men ej på alla rum, finns det ett gammalt ordspråk som lyder. Det var ett av många min pappa tvingades lära sig när han läste juridik en gång för längesedan. En del var på latin och en del på gammal svenska. Det är det enda han kan komma ihåg.
Man skulle lära sig dem för att lättare komma ihåg all torr lagtext.
Men jag tycker det måste vara en usel skola som inte kan få eleverna att komma ihåg det dom lärt sig för bara 63 år sedan!
Nåväl, juridiken var för tråkig och opersonlig och han slog in på andra mer spännande banor.
Men det är lite komiskt vilka oväsentliga saker man lärt sig som pluppar upp i livets gång. Min tyskaramsa Aus, bei, mit,nach,zeit, von, zu t.ex. sitter som berget. Laga Ni Äta Vi rabblar folk i en viss ålder, latinska böjningar och psalmverser.
Ibland får man nästan det intrycket att skolan tänker:”vi vet aldrig vad livet kommer att kräva av dessa barn, bäst vi proppar i dom mesta möjliga utifall att”. Sen sitter man där som vuxen och undrar varför man tillbringade tiotals timmar i en lektionssal i akt och mening att lära sig skilja på tyskans ackusativ-och dativobjekt…