Etikett: skolan

Dum…

Av , , Bli först att kommentera 2

Dendär kursen ”Svenska språket” jag har gick i våras på Mittuniversitetet har faktiskt förändrat mitt liv. Jag har fått lära mig så mycket om språk (t.ex. att det inte bara är ord- det är skrift, sammanhang, jargong, ofrivilligt kroppsspråk, genomtänkt kroppsspråk, det är formuleringar, ordval, förståelse, kommunikationsproblem, inlärning hos barn, inlärning hos invandrare…) att mitt vardagsliv har påverkats. T.ex. kom jag att tänka ordet dum. Det är ett ord som är bannlyst att använda i svenska skolan när man beskriver en elev. Nuförtiden. Det är ett ord som vi som vuxna använder när vi är arga på någon (”men är du dum, eller?)- trots att det med förnuftigt mått mätt inte är särskilt sunt att skälla på någon för att den är dum. Det kan man inte rå för!

Men jag tänkte vidare och funderade på att ordet ”dum” ju används på ett annat sätt när barnen är små. Som förälder använder man ofta ordet dum i bemärkelsen att någon har varit elak mot barnet. Ganska intressant, för det säger man inte vuxna emellan, ordet i betydelsen elak försvinner liksom när det handlar om vuxna. Eller?

Vänta bara!

Av , , Bli först att kommentera 1

 Nya tider stundar! 

Först trodde jag att jag hade blivit gammal. Ve och fasa. Jag förstod mig inte på den nya ordningen på Ica Maxi och Obs Coop. Allt var ställt på ända, man fick ta på sig joggingskorna för att orka jogga runt i alla skrymsen och vrår för att hitta det man skulle ha. Mejerivarorna var gömda, peston bland pastan, lister vid klister, limmet bland stimmet, osten vid posten, brevet i skrevet, pappor vid papper, tipset vid vispet, härvor hos Hervor, ölen i kylen, vandaler bland sandaler, skorna bland makaronerna, russin i parti och i dussin, kuponger bland krutonger, moddlare bland joddlare, telefonchip vid OLW-chips, pennor och block bland klänningar med smock och lock och pock.

Sen visade det sig alltså att även folk i 30-årsåldern var helt utmattade av att springa runt och leta. T.o.m. mina taxikunder från andra städer sade helt utan att jag frågat om det att dessa affärer var i total oordning. Puh.

Det är den nya tiden! Häng med eller droppa av! 

Det är ont om jobb? Vad göra? Jo- vi tar in en hög med jobbcoacher och betalar feta pengar för att dom ska peppa arbetslösa att söka jobb och inte ge upp.

Du vill köpa frimärken? På posten? Nä, det går helt plötsligt inte bra, vi har ju bara köpt frimärken på posten sedan 1600-talet, nu är det nya tider, köp på Ica. 

Du får tillbaka pengar på din orimligt höga elräkning? Jomen, det går bra att ta ut återbetalningen på Statoil.

Du vill köpa en glödlampa till bilen? På Jula finns det.

Du vill köpa billig spolarvätska? På biltema- inte på Statoil eller OKQ8.

Du har fått tag i vindrutetorkare och vill ha hjälp att byta? Det går inte. På Statoil jobbar bara SÄLJARE, som säljer kocklandslagets surkålsbratwurst och aldrig glömmer bort att fråga om du inte vill ha några bullar till ditt kaffe. Dom kan inte det här med fordon!

Vad kommer härnäst? Låt mig gissa. Fredrik Statsminister lägger sin bekymrade panna i klädsamma veck. Svenska skolan visar dåliga resultat ute i Europa. Lärarna har för hög arbetsbörda med alla betyg och mobbningsprogram och kompetensutveckling och samtal och uppföljningar och hemringningar. Få vill utbilda sig till lärare. Obehöriga vikarier florerar. Hm.

Skolcoacher! Det tror jag blir det nya. En hel hop med skamligt välbetalda egenföretagare utan någon som helst pedagogisk utbildning eller erfarenhet kommer att välla ut över svenska grundskolan i akt och mening att peppa eleverna att kämpa på och inte ge upp.

För övrigt…

Av , , Bli först att kommentera 3

 vill jag bara säga nu när jag har skällt på Vännäs kommun, att alla skolbarn jag haft som vikarie i Brån, Twäråbäck och Vännäsby- ni har varit jättefina. Era lärare och föräldrar ska vara stolta över er! Varenda en! Vilken nyfikenhet, vilken respekt, vilken skaparglädje och vilken hjälpsamhet ni har!

Undrar om det skulle gå bra att vika på högstadiet också? Eller skulle dom knocka ner mig och släpa mig i smutsen? Dra ironiska kommentarer över allt jag säger och mobba mig för mina hemstickade tröjor? Nä. Det kan jag inte tro. Egentligen är högstadiet en bra ålder. Man kan få så mycket gjort om man bara har de rätta redskapen och motivationen.

Min kompis Ragnar i Arvika, han var lärarvikarie ibland på 70-talet. Sin flummiga image till trots var han en ambitiös lärare. Men han vissnade. Vissa klasser var så skoltrötta att varje gång han drog efter andan eller hade en paus i sitt tal, så sa dom på sin oefterhärmeliga värmländska "får vi gå nu?", "Ärru klar nu?". När det ringde ut rusade de ut mitt i en mening, och hans pedagogiska gärning…föll platt till marken. Men det var han, det! Nu bor han i Indien med fru och 3 barn. Nångång vart 25:e år ringer han mig från en knastrig linje antingen från Indien eller i närheten av Koppom (???Help me out here, värmlänningar- var har han sin stuga???) och frågar milt och vänligt om jag minns honom. Minns honom?? Herregud- Ragnar var ju som en pappa för mig och hade alltid ett vänligt ord att säga . Kan man glömma en sån…

Jag kanske skulle blivit lärare i allafall. Jag är så fascinerad av hur olika människor är och att vi kan lösa problem på olika sätt, och utvecklas i olika takt och vara intresserad av så vitt skilda saker. 

Det var en gång

Av , , Bli först att kommentera 1

 ett litet land. Det var litet, men ambitiöst. Redan för ett par hundra år sedan hade det börjat med Folkbokföring. (Nu kan ni lista ut vilket land det är, men lova att inte mobba det för det!). Man förde långa listor över födde, vigde och döde. 

Tiden gick och datorerna kom in i landet. Nu började en fullständigt frenetisk statistisk yra. Man räknade folk, man gjorde stora allomfattande undersökningar om folks matvanor, om hur många som bodde i varje lägenhet, hur många badrum det fanns, hur många syskon det fanns, och vilka de röstade på. 

Man hade inrättat en gigantisk myndighet där anställda ilade omkring och insamlade fakta som landets politiker och tillika tjänstemän behövde fås serverade i begripliga dosar. De behövde detta för att kunna planera samhällsbyggnaden och andra insatser gällande t.ex. utbildning och yrkesval och gymnasielinjer…

Ilade omkring i dessa sifferkorridorer glorde universitetsutbildade statsanställda statistiker, sifferbollare, ekonomer, allmänna Viktigpettrar och kanske en och annan lokalvårdare som egentligen inte på något sätt för min berättelse vidare, men som ändå är oumbärliga för att t.ex. skapa en sådan här otroligt lång mening där man inte kan andas, ungefär lika uppfriskande som SCB:s årliga rapport!!!

Jomen då har ni scenariot klart. Dessa statistikspecialister har stenkoll på enkla basfakta- som hur många barn det föds. Man kan också med relativt stor säkerhet beräkna hur många barn som dör eller tillkommer från andra länder. Man vet alltså om hur många barn det kommer att gå i skolan i varje årskull i åratal i förväg.Som vanlig Svensson undrar man: Hur kan då med all denna kunskap och mödosamt ihopsamlde och analyserade fakta berörda beslutande personer bli så fruktansvärt förvånade när helt plötsligt (häpp) det slås larm om att det är kris i skolan för att det fattas lärare?

Hur kan det komma så plötsligt? Kan det vara så att de inte har lyssnat i tid på varningarna? Eller? Så vad gör de åt detta.

Ja- det enda rätta- de beslutar om att införa lärarlegitimationer. Det löser ju problemet galant. Fort går det ju också!

"ÖÖhhh- nä, det blev fel- vi skippar dom dära legimitationerna, de va nog inge bra. Vi skiter i det, det verkar liksom för svårt."

På 70-talet

Av , , Bli först att kommentera 3

 hade man röda kalasbyxor på vintern. Varför det hette kalasbyxor var svårt att fatta då de kliade något överjordiskt. 

I hemmen fanns den där fruktansvärda golvmattan i grönt eller brunt som jag nu i vredesmod rivit ut ur huset. Till frukost åto vi raketost på limpa eller fralla. 

På 70-talet var Håkan Juholt och Stefan Löfven små glada piltar och sprang runt med slangbellor och grodor i fickorna och kunde 6:ans tabell oklanderligt. De retade små flickor och drucko varm oboy från en termos på friluftsdagen och hade dom bara fortsatt med detta så hade allt gått väl.

Parkerna i Stockholm var fulla av hundbajs och sovande fullgubbar och vi bodde bredvid Selma Janssons väskaffär på hörnet Vegagatan/Odengatan. Där stod jag och suckade längtansfullt efter en lila liten väska, som jag tillslut fick och genast fyllde med Lego. 

Det fanns dyr originalLego som funkade bra, men sen fylldes det på med billig fejkLego som skevade sig. Man kunde inte trycka ihop den utan att något hörn liksom for upp och äventyrade hela byggnadskonstruktionen. Högst förargligt. Det pratar ingen om idag.

Vidare så for jag till skolan i Bromma med tunnelbana varje dag. Från Odenplan förbi S:t Eriksplan, Fridhemsplan, Thorildsplan, Kristineberg och allt vad de nu heter. Vi brukade tävla i att göra kast med jojon ut genom dörrrarna när de öppnades vid stationerna. Det luktade fuktig ull och man var alltid rädd att hamna ensam i en vagn med nån full person.

En gång hamnade min klasskompis Eva Berg von Linde mittemot en blottare på t-banan. Hon tittade bara strängt på honom och sa :"Kissa och gå och lägg dig!" så han dröp av…

I Stockholm fanns det nästan aldrig ren vit snö- altt var smutsbrun modd och man frös jämt när man väntade på t-banan. Jag längtade intensivt till landet och vägrade envist att erkänna att jag hade något att göra med Stockholm från c:a 11 års ålder. 

Min kompis Gudrun hade en undulat och ett marsvin som hette Pelle. Han är nog död nu. 

Och ungefär 1970 skaffade vi oss tv. En kanal… behöver jag säga mer?

Hut går hem

Av , , Bli först att kommentera 1

men ej på alla rum, finns det ett gammalt ordspråk som lyder. Det var ett av många min pappa tvingades lära sig när han läste juridik en gång för längesedan. En del var på latin och en del på gammal svenska. Det är det enda han kan komma ihåg.
Man skulle lära sig dem för att lättare komma ihåg all torr lagtext.
Men jag tycker det måste vara en usel skola som inte kan få eleverna att komma ihåg det dom lärt sig för bara 63 år sedan!
Nåväl, juridiken var för tråkig och opersonlig och han slog in på andra mer spännande banor.
Men det är lite komiskt vilka oväsentliga saker man lärt sig som pluppar upp i livets gång. Min tyskaramsa Aus, bei, mit,nach,zeit, von, zu t.ex. sitter som berget. Laga Ni Äta Vi rabblar folk i en viss ålder, latinska böjningar och psalmverser.
Ibland får man nästan det intrycket att skolan tänker:”vi vet aldrig vad livet kommer att kräva av dessa barn, bäst vi proppar i dom mesta möjliga utifall att”. Sen sitter man där som vuxen och undrar varför man tillbringade tiotals timmar i en lektionssal i akt och mening att lära sig skilja på tyskans ackusativ-och dativobjekt…

Presentation

Blogg som handlar det som faller mig in. Kan röra sig om politik, ekonomi, vardagsliv, barn, familj, landsbygd, jordbruk, djur, folk jag mött eller folk jag hittat på.

Läs gärna min andra blogg på vk: "folklivsforskning"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se