och stickar och stickar. Och när jag stickat har jag stuckit en stack, tror jag. 

Jag har banne mig stickat, virkat, tovat, vävt, spunnit, tvinnat, sytt, broderat, växtfärgat och krokat hela livet. Varför jag säger banne mig är för att det är väldigt mycket det jag har gjort, fast det mesta har jag gett bort. Särskilt tjocksockar. Det finns ett omättligt behov av hemstickade sockar därute i världen. Sätt dig på en offentlig plats och sticka sockar- och det ska inom 15 minuter uppenbara sig någon som vill ha likadana. Alla vill ha dem, ingen vill betala för arbetstiden- och ingen ifrågasätter tjocksockens obeskrivliga nytta och behaglighet.

Jag har gjort babyfällar, täcken, västar, tröjor, mössor, vantar, mattor, dukar, löpare, väskor, lapptäcken, och benvärmare! Förutom när jag har vävt har jag alltid gjort sakerna utan att ha någon beskrivning. Kan inte läsa beskrivningar- det är helt proppat med underliga frkrtningar, man fattar nada. Så jag har gjort mina egna grejer- valt garn och sticktjocklek och räknat ut hur jag ska göra själv, vilket stundtals har varit otroligt osäkert och bökigt, med ungefärliga mätningar, matematiska uträkningar och åtfäljande felberäkningar. Rivit upp och gjort om har jag fått göra.

 Jag har egentligen tyckt att jag varit väldigt korkad- varför inte stoppa in stoltheten i ett hörn och för faderullan ta tag i att lära mig läsa beskrivningarna även om de är frkrtade och krångliga?? MEN- så kom jag häromdagen vid över 50 års ålder och efter c:a 40 års textilarbetande på att:

(ta-daaa) det jag har gjort hela tiden, det är ju att DESIGNA! Själv! det är ju det dom däringa stora modeskaparna gör hele dagera i ända!

Jag har ju faktiskt lärt mig jättemycket på att hålla på som jag gjort. När man gör hantverk av vad slag det vara månde, är inga misstag eller fel bortkastade- man lär sig något på allt.

.