Etikett: manus

Ensidiga karaktärer

Av , , Bli först att kommentera 2

Vaknar i ottan till en dag i förkylningens tecken. Täppt i näsan, hosta, intensiva nysningar och allmänt frusen. Idag ska jag pyssla på här hemma – stryka kläder, diska, skriva en del och vid tvåtiden ska jag träffa min läkare. Det blir lagom mycket för en man som blivit vansinnigt sjuk, förkyld alltså.

Även om högerpopulisten Norbert Hofer igår förlorade presidentvalet i Österrike, så ska man inte tro att det är en vändning vad gäller de extrema högerkrafterna som vuxit fram likt flugsvampar över hela Europa. De söker bara nya vägar för att spä på missnöjets kultur och locka till sig varenda gnällspik från norr till söder. Säger som en vän till mig: ”Det tycks ha blivit så att okunskap numera är en fjäder i hatten!” En annan merit är att ha studerat vid ”Livets hårda skola” där historia och samhällskunskap inte verkade ha funnits på schemat. Att vara en gnällspik, rasist och antidemokrat är också meriter som kan skrivas in i ens CV. Är man sedan en fena på att hantera järnrör hamnar man i riksdagen.

ilska

Numera kan man inte se en enda thriller/deckare på TV eller på bio, utan att mördaren är spritt språngande galen, psykisk sjuk å det grövsta. Det är väl så vi vill ha det. En förenklad, lite naiv bild som förklarar våldet och ondskan. Men studier vid Karolinska sjukhuset och Oxfords universitet visar att exempelvis bipolär sjukdom och  schizofreni inte ökar risken för att begå våldsbrott. Det är alkohol och droger som är boven i dramat. Påverkad av droger ökar risken för våldsbrott för så väl psykiskt sjuka som för ”normala”. Dessa ensidiga, platta karaktärer i filmer och böcker spär på fördomarna och stigmatiserar de psykiskt sjuka. Dagens manusförfattare borde lägga mer krut på att definiera ondska och grymhet, vad det är som får vissa att känna lust och en stark längtan av att skada andra människor. Men det är för komplicerat …

För övrigt vill jag påminna att alla människor på denna jord tillhör samma art, Homo sapiens. Vi ser bara lite olika ut.

Änglars tålamod

Av , , Bli först att kommentera 2

Vaknar i ottan och känner mig utsövd, dricker starkt kaffe. Som gammfolket. Ser en sommarmorgon stå utanför mitt fönster; en ändlöst blå himmel, en sol som parkerat uppe till höger av mitt fönster. Ännu tyst och stilla från Backenvägen, som om ett par timmar kommer att förvandlas till en bullrig plats på jorden.

Har hunnit korrekturläsa ungefär halva manuset. Nu ser jag (äntligen) att texten slipats fram till något som kan publiceras vad det lider. Förlagets redaktörer (Göran och Biggan på Ord & visor) har gjort ett bra jobb med det manus jag skickade till dem i början av juni. De har änglars tålamod. Vet inte hur många versioner jag under skickat in under årens lopp. Har gjort ständiga ändringar, gjort nya tillägg eller tagit bort långa stycken. Det liknar ingen annan bok jag skrivit – men så är detta boken om mig själv. Det är en bok jag började skriva redan 2010.

Det krävs distans till mig själv för att på ett ärligt sätt kunna beskriva mitt liv. Dessutom är det ju ett arbete med minnesbilder och sådana har en tendens att ändras var gång man plockar fram dem. Som tur är har jag dagboksanteckningar att falla tillbaka. Ända sedan 18-års åldern har jag fört dagbok, vilket har varit guld värd. För när man tror sig minns något exakt, så finns där nyanser av något annat i det jag skrivit i mina dagböcker. Något annat som är guld värt när man ska redogöra för sitt liv, är alla de fotoalbum jag har stående i min hall. Bilder som visserligen håller på att blekna, men som alla rymmer sin historia, sitt minne.

För övrigt måste vi dagligen påminna oss om var våra gränser går. Hur mycket tillåter vi att folk klampar in i våra liv; de vars mål är att söndra och härska? Ni vet de som själva är gränslösa. Skaffa därför färg, måla gränsen omkring er och gör sedan en skylt med texten: Hit men inte längre!