på två dagar kom det.Minsann
Hunden fick kämpa sig fram
…till huset
Ja- det var som lusteligt när n´Peder kömme ve hjullastarn och började på att röja.
Tur man har veden fulla garaget och en massa liter målartvätt och en gammal gisten radio…
Etikett: kallt
Eftersom vi nu befinner oss
I den märkliga situationen att det är så varmt ute samtidigt som julgrejer dyker upp tidigare o tidigare, så är man alltså ute på kvällen i Umeå i en tunn höstjacka o går runt o ser julbelysning på balkongerna. Men lugn bara lugn- kylan den kommer! Så fort jag flyttat in i ett gammalt hus i kallhålet Överrödå så smäll hä till å när det väl har smulle så smäll hä till på elräkningen…
Mina hugade vänner ska få lite TIPS på vad jag önskar mig i julklapp: en manick som borstar smulor ur sängen, fyra kofötter, en katt som allergiker tål, en tavla som min mamma har målat (hon har en underbar färgkänsla), penslar, trasor till trasmattor, 3 timmar med en hjullastare, en pilatesboll, en elvisp för den gamla har topplockspackningen farit på, några flaskor mandaringlögg, vantar som tål regn, en rökt älgstek, en personlig tränare, respekt, stenhårda magmuskler o så förstås lite världsherravälde. Det var alltså de blygsamma önskemålen från en smart blondin. Jo och så en mojäng som värmer upp små kalla hus i Västerbotten till en mikroskopisk kostnad.
Vad hende?
Här sitter man och bloggar i godan ro, med sina trogna typ 40 läsare om dagen. Drömmer stillsamt om ett genombrott och lite länsherravälde (peta Chris Heister) och plötsligt har jag 398 visningar! Och det stoppar inte där, just nu står den på 522 st.
Termometern rusar neråt nästan lika fort- vi ligg nu en hårsmån från -30. När jag är ute med hunden är det ett ovanligt ljud under skorna, som att vägen skulle knaka och braka ihop närsomhelst. Hunden trippar med en väldig fart och inga andra syns ute. Undrar om det är ungefär 55 grader varmare i Peru, där Ann och Stefan bor?
Återigen: Vad gör vi här? Vem kom på den här knäppa idén?
Året jag och Elisabeth (Bättan på Arvikamål) flyttade upp hit hade vi bestämt att undkomma den ytterst kalla vintern i Värmland och ta jobb på en båt till varmare länder. Jag med min sjö7ka. Så far vi upp hit i stället. Är detta logiskt.
Bara sedan jag började skriva detta har det blivit 0,6 grader kallare.
Min mamma visste vad hon gjorde när hon gav mig pengar till vinterstövlar i julklapp. Ett par Jala arbetskängor har sällan setat bättre. Tur jag har så små fötter- karlstorlekarna var slut för längesen i andra märken.
Vad vill kvinnorna? Var det någon som en gång frågade sig. En man alltså. Hade han varit kvinna så hade han ju varit tillräckligt smart att räkna ut det själv. Vi vill ha:
* En rejäl MIG-svets
* Magiska byxor som gör att rumpan ser liten och nätt ut
* En varm bil som startar i alla väder
* Ett par Jala arbetskängor
* En handväska som rymmer smink, viktiga papper, snorpapper, bomullstussar, bogserlina, barnmatsburkar, skoteroverall, fickplunta, medicinlåda, pennor, virkningar, kofot, startkablar, se-på-fan-tabletter, George Clooney-filmer, laptop, mobilladdare, cykelpump, extrastrumpbyxor, joggongskor, några semlor, våtservietter, kattstrypare, Morakniv, tumstock, stekspade, timmersvans, nej vad säger jag- inte timmersvans utan en liten geringssåg till listerna som mannen i vårt liv aldrig sätter upp.
Sen tror jag vi är ganska nöjda, förutom ett renoverat badrum, hällspis, uteplats, pampig veranda, avundsvärt sexliv, en tröska och så någon diffust självförverkligande sysselsättning.
En mus! I mitt hus!
Jag fick en datamus i julklapp av min son. En svanslös- det är bra! Min vän Gunilla envisas att kalla dom för råttor, kanske av feministiska skäl, vad vet jag…
Längesen man bodde i ett hus med möss i. I vuxen ålder har jag bott på 14 olika ställen. (Jahaja. Nu har jag haft platta så länge att jag inte kan hantera musen- han trilla över kanten och försvann). Av mycket skiftande kvalitet. I en lägenhet kunde man se rätt ut genom den murade väggen. En annan lägenhet var så oisolerad att när det var -20 ute och jag eldat i flera i timmar i kakelugn och vedspis var det ändå bara 13 grader inne…Vattnet har frusit i avlopp, och i ledningar, men då kanske det regnar i genom taket i stället som någon slags underlig kompensation. Det värsta var väl att säkringarna höll så lite att dom for så fort man brassa på elementen.
Man har fått lära sig veta hut. Man har fått lära sig att alltid stoppa in motorvärmarn, att snålas med dyrströmmen, att skotta undan så mycket att det finns plats för mer snö, att sopa bron innan trampmärkena fryser och blir is, att sticka tjocksocka, att ull alltid är varmast, att räkna ut hur mycket en säkring håller, var vattenledningen går över gården så man inte skottar rent där, att skotta snö mot husväggen, att koppla fast en snöplog på en grusbil kl 03.00 på morgonen, att ha en liten vattestråle rinnande i stallet när det är kallt, man har fått lära sig att vara TÄNKT, helt enkelt.
Man har fyllt glykol i element, sågat ved, sågat surved, lärt sig att elda i olika kaminer och kakelugnar och vedspisar och pannor, haft ytterkläder på sig inomhus, haft mössa och sockar i sängen, tätat dragiga dörrar och fönster med gamla tyger, farit på mackar och hämtat vatten i dunkar, fått ett lass sjunktimmer av en snäll granne,spikat ihop möbler som trillat isär, brottats med vresiga trädgårdsland, rensat ogräs, kämpat med att få start på gammbilar, tinat utgödslingar och diverse maskiner (t.o.m. mjölkmaskin vägrade att starta när det var -36), strött salt, kokat vatten, köpt elslingor, hackat is och skottat snö.
Men har man flyttat från Västerbotten till varmare trakter? Nej. Man står ut. Efter exakt 30 år i detta län är jag kvar. Varför? Det måste vara väldigt fina människor som bor här, annars hade man aldrig stått ut!
Huka er gubbar och gummor! Nu köm vintern!
He small till ikwäll. Ända ner åt -6 grader. Nu gäller det: striden mot Kung Bore har börjat. Jag hoppas motorvärmarn på Volvon som jag köpte i juni ska funka. Jag stickade vantar i mjukt och lent alpacka-garn (dom snodde Toini direkt dom var klara), likadana sockar, lagade gamla tjocksockar, tog fram fårskinnen och vinterjackan, stoppade undan pumpsen och slipade yxan.
Jag har ved. Visserligen ingen kamin, men ändå. 1 poäng till mig. Jag har reservdunk, sätesvärmare, liggunderlag, bågsåg, verktygslåda och braständare i bilen. Man kan inte vara nog förberedd. Vadsomhelst kan hända- och har hänt. Man kan köra i diket kl 05.30 julaftonsmorgonen på väg till en bonde, man kan få ispropp i avgasröret, man kan tappa ett hjul på hästfinkan, man kan få punka i -40 graders kyla, hela elsystemet i bilen kan försvinna och komma tillbaka helt plötsligt och har man en Citroen så kan man ge sig farao på att oljan i dämparna läck ut.
Detta händer inte mitt i sommaren. Eller- i allafall, då är det inte så hemskt. Har man inte bråttom så skrattar man nästan. Vänliga Västerbotten vräker villigt vackervädersdagar veckovis!
Sen blir det lite värre i september, men vi ba:" ingen fara. Nu är det älgjakt, och sen höstlov, och sen advent- oh! så MYSIGT med levande ljus."
Visst. Jättemysigt. Men vänta bara- kylan kommer smygande mer och mer och mer…
Kung Bore muckar gräl hela tiden- den surgubben!
Ja- kom igen Västerbotten- än är det krut i gumman! Vi får väl se vem som skrattar i maj! Har jag stått pall häruppe 29 säsonger mot Bore så ska det säkert gå 1 till…
Ett tappert och kämpande folk…
…kan man kalla oss boende i Norra Sverige. Jag anser mig fullt kapabel att raljera om detta eftersom jag själv flyttat hit helt frivilligt. Fortfarande förstår jag inte hur det gick till. Där bodde jag i Arvika helt lugnt- men jag och min kompis tyckte det var som kallt och uschligt på vintern så vi fick den ljusa idén att vi skulle ta jobb på en båt och komma oss till behagligare klimat på så vis. (Vi måste ha hört oss döva på Evert Taubes Pampas gröna slätter och Malagas vinstänkta redd och Provencalska bergens blåa bård). Vi kom inte ens i närheten av ”Arabiens land vid Röda flodens krök”- och hade vi tagit oss ut i stora världen hade det nog mera blivit ”Pappa kom hem” eller ”Flickan i Havanna hon har inga pengar kvar”!
Nä- istället for vi upp till Västerbotten i december och flyttade in ett en stor gammal affär som var så kall att avloppet frös i toan och det vart att sätta frigolitsits på torrdasset och vi måste hälla glykol i elementvattnet. Smart. Innovativt. Listigt.
Varje år är Västerbotten så snällt och rart hela våren och sommarn,och det blommar NÄSTAN lika fint som i Västergötland om man bara stressar som en tok med alla plantor i maj- för att sen i oktober när de ljusa fina höstdagarna är slut så smått börja varna oss: ”Hallå?! Det kommer att bli kallt snart, rimfrost på bilrutan blir isbark eller tung blötsnö- ni måste elda och skotta typ oavbrutet i flera månader framöver. Det kanske verkar kul nu när ni bara skrapar framrutan lite, men vänta tills bilen inte startar trots motorvärmare eller det är 1 meter hög drivsnö!”
I detta giver vi sjutton.
Istället får vi de mest smarta, innovativa och listiga idéer för att mota Kung Bore. Vi far runt som flitiga ekorrar på K-Rauta, Byggmax, Jula, Clas Ohlsson och XL bygg och skaffar:
uterum,
infravärme på balkongen,
regntåliga utemöbler,
kupévärmare,
klotgrillar,
jättemonstruösa gasolgrillar,
förtält till husvagnen (optimistiskt vinterisolerad, förstås),
jägarsockar,
skoteroveraller,
braständare,
handduksvärmare,
ergonomiska snöspadar,
halkbroddar till oss och hästen,
salt till yttertrappen,
fårskinnsmössor till barnen,
snökedjor,
låsolja,
frostvakter i vattenledningar,
täljstenskaminer,
snöslungor,
Fjällrävenjackor.
Men vi flyttar inte. Vi tar inte säsongsjobb på något varmare ställe. Varför?
Tja, det jag har kommit fram till är att det bor så himla trevliga människor häruppe!
Senaste kommentarerna