Var finns äktheten i Socialdemokraterna undrar säkert många. Man kan inte fladdra på som de gjort bara för att klamra sig fast i maktposition. Till slut tar det stopp, vilket det nu också gjorde. Det har nästan blivit att det är som med gentekniken att en sosse skulle vara genuin på något vis, ingen annan eller andra kan regera. Det kan gälla likväl kommuner, regioner som stat. För vi har ju den indelningen som kanske måste börjar ifrågasättas mer hur egentligen den förhåller sig. Vi säger kommuner är självständiga eller ska vara det, likaså regioner. Men är det verkligen på det viset? Hur brukar det låta bland landets politiker, de som kan ha makten och säger de ”skjuter” till pengar såväl till kommuner som regioner (f d landsting). Är det självständigt oberoende? Senast hörde jag i samband med Löfvens avsättning hur ordf. för Region Västerbotten var upprörd över det utfallet. Det verkar som nyckeln nu inte passar i ”låset” längre när de inte har Löfven eller han står till förfogande. Är relationen ett nödvändigt måste till S på högsta nivå nödvändigt för att regionen ska fungera?
Det här verkar vara gamla band hur det hänger ihop. Liknande ser vi inom kommuner, när en viss regering tillträder. Det går liksom inte skilja på var sympatierna finns. Man får nästan känslan av ”vi måste vara snälla och lydiga nu” om vi ska få pengar. Alltsamman blir ganska stelt och den självständiga känslan med hur man får agera försvinner i det närmaste. Jag säger inte att den ene är bättre än den andre, men är främst kommuner och regioner något så när självständiga och kan, vill eller törs agera självständigt?
Det verkar inte hjälpa S trots de försöker motverka SD genom att rosen bytts ut mot svenska flaggan i deras rockskärp. Äktheten än en gång, har de tappat den, har den aldrig funnits, bara att de ”råkat” ha tur sitta vid rätt tillfälle under gångna tider som de nu tror ska återupprättas?
En tankeställare kan aldrig skada. Visst är S välkomna om de slutar tro de står över alla andra.
Rädslan att förlora makten blev också direkt deras fall.
Vågar man ingenting, vinner man heller ingenting.
kommentar