl­jer att skri­va om det här. Vad ni gör är att ni ger ett kän­dis­skap till klot­ter­ma­ro­dö­ren som har spra­yat des­sa mo­röt­ter på hus­väg­gar­na. 
 
Själv­kri­tiskt kan jag säga att vi bor­de ha va­rit tyd­li­ga­re med att be­rät­ta att klot­ter är en brotts­lig hand­ling. 
Pro­ble­met är dock inte det­ta. Pro­ble­met är att lag­bo­kens syn på graf­fi­ti inte rim­mar med hur en del av Umeborna ser på fe­no­me­net.
När VK ställ­de frå­gan om gra­fit­tin är klot­ter el­ler ga­tu­konst sva­ra­de 50 pro­cent att det INTE nöd­vän­digt­vis ska be­trak­tas som klot­ter.
Jag läg­ger inga vär­der­ing­ar i sva­ren utan kon­sta­te­rar att i Umeå finns en rå­dan­de upp­fatt­ning bland vis­sa att det är OK att till-
lå­ta graffiti om den är rätt ut­förd och på rätt plats, trots att lag­bo­ken sä­ger nå­got an­nat.
 
Jag hål­ler med både Mats Bäck­ström och An­ders Ågren om att kost­na­der­na och re­sur­ser­na för att åter­stäl­la fas­tig­he­ter som bli­vit ut­sat­ta för klot­ter/ga­tu­konst är ett stort be­kym­mer. Det är ock­så bra att otillå­tet klot­ter po­lis­an­mäls. 
Det är ändå fel att tro att pro­ble­met får en lös­ning ge­nom att vif­ta med lag­bo­ken. En lag som inte har ac­cep­tans bland in­vå­nar­e bru­kar säl­lan fun­ge­ra.
VK:s pub­li­cer­ing­ar upp­vig­lar inte till fler brott utan satte ljuset på ett problem. 
Tack vare våra publiceringar diskuteras frågan nyanserat för första gången på länge.
 
Bli först att kommentera

Den galna kändisstaden LA

Av , , Bli först att kommentera 2

En ons­dag i Be­ver­ly Hills, Los An­ge­les, är inte som en ons­dag i Umeå.
Tänk dig att 20 fo­to­gra­fer står och häng­er utan­för Cos­tas, Rex el­ler Vik­to­ria och vän­tar på att kän­dis ska kom­ma ut från från sin lunch.
Att li­mou­si­ner och sä­ker­hets­folk vän­tar utan­för.
Så är li­vet för en ce­leb­ri­tet i ”LA, la land”.
Den gal­na jak­ten på kän­di­sar slår här alla re­kord. Tidningar, blog­gar och saj­ter le­ver i symbios med re­stau­rang­er­na.
När en kän­dis dy­ker upp slår kro­gen någ­ra sam­tal och snart är hela kopp­let avpa­pa­raz­zis utan­för dör­ren.Och alla får sin be­lö­ning.
Bra re­klam för re­stau­rang­en, peng­ar till fo­to­gra­fer­na, lä­sa­re till tid­ning­ar­na och kän­di­sar som får sy­nas.

Alla blir vin­na­re i sta­den där peng­ar och fram­gång är det enda som räk­nas.
Ser det med egna ögon på The Ivy i Be­ver­ly Hills.
Sal­ma Ha­yek, den vack­ra skå­de­spe­lers­kan, äter lunch med sin dot­ter och vän­ner.
När hon kli­ver ut kas­tar sig en hord av fo­to­gra­fer över dem. In­get an­nat har hänt än att hon ätit lunch men det ser ut som om en världs­ny­het pre­cis bri­se­rat.
Det är ga­let, det är obe­grip­ligt, det är li­vet för en kän­dis i Los An­ge­les.

Kän­di­sars lun­cher ham­nar även i de an­sed­da tid­ning­ar­na som Los An­ge­les Ti­mes.
Som Umebo ska­kar man på hu­vu­det, ler och und­rar hur det kun­de bli så här.
När man tit­tar på vad de sto­ra nöjesföretagen om­sät­ter så för­står man bätt­re.
Jät­tar som Via­com, Walt Dis­ney och and­ra om­sät­ter många mil­jar­der dol­lar var­je år.
Kän­di­sar­na är en vik­tig del i den­na mång­mil­jard­in­du­stri och det gör Los An­ge­les Ti­mes pub­li­cer­ing­ar mer be­grip­li­ga.

På kväl­len vand­rar vi ef­ter Ca­non Drive. Spril­lans nya Rolls Roys och Porschar står par­ke­ra­de som om det vore vil­ken Vol­vo som helst.
 Att vada i peng­ar i des­sa kvar­ter är sna­ra­re re­gel än un­dan­tag. En van­lig trea kos­tar över 10 mil­jo­ner kro­nor, en vil­la över 100.
Inne på Mastro´s är det full­satt. Brad Pitt, Ri­han­na, Oprah Win­frey och and­ra kän­di­sar är ofta här. Utan­för står fo­to­gra­fer­na och vän­tar. 
En van­lig ons­dag i den gal­na sta­den Los An­ge­les.
 

Bli först att kommentera

Felaktig dom mot Expressen

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag föll en häpnadsväckande dom. 

Expressens ansvarige utgivare Thomas Mattson, nyhetchefen Anderas Johansson och reporter Diamant Salihu fälldes alla för vapenbrott av Malmö tingsrätt.

Tidningen ville visa hur lätt det var att få tag på illegala vapen i Malmö. På några timmar visade deras undersökande journalistik att det det var skrämmande enkelt. Vapnet de köpte överlämnades skyndsamt till polisen. 

Ändå valde åklagaren att väcka åtal för vapenbrott. Idag dömdes alla tre. 

Av vilken anledning är det rätt att döma Expressen för sitt viktiga journalistiska arbete? Uppsåt till brott saknades helt. Det Expressen ville visa var hur illegala vapen enkelt kunde köpas, att visa att de rättsvårdande myndigheterna misslyckats med att få bort dem från gatan. Brottsligt uppsåt saknades helt. 

Journalister ska givetvis agera under samma straffansvar som övriga i samhället. När det, som i detta fallet, helt saknas uppsåt måste det dock finnas större relevans för att döma än vad nu är fallet. 

Istället väljer man att döma de som påvisat ett samhällsproblem och skickar en signal som begränsar yttrandefriheten på sikt. Det är ytterst allvarligt och kan aldrig ha varit lagstiftarens intentioner med vapenlagen.

Jag är inte ensam om att regarea på domen. 

Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter säger i Resumé:

– Det har hela tiden varit klart och tydligt att Expressen har jobbat med ett tydligt journalistiskt uppdrag för att visa ett allvarligt samhällsproblem. Jag tycker det är obehagligt att rättsväsendet väljer att driva ett sådant här fall. Kanske extra starkt när åtalet faller samma vecka som serieskytten Peter Mangs står inför rätta i Malmö tingsrätt där det tydligt visar resultatet av samhällsproblemet som Expressen visade genom sitt journalistiska arbete, säger Jeanette Gustafsdotter.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling kommenterar domen i Aftonbladet:

– Åklagaren har dragit ett löjets skimmer över hela saken, att man väljer att väcka åtal mot Expressen-medarbetarna när uppsåtet var så tydligt journalistiskt.

 

Domen är felaktig. Jag utgår från att den överklagas.

Bli först att kommentera

VK på världsscenen

Av , , Bli först att kommentera 0
Los Angeles
 
På scenen i Los Angeles stod världens ledande medieföretag.
Och VK.
I Umeå och Västerbotten är VK det största medieföretaget.
Men i medievärlden är vi bara en liten fluga på väggen.
Likna det med Umeå. En relativt stor stad i Sverige. Men i världen är kommunens 116 000 invånare ingenting. 
Trots detta, trots att vi är så små, riktas strålkastarna hitåt.
Forskare i toppklass, förertag med världsmarknad, musiker och sportstjärnor… Per capita är vi i framgångstoppen.
 
I veckan har VK stått på podiet i Los Angeles, USA, vid den årliga världskongressen för INMA, The International Newsmedia Marketing Association.  300 medieledare från 32 länder över hela världen samlades för att lyssna på de hetaste i mediebranschen. 
En av de speciellt inbjudna att prata var VK.
Temat var företagskultur. 
Kan VK erbjuda giganter som New York Times, The Economist eller South China Morning Post något? Gör vi något som övriga medievärlden kan lära sig av? 
Ja, det gör vi.
 
VK:s vd Sture Bergman berättade om VK:s utveckling från ett traditionellt tidningsföretag till ett modernt multimedialt mediehus. VK:s utveckling har fått uppmärksamhet.
Bergman pekade extra hårt på vikten av att medarbetarna förstår och är delaktiga i förändringen. I Sverige är det ofta en självklarhet. Arbetssättet tar längre tid men vi är övertygad om att tillvägagångssättet är avgörande för att lyckas.
 
Vårt sätt att tänka stod i kontrast till de amerikanska ledarna på konferensen. De nämnde aldrig ordet medarbetare. 
 
Det är därför ingen slump att Hennes & Mauritz nyligen flög över 40 svenska butiksanställda när de öppnade ny butik i New York. De åkte dit för att lära amerikanerna i butiken hur ett modernt svenskt företag tacklar ansvar och delaktighet.
Till skillnad från många andra länder är den svenska modellen mjukare i kanterna. Att bara peka med hela handen fungerar inte här.
Delaktighet vinner i längden. Det är jag övertygad om.
 
 
Bli först att kommentera