Kategori: Politiska partier

Västerbottning föreslås till partistyrelsen för Vänsterpartiet

Av Mattias Sehlstedt, 3 oktober 2020 kl 11:19, 2 kommentarer

Äntligen har Vänsterpartiet centralt förstått vilken tillgång vi har i Agneta Hansson i Skellefteå, då hon föreslås bli invald i Vänsterpartiets nationella partistyrelse. Jag har haft förmånen tidigare att få jobba och arbeta med Agneta och hennes breda och djupa kunskapsnivåer tillsammans med hennes förmåga att få saker gjorda är något som behövs i Vänsterpartiets partistyrelse.

Folkbladet skriver ” Rutinerade Agneta Hansson från Skellefteå föreslås ta plats i Vänsterpartiets styrelse. ” Vidare skriver VF ” Agneta har lång tid bakom sig på olika förtroendeposter. Argument som lyfts fram är att hon med sin rutin och gedigna erfarenhet av arbeta på de på läns och kommunnivå är ”en tillgång och pusselbit som gör teamet runt den nyvalda ordföranden komplett””

Tilläggas måste göras att hon under sina många år som aktiv i partiet suttit på många olika förtroendeuppdrag inom partiet både i partiförening och inom distriktsorganisationen. Uppdrag som hon tagit på stort allvar och drivit partiet framåt oavsett vilket uppdrag det handlar om.

Här finns artikeln i folkbladet. Artikel finns också i Norran, som kan ses här. Båda är dock låsta

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

Av Mattias Sehlstedt, 2 oktober 2020 kl 11:05, Bli först att kommentera

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

I måndags på kommunfullmäktige i Umeå var frågan om en detaljplan på Mariedal uppe för beslut. Som handlade om att bygga en ny förskola. Detaljplanen det handlade om heter Varglyan.

Ur planbeskrivningen: ” Detaljplanen avser att möjliggöra byggnation för förskola i befintligt parkområde. Inom planområdet finns en befintlig förskola som är tänkt att rivas och återställas till parkmark.” Hela detaljplanen kan läsas här.

Höll innehållsmässigt nedan anförande i fullmäktige om frågan. Som du också kan se inspelningen på här.

”Ordförande, fullmäktige och åhörare

Umeå måste förtätas balanserat och smart. Vi måste värna och spara grönytor och använda mark i staden på ett effektivt sätt. Detta förslag till detaljplan uppfyller det jag just har sagt. Därför är det enkelt för mig och Vänsterpartiet att yrka bifall till förslaget.

Men det som fastighetsägaren först ansökte om, måste man komma ihåg var bara EN våning. I Byggnadsnämnden drev och yrkade jag och vi i Vänsterpartiet därför på att planera för två våningar, för att kunna undvika använda mer markyta för bebyggelse. Något vi lyckades övertyga och fick med oss övriga i nämnden om.

Vi vet redan nu, utifrån att fler vill bo i Umeå att behovet av kommunala lokaler kommer finnas. Oavsett om det är för förskola eller andra offentliga behov, för välfärdens behov. ”

/Mattias Sehlstedt, ledamot av kommunfullmäktige och andra vice ordförande i Umeå:s byggnadsnämnd.

Gröna lungor, bostadsbyggande och Lundåkern

Av Mattias Sehlstedt, 28 juni 2020 kl 21:30, Bli först att kommentera

När en stad och kommun växer, får fler innevånare är det viktigt att det byggs bostäder så alla har någon stans att bo. Lika viktigt är att gröna områden sparas. Människor mår bra av att det finns gröna lungor som vi kan vara i och sådana behövs det mer av även i centrala lägen i Umeå. Förtätning, att bebygga områden som idag nyttjas ineffektivt är något som är bra, men det måste ske med en balans. En balanserad förtätning. Det är att planera långsiktigt och hållbart.

Förra veckans kommunfullmäktige i Umeå: Det är roligt och glädjande att förra veckans kommunfullmäktige med stor majoritet biföll min motion, (som du kan läsa här) om att bevara naturområdet Lundåkern vid Umeälven, men även att utveckla området så att det kan bli en tillgång för alla. Istället för att bebygga området.Detta är den första motionen denna mandatperiod som Vänsterpartiet får igenom och bifall till i fullmäktige i Umeå. Konstruktivt av de andra partierna att kunna ställa sig bakom motioner och förslag även fast det kommer från ett oppositionsparti.

Detta blogginlägg är en blandning av mina inlägg i kommunfullmäktige (som du kan se här, 53 min in i sammanträdet) och delvis som ett svar på den rapportering och debatt som varit om denna fråga. Som du kan läsa om här och här. Tanken var att lägga ut detta efter KF men annan debatt kom emellan.

Långsiktigt arbete ger resultat: Jag började arbeta med frågan om att spara området Lundåkern från tänkt bebyggelse för över sju år sedan. Ett arbete jag och min tidigare ”vapendragare” i Byggnadsnämnden Örjan Mikaelsson också från V tillsammans arbetade med länge. När vi drev denna fråga var vi och Vänsterpartiet ensamma som ville och föreslog att det inte skulle byggas bostäder på Lundåkern, i byggnadsnämnd och andra planeringsorgan i kommunen. Roligt att nu fler partier anslutit sig till vår åsikt, alla utom ett parti ställde sig bakom motionen.

Varför just spara Lundåkern? I närområdet har det byggts och planeras för mer bostäder. Då är det rimligt att också säkerställa att det finns gröna lungor kvar. Området har också stora ekologiska värden med både när det gäller växtlighet med också djurliv. Ett exempel som många inte vet är att det vanligtvis runt Tvärån och Lundåkern finns bävrar, men även andra djur och växtlighet.

Tillgängliggör och utveckla Lundåkern. I min motion föreslog jag inte bara att området skulle sparas som en grön lunga tillgänglig för alla utan även att området skulle utvecklas. Utvecklas till en tillgänglig plats med exempelvis parkbänkar och sittplatser och om möjligt en äventyrslekpark. Kanske en i mindre format än den som (V) drev igenom beslut om och som byggdes på Ersboda.

Rapportering i VK anspråk.Västerbottens kuriren hade den 16 juli en artikel om motionen och debatten i fullmäktige som du kan läsa här. I stort en saklig och korrekt rapportering men en sak i artikeln stämmer inte med verkligheten. På slutet av artikeln citeras en moderat företrädare som enligt VK ska ha sagt ” Vi har varit med om och tagit fram en praxis om att man ersätter grönytor som måste tas i anspråk med andra grönytor”

Något sådant beslut finns tyvärr inte. Allt för många gånger tas eller föreslås gröna områden tas i anspråk, utan att det finns rimliga underlag eller att de ersätts med andra ytor. Kanske dags att föreslå att en sådan princip införs. Eller vad tycker du som läser detta?
När frågan om att ta grönområden i anspråk har vi i Vänsterpartiet allierat sig med de som delar mitt partis syn i det aktuella fallet. I vissa fall har det varit V, C och M. I andra fall med andra partier.

Bostadsbyggande kontra spara grönområden: Som enda parti i KF var Moderaterna emot motionen. De försöker ställa frågan om att spara Lundåkern som en grön lunga emot byggande av bostäder. På ett sätt så visar de tydligt sin klasstillhörighet. OM det skulle byggas bostäder på Lundåkern så skulle det bara bli bostäder som väldigt rika skulle ha råd att bo i. Verkligheten är sådan att marken är väldigt sank och skulle behöva förankras så ordentligt att det skulle också bli väldigt dyrt, vilket skulle ha lett till höga hyror. Nog dyrare än på Öbacka strand. Kanske då inte så konstigt att ett högerparti ställer sig bakom iden att bebygga det? Bostadsbyggande är viktigt, att planera från kommunens sida för att möjliggöra bebyggelse så att alla som vill bo i Umeå får möjlighet att göra det, med rimliga hyror. En fråga som jag drivit under många år.

I sammanhanget skulle Lundåkern lett till få tillkommande bostäder. En märklig sak i sammanhanget är att det i kommunen fattades ett beslut under våren att skjuta upp arbetet med att planera ett område som långsiktigt skulle kunna ha lett till bostäder för upp till 50 000 innevånare. Det handlar om ”tårtbiten” som I20 XL innanför norra länken utgör. Förstår inte hur kommunen kan vara så passiva som de själva skriver här. Vilket innebär att kommunen avvaktar med planering för att vänta på försvarets ställningstaganden. Istället borde kommunen aktivt tagit initiativ till dialog med försvaret om att få till en flytt av skjutbanan som är det största hindret för att bebygga området eller delar av området i alla fall. Om det inte ledde framåt så går det också att ta initiativ på rikspolitisk nivå för att få till en lösning så att planeringen av I20 området kan fortsätta. Helt enkelt behövs det politiskt handling för tt något ska hända. Kommer återkomma till hösten om frågan kring I20 och planeringen av området. Om något beslut ska kallas negativt för ett ökat bostadsbyggande är det beslutet om att avvakta med planeringen av I20.

Avslutning: Umeå växer. För att utvecklingen ska vara hållbar och ske utan att vi får storstadsproblem krävs att förtätningen sker balanserad. Tillkommande bostäder och bebyggelse måste också i fortsättningen innebära att gröna lungor sparas. Hoppas att segern med att Lundåkern förblir en grön lunga bara är den första av fler segrar.

Bahnhof: Enlighet när bygglovet avslogs

Av Mattias Sehlstedt, 24 juni 2020 kl 21:43, Bli först att kommentera

Kort om debatten: Debatten om Bahnhof fortsätter i insändare och bloggar. Förväntar mig att ledamöter i byggnadsnämnden själva ska veta eller ta reda på vilken lagstiftning som Byggnadsnämnden omfattas av, där ingår exempelvis frågorna om tillgänglighet, dagsljus, hälsa, säkerhet. Byggnadsnämnden behandlar bygglov när ansökningar inkommit. I tjänsteskrivelsen redovisar även kommunens tjänstepersoner hur rättsläget ligger till och detta gås även igenom på nämndens sammanträden.

Än har vi fått en ansökan från Bahnhof och den var vi eniga om att avslå i nämnden.

Bahnhofs bygglovsansökan: Den 21 augusti 2019 behandlade Byggnadsnämnden i Umeå en ansökan om bygglov från sökande. En enig byggnadsnämnd beslutade att avslå ansökan med motiveringen i tjänsteskrivelsen från bygglovskontoret. Följande personer nedan yrkade aktivt på avslag på bygglovsansökan med tjänsteskrivelsen som grund. Detta verkar vissa högerdebattörer nu glömt bort nu, väljer därför att lägga ut det här för de som följer debatten. Sammanträdesprotokollet för detta ärende kan du också i helhet läsa längst ner i inlägget . Anledningarna till att neka bygglov har jag tillsammans två andra i nämnden gått igenom tidigare, som du kan läsa här.

Underlaget för beslut den 21 augusti: Med tjänsteskrivelsen som underlag beslutade en enig nämnd 21 augusti 2019 att ställa sig bakom förslaget till avslag på denna ansökan om bygglov. Väljer att klippa ut den del ut tjänsteskrivelsen och lägga upp nedan. Hela tjänsteskrivelsen som utgör underlag för beslutat kan du läsa här:Tjänsteskrivelse kraften 11

Ur tjänsteskrivelsen:

Avslutning: Att försöka klistra etiketter på motståndarna i en debatt är ett väldigt gammalt knep som vissa högerdebattörer nu verkar använda sig av i denna debatt. Jag väljer att istället skriva vad som hänt, hänvisa till de beslut som tagits och de underlag för besluten som funnits och föra fram min och mitt partis syn på saken.

Jag och Vänsterpartiet vill ha arbetsplatser i kommunen med schysta villkor och en allt bättre arbetsmiljö, en arbetsmarknad som är mer tillgänglig för de med funktionsnedsättning och skapa en situation där arbetslösheten minskar.

Vi har också utgångspunkten att en likvärdig behandling av de som söker tillstånd hos kommunen är en förutsättning för att kommunen ska utvecklas och bli ännu mer transparent och öppen.

Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Av Mattias Sehlstedt, 18 juni 2020 kl 21:17, 5 kommentarer

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

Jag i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå för (V) skriver om detta tillsammans med Mikael Berglund(S) ordförande i byggnadsnämnden och Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden, tillika gruppledare för Miljöpartiet i Umeå kommun. En insändare i VK som han läsas här och nedanför

Ordet fritt: Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

I flera insändare har Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget kritiserats. Det har framstått som att det bara är en byråkratisk fråga men i verkligheten handlar det om arbetsmiljö och att alla arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla även de med funktionsnedsättning.

Vi blir faktiskt uppriktigt förvånade över att företrädare för andra partier inte delar vår syn om vikten av en arbetsmarknad där även de som exempelvis sitter i rullstol ska ha samma möjligheter, inte minst vid ett kundcenter där funktionsnedsättningen inte är ett handikapp. Dessutom handlar det om att behandla företag på ett likvärdigt sätt.

Varför kan då inte bygglov ges? Det är i huvudsak fyra punkter som gör att ansökan inte kan bifallas.

För det första så är området planerat för handel. Denna punkt är kanske inte den svåraste att medge undantag från då inga stora negativa effekter för omgivningen bedöms uppstå.

Den andra punkten är att lokalen har för låg takhöjd i förhållande till vad reglerna kräver. Även denna punkt skulle sannolikt byggnadsnämnden kunnat acceptera om tillräckliga åtgärder för ventilation med mera vidtas. Takhöjd är ju i stort omöjligt att justera och i vissa fall får man acceptera att en byggnads förutsättningar kräver undantag.

Den tredje punkten gäller dagsljus. Reglerna kräver att utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. Anledningen är att det finns forskning som tydligt visar på de negativa effekter på hälsan som uppstår om människor inte har tillgång till dagsljus.

Det är därför svårt för byggnadsnämnden att bortse från detta krav i en lokal där verksamheten kräver att man vistas hela arbetsdagarna. Även om man har gjort justeringar med konstgjort dagsljus så är vår bedömning att det inte blir en god arbetsmiljö i källaren för dessa 52 medarbetare. Det är därtill en metod som bara ska användas när alternativ saknas, exempelvis ett driftrum som inte kan ligga vid yttervägg. Frågan handlar därtill inte bara om ljus utan även möjligheten till utblick.

Den fjärde punkten är att lokalen saknar hiss mellan våningsplanen. Det gör det i stort sett omöjligt för personer med nedsatt rörelseförmåga att söka jobb på denna arbetsplats. Detta står helt i strid med både nationella regler och FN:s deklaration.

Det är alltså inte en fråga om byråkratiskt krångel. Avvikelser från planbestämmelser och exempelvis rumshöjder hanterar byggnadsnämnden varje månad och hittar ofta lösningar. När det gäller dagsljus är det en av de frågor som alla arkitekter och byggföretag får kämpa hårt med att klara. Ofta är det just detta villkor som avgör hur djupt ett kontorshus kan byggas. Frågan om tillgänglighet är också ofta uppe för diskussion men lokaler, butiker, arbetsplatser med mera dit alla ska ha tillgång ska också vara tillgängliga för alla.

Om byggnadsnämnden i detta fall skulle medge undantag så skulle det vara väldigt orättvist mot både andra företag och fastighetsägare samt mot personer med nedsatt rörelseförmåga.

Umeå kommun har som en av sina uppgifter att se till att lagstadgade krav och regler följs, dels för att det kan finnas negativa hälsoeffekter och för att upprätthålla en rättvis konkurrens. Det innebär inte att vi är stelbenta, paragrafryttare eller saknar konsekvenstänk som det uttryckts i insändare och intervjuer. Tvärtom försöker vi hitta lösningar och ser gärna att fler företagare etablera sig här och kan erbjuda jobb, men det måste alltid vara med rättvisa krav på alla aktörer.

När vi i Umeå, precis som i många andra städer, omvandlar och utvecklar stadskärnan kommer lediga affärslokaler att vara alternativ för kontor och andra typer av verksamheter. Det är i sig inget stort problem utan många gånger positivt.

Det kan dock inte ske vare sig för lokala företag eller etableringar genom att vi ser mellan fingrarna när det gäller arbetsmiljö eller tillgänglighet. Det skulle inte befrämja vare sig företagsklimat eller våra invånare.

Mikael Berglund, ordförande (S) i byggnadsnämnden i Umeå

Mattias Sehlstedt, 2; e vice ordförande (V) i byggnadsnämnden

Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden

Mark är makt och framsteg på byggnadsnämndens möte

Av Mattias Sehlstedt, 23 april 2020 kl 06:50, Bli först att kommentera

Igår onsdag hade vi möte med Byggnadsnämnden i Umeå. Var som vanligt en dagordning på flera sidor och ett heldagsmöte med många intressanta ärenden. Speciellt ett ärende som handlar om mark och makt var uppe till diskussion.

Det handlade om förslaget till förändrad markanvisningspolicy. Ett ytterst viktigt dokument som handlar om principer kring hur kommunalt ägd mark ska fördelas till bostadsbyggande och verksamhetsmark. Den som äger har makt och det stora kommunala ägandet av mark är ett viktigt instrument för att planera kommunen.

I förslaget till förändrad policy som nämnden skulle svara på till kommunstyrelsens planeringsutskott saknades flera delar. Som nämnden konstruktivt diskuterade. Vi som sitter i nämnden för Vänsterpartiet såg flera områden som behövde utvecklas, som kortfattat kan beskrivas i några punkter:

– Skrivningar kring hållbarhetsfrågor behövde utvecklas.
Fanns i förslaget ingen skrivning hur förslaget skulle förhålla sig till kommunfullmäktiges övergripande beslut om hållbarhet. För oss i Vänsterpartiet en självklarhet att kommunfullmäktiges antagna riktlinjer och policys för hållbarhetsfrågorna även ska respekteras i markanvisnings processen.

– Schyssta arbetsvillkor och sund byggmarknad.
Svenska villkor ska gälla alla som arbetar i landet. En fråga som både Byggnadsfacket men även organisationen Byggföretagen drivit. Det som byggs på kommunens mark ska göras med svenska villkor och löner. Här och här kan du läsa mer om detta

– Transparens och tydlighet vid direktavvisningar av mark för bostadsbyggande
Funnits kritik emot att kommunen inte alltid motiverat beslut vid fördelning av mark. Har själv skrivit om detta tidigare, en gång tillsammans med Mattias Larsson från centerpartiet. Vilket du kan läsa om här.

– Avsaknad av konsekvenser för aktörer som inte följt tidigare markanvisningar och inte heller velat göra rätt för sig.
Tyvärr förekommit att aktörer fått kommunal markanvisning som det var tänkt att byggas hyresrätter på men där det istället byggdes insatslägenheter. Vilket jag skrev om här. Samtidigt så ska inte fastighetsägare eller byggföretag som gör rätt för sig drabbas, därför riktade jag skrivningen just till de som inte skött sig eller velat göra rätt för sig.

– Uppmuntra mångfald i boendeformer.
Om bostadsområden blandas så att det finns hyresrätter, bostadsrätter, statsradhus och villor blandat så bygger vi bostadsområden där alla sorters människor finns och undviker segregation. En utveckling av detta är att också uppmuntra boendeformer som idag inte är lika vanliga. Som exempelvis kollektivhus, en fråga där vi i Vänsterpartiet har och driver på för att underlätta för byggandet av ett kollektivhus i Umeå, i samverkan med den kollektivhusförening som är bildad.

Lade förslag/yrkanden på nämndsmötet kring dessa frågor som finns att läsa nedan. Förslaget till skrivningarna om att uppmuntra mångfald i boendeformer lades tillsammans med en tjänstgörande ledamot för Socialdemokraterna. Nämnden ställde sig enligt bakom yrkandena nedan.

Nu hoppas jag att ledamöterna i kommunstyrelsens planeringsutskott i Umeå lyssnar på sina parti företrädare i byggnadsnämnden när ärendet ska upp för beslut där. Då de partiföreträdare som deltog i nämndens beslut och diskussion( S, V, M, C, L och KD) också har ledamöter i planeringsutskottet( förutom KD). Då nämnden var enig borde förutsättningarna vara goda för att få till förbättringar av förslaget till policy.
Ska vi fortsatt kunna planera ett Umeå som kan växa utan storstadsproblem krävs det att vi vässar de verktyg som kommunen har för att styra samhällsplaneringen.

Mattias Sehlstedt, ledamot och andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

Yrkanden på tillägg i remissvaret på förändrad markanvisnings policy
Följande yrkanden lades och bifölls på onsdagens byggnadsnämnd i Umeå i detta ärende.

Yrkande angående val av byggaktör(sida 11)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder: ”Byggnadsnämnden vill att avsnittet ”val av byggaktör” på sidan 6-7 utvecklas så att principerna som finns i bransch projektet ” sund byggmarknad med schyssta villkor” arbetas in som riktlinjer och kriterier för markanvisning. Vilket bland annat innebär att de som får markanvisning ska säkerställa att svenska villkor ska gälla för alla som arbetar här. Nämnden anser även att ett aktivt säkerhets och arbetsmiljötänkande inom byggbranschen ska primeras vid markanvisning och följas upp.”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående villkor för markanvisning(s 7)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden anser att ett ytterligare villkor behöver läggas till som handlar om att aktörer som tidigare fått markanvisningar men inte följt dessa exempelvis när det gäller upprättelseform behöver underteckna juridiskt bindande avtal med bankgaranti för att bli fördelad ytterligare kommunal mark. ”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående hållbarhetsfrågor
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden anser att ett tillägg behövs i policyn när det gäller hållbarhetsfrågor: Nämnden vill att följande mening läggs till i dokumentet ” De av kommunfullmäktiges antagna riktlinjer och policys för hållbarhetsfrågorna ska även respekteras i markanvisnings processen. Även frågor om översiktsplanefrågor, bostadsförsörjnings strategin, stadsbyggnadsstrategier och arkitektur behöver det tydliggöras när det gäller kopplingen till markpolicyn och hur de samverkar.”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Yrkande angående mångfald i boendefrågor
Vi yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder: ”Byggnadsnämnden anser även att mångfald i bostadsformer behöver utvecklas i policyn och att kommunen behöver uppmuntra till nya och innovativa boendeformer. Exempelvis kollektivboende och kollektivhus men även andra former”
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)
/ Ola Borgström, tjänstgörande ledamot (S)

Yrkande angående direktanvisning av mark till bostäder (på sidan 5)
Jag yrkar att byggnadsnämnden gör ett tillägg i yttrandet som lyder:” Byggnadsnämnden vill att avsnittet direktanvisning av bostäder förtydligas så att det framkommer tydligare i policyn att beslut om markanvisning skriftligt ska motiveras varför en direktanvisning skett och vilka fördelar och avväganden som legat till grund för beslutet.
/ Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande byggnadsnämnden(V)

Dagens KF, miljömålen och jordbruksmark

Av Mattias Sehlstedt, 24 februari 2020 kl 22:04, Bli först att kommentera

På dagens kommunfullmäktige har beslut tagits om antagandet av Umeå kommuns lokala miljömål. En av punkterna i åtgärdsprogrammet som jag personligen välkomnar är ambitionen att påbörja arbetet med att ta fram tydliga definitioner av vad som ska ses som jordbruksmark, och att ta fram riktlinjer och rutiner för kompensation, om jordbruksmark tar i användning till andra ändamål. Ett uppdrag som fullmäktige beslutade att ge byggnadsnämnden att börja arbeta med . Detta är helt i linje med vad jag och Vänsterpartiet tidigare yrkat i byggnadsnämnden, något som vi fått med oss hela byggnadsnämnden på tidigare. Jag och Vänsterpartiet gläds åt att övriga partier landar i samma slutsatser, och att vi kan hitta en gemensam väg framåt i Umeås viktiga miljöarbete.

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Av Mattias Sehlstedt, 21 oktober 2019 kl 21:46, 1 kommentar

I förra veckan skickade jag in min första motion denna mandatperiod. Som handlar om att bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla.

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Motion till Umeå kommunfullmäktige

2019-10-16

När Umeå förtätas med mer bostäder och bebyggelse i befintliga stadsdelar och områden behöver också nya gröna områden säkerställas för människor, natur och djurliv. Det är viktigt att gröna områden, gröna lungor sparas tillgängliga för alla umeåbor och för att säkerställa den ekologiska och biologiska mångfalden. Det skapar en bättre bebyggd miljö och gör att Umeå blir en stad och kommun där fler trivs och vill bo. Detta finns det ett brett stöd för genom skrivningarna i översiktsplane- paketet. Men det behöver följas upp av konkret handling. Därför föreslår jag att Lundåkern bevaras från bebyggelse.

Området runt Tvärån både väst på stan och på grisbacka har förtätats med mer bostäder, vilket i grunden är positivt då vi undviker ta annan mark i anspråk. I dessa och angränsande området finns också mer planer på förtätning, vilket gör behovet av att spara ett område från bebyggelse ännu större. Att bevara Lundåkern som en grön lunga möjliggör för en fortsatt balanserad komplettering med nya bostäder

Lundåkern har idag höga naturvärden och det finns stor biologisk mångfald av djur och växlighet. Området ligger i direkt anslutning till Tvärån, det ligger vid älven och strandpromenaden. Idag finns större delen av området utpekat i kommunen utbyggnadsordning för ny bostadsbebyggelse , även i fördjupningen för Umeå finns området nämnt som ett exploateringsområde. Samtidigt som dessa planer på exploatering finns är Lundåkern idag till stor del detaljplanerat som parkmark.

Ska Umeå kunna utvecklas, där vi inte alltid behöver ta ny mark i anspråk för bebyggelse så måste också gröna lungor sparas om vi ska vara en hållbar kommun.

Runt Lundåkern finns också områden som idag använd till parkering och annat som inte har ett högt naturvärde. Dessa delar anser jag behöver planeras som offentlig mötesplats, exempelvis med bänkar och sittplatser och om möjligt en äventyrslekpark i mindre format. Även fast denna del av området är på en begränsad yta går det skapa en hög kvalitet av platsen. När Umeå förtätas så handlar inte allt om yta utan lika mycket om vilket kvalitet en plats har och vart den ligger. Lundåkern är som område lämpligare att bespara från bebyggelse och istället utveckla det som en grön lunga och offentlig plats, tillgängligt för alla Umeåbor.

Jag och Vänsterpartiet yrkar:

Att kommunfullmäktige ger byggnadsnämnden i uppdrag att starta ett planarbete för att arbeta fram och anta en ny detaljplan som säkerställer hela Lundåkern och omgivning som ett natur- och rekreationsområde samt offentlig plats, tillgängligt för alla i enlighet med motionens intentioner.

Att fullmäktige delegerar till byggnadsnämnden att fastställa den nya detaljplanen för området när den är färdig

Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess planeringsutskott i uppdrag att skyndsamt revidera utbyggnadsordningens inklusive karta över Umeå tätort kopplat till bostadsförsörjningsstrategin, så att Lundåkern tas bort som ett område för framtida exploatering.

Att kommunfullmäktige uttrycker viljan att inte i närtid genomföra de skrivningarna och illustrationer gällande tänkt exploatering av Lundåkern som finns i översiktsplanepaketet antaget av KF juni 2018 samt underliggande FÖP:ar. Samt att denna inriktning gäller tills nytt fullmäktigebeslut tas i enlighet med attsats fem.

Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess planeringsutskott i uppdrag att till kommunfullmäktige återkomma med ett beslutsförslag på revidering av översiktsplanepaketet antaget av KF juni 2018, speciellt fördjupningen för Umeå och Fördjupning för de centrala stadsdelarna när det gäller att stryka skrivningarna om Lundåkern som ett exploateringsområde.

Mattias Sehlstedt, kommunfullmäktigeledamot Vänsterpartiet

Längre paus än tänkt

Av Mattias Sehlstedt, 21 oktober 2019 kl 21:28, Bli först att kommentera

Jag tog efter förra höstens valrörelse och efterföljande arbete en paus från att skriva i bloggen. En valrörelse är rolig men tar på krafterna. Denna valrörelse hade jag också förmånen att lokalt vara valledare för partiet med allt det innebar arbetsmässigt. Tanken var att under början av den nya mandatperioden få tid att fokusera på de nya uppdrag jag fått, då speciellt uppdraget som andra vice ordförande i Byggnadsnämnden i Umeå kommun. Men det var inte tänkt att pausen nästan skulle bli ett år. Tiden går nästan alltid fortare än man tror. Men nu är det dags att komma igång igen.

Bostadsbrist och företagsklimat

Av Mattias Sehlstedt, 29 oktober 2018 kl 14:12, Bli först att kommentera

Idag sammanträder mandatperiodens första kommunfullmäktige. För mig blev det första inlägget i KF:s talarstol kring moderaten Anders Ågren interpellation om företagsklimatet i Umeå. Interpellationen och svaret kan du läsa nedan i detta inlägg. Själva fullmäktige kan du se på här.

Både Anders Ågren(M), i sin interpellation och Hans Lindberg (S) i sitt skriftliga svar på den, saknade helt resonemang kring Umeås bostadsbrist. Tänkte att de kanske kommer att ta upp frågan i sina debattinlägg. När det inte skedde kände jag att det behövde tas upp i debatten.

Under de senaste 6 åren har jag haft förmånen att fått delta på Umeå kommuns återkommande månadsbesök hos företag. Vid dessa besök har jag återkommande ställt följande fråga: Vilka är det två viktigaste problem som företag tycker kommunen ska arbeta mer med.

Nästa utan undantag har jag fått två svar:

Tillgång på arbetskraft. Alltså människor som har den utbildning som företagarna efterfrågar.
Bostadsbristen. Umeå har en bostadsbrist, vilket gör det svårt för både de som nu bor i Umeå att få en bostad, men också för människor som vill flytta till Umeå för att studera eller arbeta.

Ytterligare två saker, som ibland nämns från företagshåll som kommunen borde arbeta mer med är:

Likabehandling: Att kommunen ska behandla företag lika, små som stora. Upphandlingar ska inte riggas för att passa en eller bara några få företagare. Även att kommunen i sina beslut om exempelvis markfördelning ska vara tydliga och transparenta om vad fattat beslut beror på.
Möjligheten för medföljande att få arbete. Exempelvis en persons som får erbjudande om ett arbeta i Umeå vars sambo, man eller fru också behöver ett arbete för att flytten ska vara möjlig.

Istället för att ta upp problemet med bostadsbristen väljer moderaterna att ta upp klassiska högerfrågor, skattesänkningar och privatiseringar. Även Socialdemokraterna missar, innan jag höll mitt inlägg om bostadsbristen, att ta upp denna fråga i debatten. För mig och Vänsterpartiet är det en självklarhet att vi måste bygga bort bostadsbristen, det behövs byggas mer och det behövs byggas bostäder som människor har råd att bo i. Det behövs från samhällets sida satsas mer resurser på vidare- och yrkesutbildningar så att människor har möjlighet att utbilda sig för att få ett jobb man vill ha. Samhället måste också ta tillvara den resurs som de nya anlända svenskarna är och för att kunna göra det på ett bättre sätt behövs satsningar på yrkesutbildningar och validering av dessa personernas tidigare erfarenheter.

Vi behöver mer arbetstillfällen i Umeå. För att klara av det behövs inte klassisk högerpolitik, med skattesänkningar och privatiseringar. Det behövs satsningar på bostadsbyggande, vidareutbildningar och en mer transparent kommun.

Även VK har skrivit om detta här , tyvärr som en betalartikel

1 av 1

Tjänsteskrivelse

2018-10-19

Kommunfullmäktige

Diarienr: KS-2018/00786

Interpellation: Företagsklimatet i Umeå; Anders Ågren (M) Förslag till beslut

Ärendebeskrivning

Anders Ågren (M) har inkommit med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.

Företagsklimatet i Umeå

Nyligen kom nyheten att Umeå kommun rasar ned i rankingen av svenska kommuners företagsklimat 2018. Umeå kommun tappade 41 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking – till plats 185 av landets 290 kommuner.

Bland det som sticker ut negativt är hög kommunalskatt och konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Undersökningen visar även försämrade attityder bland politiker och tjänstemän gentemot företagande. Detta är allvarligt då goda relationer mellan politiken och företag är centralt för att få fler människor i jobb och möjliggöra ett växande Umeå.

Frågar man företagare i Umeå, så är det följande fem områden som vi måste fokusera på för ett bättre företagsklimat: snabbare handläggningstider, bättre förståelse hos politiker och tjänstemän för företagande, bättre dialog mellan kommunen och företag, kompetensförsörjning samt lägre skatter och avgifter.

I våras presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat, där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året. Umeå kommun hamnade i SKL:s ranking på 144:e plats av de 171 kommuner som deltagit i undersökningen. I gruppen ”stora kommuner”, så hamnar Umeå på plats 55 av 62 kommuner.

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

1. Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i Svenskt Näringslivs och SKL:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?

2. Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att företagen ska få en bättre service i kontakterna med Umeå kommun?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Anders Ågren (M) ställer frågor till mig utifrån kommunens ranking gällande företagsklimat:

Det är riktigt att Umeå, liksom flera av Sveriges tillväxtkommuner, har tappat i Svenskt Näringslivs ranking. Det kan vi självklart inte vara nöjda med. Vi är stolta över våra företag och att Umeå har ett bra företagsklimat, men vi inser även att vi har utmaningar kopplat till Umeås starka tillväxt och hur ett antal företagare uppfattar den kommunala servicen. Där bör vi självfallet bli bättre. Men att det skulle vara detsamma som att det är ett dåligt företagsklimat i Umeå är inte fallet.

Företagen är oerhört viktiga för Umeå kommun och vi har under ett flertal år målmedvetet satsat stora resurser för stötta våra företags utveckling.

Att vi gör detta framgångsrikt visar inte minst det faktum att Umeå växer och är en attraktiv stad, att det startas omkring 700 nya företag varje år, att det tillkommer 1100 nya arbetstillfällen i Umeå varje år, att Umeås företag är bland de lönsammaste i Sverige och att trycket på att etablera företag i Umeå är extremt stort.

Kompetensförsörjningen är den kanske viktigaste förutsättningarna för våra företags tillväxt, där jobbar vi kontinuerligt och tillsammans med skola och universitet för att stärka tillgången till kompetens men även genom att locka kompetens till Umeå. Vi driver och finansierar flera starka inkubatorer och utvecklingsmiljöer för företaget. Vi har extremt bra infrastruktur, både för persontransporter och varor och vi driver tillsammans med näringslivet ett flertal företagsråd och forum för dialog. Just det som företagen säger vara viktigast.

Tillsammans med Näringslivsservice tittar vi nu på hur vi kan stärka arbetet med att förbättra servicen mot våra företag, bl.a. ser vi ett behov att förstärka det framgångsrika arbetet med företagslots och ett lotsande arbetssätt och att fortsätta jobba med bemötande och service.

Det finns även ett behov av att utveckla och inte minst kommunicera hur våra företagarråd och samverkansforum arbetar.

Kategori: Politiska partier

Västerbottning föreslås till partistyrelsen för Vänsterpartiet

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

Gröna lungor, bostadsbyggande och Lundåkern

Bahnhof: Enlighet när bygglovet avslogs

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Mark är makt och framsteg på byggnadsnämndens möte

Dagens KF, miljömålen och jordbruksmark

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Längre paus än tänkt

Bostadsbrist och företagsklimat

Senaste inläggen

Presentation

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv

Nytt från vk.se