Etikett: jobb

Mitt lilla jobb

Av , , Bli först att kommentera 2

 Just nu har jag ett litet extrajobb, att städa i församlingsgården och kyrkan i Tavelsjö. Heelt underbart. I en tid av förvirring är det härligt att alldeles ensam gå i in i kyrkan, dammsuga och dammtorka och göra snyggt på toan.

Solen lyser, det är alldeles tyst- om inte kantorn sitter och övar. Och det är också fint! Det finns alldeles ypperliga slöjdarbeten i trä, t.ex. träJesus längst fram. Den är uppsatt så att två fönster från sidorna släpper in ljus utifrån på den. Vissa tider på dygnet blir det en speciell effekt när man går förbi utanför.  Jag menar- kan man hare bättre?

I början gillade jag inte utseendet på den här kyrkan, och utvändigt gör jag det fortfarande inte, men in- och utsidan passar sällsynt bra ihop och är ett gott tidsdokument. Sedan är platsen så perfekt, och dagsluset. Materialen är konsekvent utvalda, liksom vinklar och färger. 

Om någon undrar vad jag menar med förvirrad, så är det bara det att jag har börjat knarka TV-nyheter. Det är krig där civila dödas, det är Bostonsprängningen där oskyldiga drabbas, det är svenska politiker som munhuggs som småbarn i en sandlåda osv….

Tänk vad mycket enklare det skulle vara

Av , , Bli först att kommentera 1

 

På många Google-sidor finns en översättningsknapp. Det skulle det finnas på platsannonser och platsansökningar också, så folk slapp gissa sig fram. Man läser t.ex. i platsannonser att man inte ska vara rädd för att hugga i, och att man ska vara initiativrik med framåtanda. Tanken är väl att det ska låta som ett jobb där man blir uppskattad för att man tar tag i saker och tänker självständigt och att man kan få bättre arbetsuppgifter, ja kanske till och med högre lön om man kämpar på.
I själva verket- om man trycker på översättningsknappen (inte från norska till svenska, utan från ”påhitt” till ”verklighet”) så kommer det fram. Du måste tåla att klara av att trolla med knäna, för du kommer att få ont om tid och gå på knäna i omöjliga arbetsuppgifter. Din ekonomi kommer att gå på knäna och din framtidstro körd ner i backen.
En annan platsannons vill ha någon på deltid, med goda utsikter till att det kan bli heltid (det är ett företag som är i ett expansivt skede…), verklighetsknappen kan emerllertid berätta att man får en dimmig 50% are och står i ett ständigt okompenserat standbyläge, som vissa månader kan komma upp i heltid och mycket mer än det. Du vågar inte tacka nej till en endaste timme, för du vet aldrig hur det blir nästa dag.
En tredje annons säger att de behöver en kreativ person som kan jobba flexibelt. Bra, tänker man- då får jag lite utrymme för min konstnärliga ådra. Men verklighetsknappen kan berätta att den konstnärliga biten är 5%av jobbet, resten är flexibelt- så flexibelt att det finns risk för överhettning i ditt system.
De som söker jobb kan nog uttrycka sig lite si och så. De skriver att de varit t.ex. fjällräddare, men i själva verket visar det sig att de bara varit med på sonens klassresa till Åre 1988.
Tänk om arbetsgivarna trycker på verklighetsknappen på den här ansökan:
Hej! Jag söker jobbet som regionchef.
Mina kontakter med det lokala näringslivet är breda. Jag har stor finansiell erfarenhet och goda bankkontaker. Min utbildning är relevant, om än inte eftergymnasial. Mina referenser kan vidimera att jag har goda ledaregenskaper.
=Han känner de flesta företag i byn Örtäsk, och har även handlat på en del affärer i Umeå.
=Den finansiella erfarenhaten består av täta besök av kronofogden och bankkontakterna av golfspelande med bankchefen i Vindeln.
=Utbildningen är 3 års softande på folkhögskola med företagsekonomi som tillval
=Ledaregenskaperna består av att ordna grillfester och sportevenemangsresor

Återigen en av dessa

Av , , Bli först att kommentera 2

 förutsägbara undersökningar, vars nytta starkt betvivlas av mig. I denna regionstudie har de jämrans lyckats överträffa det mesta. "Glesbygdsbor mer negativa" var rubriken. Glesbygdsbor definieras som personer som bor i små kommuner. Känns det som att någon som bor i Nordmaling eller Vännäs centrala delar bor i glesbygden?

Ja, men i allafall- då har dessa lärda och utbildade personer kommit fram till att glesbygdsbor är mest missnöjd med tillgången på jobb och dåligt fungerande kollektivtrafik!!!

Vilken jädra röta att vi fick veta det! Man hade väl aldrig kunnat gissa att Åseleborna tyckte det var lite ont om jobb när det enligt Platsbanken idag finns 4 lediga jobb i hela kommunen. I hela Västerboyyen finns idag 406 lediga jobb, varav 233 i Umeå. Så de övriga 14 kommunerna har 173 lediga jobb att dela på….hmm…få se nu…kan man tro att det behövs en regionstudie då?

Glesbygdsborna tror inte heller att framtidens utbud vad gäller buss- och tågtrafik, utbildningsmöjligheter och tillgång till butiker, kultur, idrott och underhållning kommer att bli något vidare. Ja, läs själva i min länk.

"De större städerna uppfattas som att de kan erbjuda bättre livsvillkor än glesbygdskommunerna." Ja- om bra livsvillkor definieras som ett överdimensionerat utbud av idrott och shopping och nöje kanske, men det finns hör och häpna folk som tycker att livskvalité är närhet till naturen, korta resavstånd till det man behöver, nära till släkt, möjlighet att odla eller hålla husdjur, tystnad, frånvaro av reklam, och jakt och fiske på nära håll.

"En orsak enligt forskarna kan vara att den ekonomiska krisen slagit hårdare i glesbygden." Jasså? Så det var så himla mycket fungerande kollektivtrafik och utbud av butiker, idrott ch underhållning och utbildning på glesbygden för bara några år sedan då det var högkonjunktur???? 

Jag undrar som vanligt vad denna studie kostat och vad den ska användas till?

Äntligen!!!

Av , , Bli först att kommentera 1

 Som vi alla har väntat! Nu har det inträffat. Reinfeldt har äntligen "vågat" möta Juholt i en debatt. Spänningen var närmast olidlig bland oss Vanlia Männschor. 

Hehe- någon kanske trodde jag skulle komma med någon briljant analys och slänga omkring ord som finansieringsanalys, nomenklatur, barnfattigdom eller budgetuppföljning. Men si det gör jag icke. Jag har viktigare saker för mig, som att fundera på hur fasen man skulle kunna uppfinna stödstrumpor som är lätta att dra på. Fatta grejen! Stödstrumpor som ska träs på en gammal svag och lealös människa är banne mig inte lätt. Dom är pyttesmå, stenhårda och oregerliga. (Ja- alltså strumporna). Dom ormar sig så att när man väl kämpat in foten så hamnar hälen snett, och när man lyckats trä på sina första par stödstrumpor är man svettig och lycklig. Så kan man då åka vidare till nästa vårdtagare- som också ska ha stödstrumpor uppdragna, o.s.v.

Finns det inga med kardborre? Funkar inte det? Det skulle spara en gruvlig mängd problem och pengar om de här pensionärerna kunde ta på och av sina stödstrumpor själv. Tänk att hemsamariten ska åka 2 ggr/dag till en vårdtagare som bara behöver hjälp med det- och så kanske den bor typ 2-3 eller fler mil bort…

Sådär funkar min hjärna. Så fort jag är på en arbetsplats börjar den jobba för högtryck: kan man inte uppfinna något bättre? Kan man inte samåka mer? Kan man göra det här på ett mer effektivt sätt? Finns det inget dataprogram som kan samordna insatserna? Kan man tänka sig att det skulle gå mer än dubbelt så fort om vi vore två? Hur skulle dethär kunna göras bättre? Har vi verkligen störtkoll på alla vårdtagares medicinering?

Hela tiden tänker jag på sånt. Det är därför det blir lite jobbigt om man hela tiden kommer på nya jobb.

Drabbad av välsignelse…

Av , , Bli först att kommentera 0

 …kan man bli. Det är trevligt. Att jag blev välsignad hände sig på så vis att jag i måndags fick ett brev från en församling där jag sökt jobb som kyrkogårdsarbetare där de skrev att tyvärr hade tjänsten tillsatts av annan sökande MEN de önskade mig Guds rika välsignelse. Och si: undret skedde! Redan nästa dag knatade jag upp på kyrkogården här i byn och frågade om de behövde någon arbetskraft- och det gjorde dom! "Kan du börja om 1 timme?" Javisst sa jag ocg sprang bara hem och bytte om och startade krattningen med en gång.

För övrigt var våran bångstyriga klass- eller delar av den egentligen- och hälsade på en lärare på skolan som bor i det här huset: (varning! Byggnadsvårdsporr)

Det var även som en slags välsignelse att få uppleva detta gamla och så välrenoverade hus…och har man ett ANTAL tusenlappar över, så är det snart till salu…

Total 14:is frustration.

Av , , Bli först att kommentera 0

 Känner mig som en trotsig unge. Vad är det för fel på alla dessa sidor där man ska söka jobb. Kommunens egna sida, Aditro, Manpwer, Proffice, Adecco, Q-work. Sedan alla företagens egna hemsidor där man kan lägga in inresseanmälan. Granngården, Preem, Statoil, OKQ8, Ica, K-Rauta, Byggmax m.fl.,m.fl.

OCH SÅ KAN MAN INTE BARA BIFOGA SITT CV SOM MAN EN GÅNG HAR SKRIVIT!

Nä Gudförbannat ska man sitta där med VARJE en och pilla in  sina uppgifter. Och då ska man alltså ta med alla jobb. Jag har haft kanske 11-12 olika jobb, 8 utbildningar, flera kortkurser och så referenserna. På jobben ska man klicka sig fram till vilken bransch- naturligtvis finns inte "lantbruk" på samma ställe, och egen företagare finns ofta inte med (jaha- där rök 20 års erfarenhet åt fanders)och sedan klicka på titel/arbetsuppgifter. Försöka få det att stämma någotsånär. Waldorfskolan passar inte in i deras mallar heller. Den har ju inga linjer på gymnasiet. På vissa ska dom ha precis datum på alla jobb man haft också. 

Sen frågar dom på varsitt olika formulär om körkort, datakunskaper och språkkunskaper.

Och så en del frågor om branscherfarenhet.

SEN när man skickat in det kan man få en radda med frågor till som man måste svara på innan ens ansökan skickas in. 

Vad händer sen, då? Ja, när man väl har pillat in sina uppgifter, vilket brukar ta c:a 30-40 minuter per ställe så är det i alla fall så bra att man bara behöver söka på ett visst jobb.

 

 

”Så klarar du…

Av , , Bli först att kommentera 0

 följande 14 veckors vardag" stod det i VK del 2 igår. Måste även dagstidningarna krysta fram säsongsrelaterade problem och deras lösningar nuförtiden? 

Jag tycker det är jättebra med säsongsrelaterade artiklar och tester om t.ex. blomjord, snöslungor, gräsklippare, nya sorts städmaskiner och liknande. Men detta!?

Man ska via smarta tips lotsas igenom jul, nyår och andra storhelger då man får läsa några hurtiga råd om hur man reder ut familjeproblem så att det blir trevligt på storhelgerna. De stackars kvinnorna verkar bära helgernas all städning och mat på sina späda axlar under hårda krav från en diffus omvärld. Vem ställer alla dessa önskemål om hemgjord sylta, lutfisk, knäck, chokladrutor, skinka? Jag tror faktiskt inte karlarna bara funkar som någon slags kravmaskiner. Om nu kvinnan inte vill göra lutfisk själv är det ju bara att låta bli.

Det känns mindre som att karlarna skulle bli sura eller rasande om de inte fick sin perfekta jul- och mer och mer som att kvinnorna hetsar upp varandra till någon duktighetstävling.

Efter julen och semestern är det stor risk att folk i sin helgutmattning skiljer sig, då kan tidningarna gå in med relationstips. Man ska prata med varandra, och om inte det funkar kan man gå till en relationsexpert när de har öppnat igen. (Kreativt tips! Man ska prata med varandra i en relation! Det kunde nog ingen kommit på själv).

Man ska fara till särskilt utvalda romantiska semestermål, eller bara hyra en liten mysig strömlös småländsk fritidsstuga, man ska ömsom lämna barnen hos farmor för att rå om varandra, ömsom satsa på kvalitetstid med barnen. Men man får inte glömma att fixa till huset med grannsamverkan och larm och tändande och släckande av lampor och posttömmande när man far iväg.

 

Ja- dom 14 veckornas vardag, var det, ja. Det är de förfärligt långa veckorna fram till påskledigheten. Man får en känsla av att folks insatser i arbetslivet är jättetråkiga och att det bara gäller att släpa sig fram till nästa ledighet. Knepen att klara det hela är att förgylla vardagen då och då , lägg in pauser för sig själv, njuta av det lilla roliga som ändå kanske kan letas upp på jobbet. En annan idé vore väl att försöka skaffa sig ett jobb där man trivs?

Jisses!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Har just skickat iväg en ansökan till ett personlig assistentjobb. I platsannonsen fanns följande ord: Du ska vara punktlig, noggrann, stresstålig, uppmärksam och tar ditt jobb på stort allvar.

Söker dig som är trygg och är en god lyssnare som förstår när du bör finnas nära och när du bör verka i bakgrunden. Du ska ha god inlevelseförmåga och vara flexibel. 



Vill att du ser ditt uppdrag som långsiktigt, betydelsefullt och ansvarsfullt. 

Du behöver förstå och anpassa dig efter mina behov samt neutralt acceptera det liv jag vill leva. Arbetet som personlig assistent innebär mycket ensamarbete och kräver lyhördhet, ödmjukhet och engagemang. 



Jag vill att du som söker har ansvarskänsla är flexibel, utåtriktad, positiv, spontan och lyhörd för mig och mina behov. 

Andra egenskaper som uppskattas är bra samarbetsförmåga och kreativitet. 

De ni !

Tror man har nån chans? Det stod ingenting om humor…