Tidig morgon i AIK-land. Här råder en tryckt stämning sedan laget förlorat fyra matcher i rad och har nu parkerat i tabellens nedre regioner.

Inför säsongsstarten sades det både i AIK-land och bland experter söderöver, att årets lag var starkare än någonsin, att det bitvis skulle räcka med att de kunde ställa skridskorna på isen för att vinna. Men så var inte fallet.Nu tvingas laget dra en blöt filt över sig och käka några hinkar taggtråd (som på Hårde Hardys tid), för att få den rätta känslan – för med den kommer viljan att vinna.

Även i Norge är stämningen tryckt. Först blev skidåkaren Sundby avstängd efter att ha använt astmamedicinen Ventoline. Det har visat sig att varenda skidåkare i Norge är astmatiker, i varje fall bland eliten som måste ta astmamedicin inför träningspass och tävlingar. Nu har deras fixstjärna i längdspåren, duracell-kaninen Therese Johaug åkt fast för dopning, då man i en kontroll funnit substansen clostebol i hennes kropp. Denna gång handlar det inte om astmamedicin, utan om anabola steroider. Den förbjudna substansen skulle enligt Johaug och lagets läkare han kommit in i kroppen när hon smörjt en sårig underläpp med en kräm som råkade innehålla clostebol. Det går med andra ord tungt i spåren för det norska laget, som i vanliga fall inte bara vallar bäst utan även åker fortast. Nu tror inte jag att norrmännen systematiskt dopar sig, utan att det handlar om två fall av klantighet och kanske, skriver kanske, att åkarna påverkats av läkare och tränare som jagat sekunder genom att balansera på gränsen till det tillåtna. Som att ge astmamedicin till fullt friska åkare. Johaug ligger pyrt till. Det finns 27 fällande domar med clostebol och ingen har undgått avstängning. Det handlar om allt från fyra veckor till fyra år. Snittet ligger på två år. Detta efter att landsläkaren köpt en salva på ett apotek i Italien – som var märkt med texten: DOPING! och en förbudsskylt. Reglerna kring användandet av förbjudna preparat (för att få fördelar mot sina motståndare) gäller för ALLA idrottare i hela världen och fuskarna ska alla dömas lika. Den principen gäller även för norska skidåkare. Punkt.

I onsdags strålade Pig Hills manliga bokcirkel samman hemma hos Ante. Debattens vågor gick höga när vi skulle analysera och tycka till om Michel Houellebecqs roman ”Underkastelse”, en roman som hyllats av både höger- och vänsterintellektuella. Personligen tycker jag att han rider på den klassisk mytbildning om religiösa gruppers dolda agenda, i det här fallet gäller det muslimerna.I grund och botten är denna roman både sexistisk och rasistisk. Han har tidigare kallat islam för ”den dummaste religionen” och åtalades då för Frankrikes motsvarighet till ”hets mot folkgrupp” men åtalet ogillades.I The Guardian fick han följande fråga:Is he Islamophobic? “Yes, probably. One can be afraid,” Det författarskapet ska jag inte slösa ytterligare en enda minut till på.

För övrigt närmar vi oss obarmhärtigt den tid på året då vi ska skifta till vinterdäck. Personligen har jag ingen bil – dock ett par rejäla broddar.