Vi befinner oss i den tid då allt står i lågor. Löven som ännu klamrar sig fast på grenarna brinner i gult och rött. Men snart kommer den riktigt mörka perioden. Då blir det mörkt som i en källare. Solen går upp vid åttatiden och gömmer sig bakom bergen vid tretiden. Att vi påverkas av ljuset torde vara allmänt känt. Dessutom tyder mycket på att D-vitaminet har viktiga funktioner vid en rad sjukdomar, inte minst i hjärnan. För att bilda D-vitamin bör vi under sommarhalvåret vara ute i solen minst en halvtimme per dag. D-vitamin finna även naturligt i en rad födoämnen. Att vi under den mörka perioden har lättare att bli deprimerade beror inte enbart av bristen på D-vitamin, utan har säkert sin förklaring i bristen av ljus och att vi isolerar vi oss mer vintertid. Själv har jag ordinerats D-vitamin för att få fart på min Parkinsonhjärna och förhindra ytterligare en stroke.

Kraften i ljuset
Ljuset eller brist ljus styr vår dygnsrytm, vår aptit och vårt välmående. Ljuset styr vår biologiska klocka och påverkar utsöndringen av sömnhormonet melatonin och stresshormonet kortisol. Ljuset har direkta effekter på humör, vakenhet och uppmärksamhet. För lite ljus kan göra oss deprimerade och ge oss störd sömn. Men det finns även de som får depressioner när ljuset återvänder om våren. Vår kemiska fabrik går på lågvarv.

Depåerna töms snabbt
D-vitamin lagras i fettvävnaden. Trots att vi har tillbringat månader i solen töms depåerna rätt så snabbt. I en undersökning som Livsmedelsverket gjort, visar att närmare var tionde ungdom i Sverige har låga nivåer av vitamin D. En annan studie av förskolebarn i Västerbotten visade att många barn hade D-vitaminbrist redan i slutet av sommaren och att bristen förvärrades under vinterhalvåret. En studie gjord vid universitet i Georgia, USA, visar att det finns ett nära samband mellan för låga halter D-vitamin och säsongsbunden depression. (Fast det kan ju lika gärna vara bristen på ljus som orsakar dipparna i humöret.) Men trots bristen på bevis så pekar mycket på att bristen på D-vitamin, utifrån vad man kan anta, kan ställa till med en hel del besvär i vår hjärna.

Diabetes och ljuset
Ljuset påverkar oss diabetiker. Ljuset gör att tillverkningen av melatonin stängs av, och då går halterna av insulin upp. Melatonin (sömnhormonet) fungerar som en broms för insulinproduktionen. Melatoninbromsen är kraftigare åtdragen hos oss med diabetes typ 2 vilket leder till en lägre produktion av insulin och då ökar blodsockerhalten i blodet.

Ät feta fiskar
D-vitamin i mat får vi främst i oss från fet fisk: lax, sill och makrill. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Sommartid fylls depåerna på tack vare solljuset. För att bilda en dags dos av D-vitamin räcker det i juni och juli att vara ute i en t-shirt (och nåt på underkroppen förstås …) upp till en kvart 2–3 gånger i veckan. Äter man sedan rätt så når man maxgränsen med råge.

Riskgrupper
Livsmedelsverket rekommenderar att vissa riskgrupper bör tar kosttillskott med D-vitamin. Det gäller vegetarianer, personer som är allergiska mot fisk eller av andra anledningar inte äter fisk och D-vitaminberikade livsmedel eller personer som undviker solexponering. Brist på D-vitamin kan leda till skelettsjukdomen rakit hos barn och uppmjukning av benvävnaden hos äldre. Vid brist på vitamin D-brist kan man få symtom av trötthet, muskelsvaghet, led-, muskel- och skelettsmärtor, domningar/stickningar i händer och fötter, muskelkramper samt svårigheter att resa sig och att gå i trappor.

Om ni tänker köpa D-vitaminer, köp då för tusan inte en burk i hälsokostbutiken – den är dubbelt så dyr som burken du kan köpa på apoteket (och som har garanterat rätt innehåll, mängd och dos).

D-vitamin och Parkinson
Det finns studier på att höga doser D-vitamin kan bromsa upp förloppet av Parkinsons sjukdom.  Detta beror på att D-vitamin ingår i en mängd funktioner som har betydelse för hjärnans nervceller, däribland signalsubstanserna och i belöningscentrum som påverkar vårt humör. D-vitaminet hjälper också till att skydda hjärnan mot toxiner, förkalkning och inflammation. Vi behöver också vitaminer och mineraler som är viktiga för bildandet av signalsubstanser. En utbredd brist på D-vitamin (som vid den kroniska sjukdomen Parkinson) kan få katastrofala följder för hjärnhälsan och vårt mentala välbefinnande.

Bra för balansen
Vi med Parkinsons sjukdom lider i större utsträckning brist på D-vitamin. Det finns fynd som visar att D-vitaminbristen mer är en följd av Parkinson sjukdom – och vissa menar att bristen bidragit till att man drabbats av sjukdomen. Tillskott av D-vitamin har visats sig ha en allmänt positiv effekt på muskelstyrka och balans hos äldre och Parkinson sjuka, vilket kan minska fallrisken. Det finns samband mellan olika sjukdomstillstånd och D-vitaminbrist. Förutom vid Parkinson, har man observerat att även patienter med Alzheimers, autism och schizofreni lider brist på D-vitamin. Det tycks även vara så att D-vitaminbrist under vinterhalvåret ökar risken för hjärtinfarkt.

D-vitamin och Covid-19
Det har på sistone framkommit rön om att D-vitaminbrist kan öka risken för ett svårare förlopp vid Covid-19. Det ska betonas att detta bygger på observationer och är inte vetenskapligt belagda. Italienska forskare vid universitetet i Turin menar att D-vitaminbrist kan vara en orsak till att Covid-19 slår så hårt mot äldre. D-vitamin kan ha en förebyggande och terapeutisk verkan i behandlingen av Covid-19. Tillräckligt med D-vitamin är viktigt för immunförsvaret och kan motverka onormala immunreaktioner i kroppen. För låga värden har kopplats till ett flertal kroniska sjukdomar som kan förkorta livslängden bland äldre. D-vitamin kan förhindra skador på lungorna vid inflammation. Men forskarna poängterar att man inte kan dra slutsatsen att ett extra tillskott av D-vitamin skyddar mot coronainfektion. 

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.

© Kent Lundholm 2020-09-26