Så kunde en vindmätare av äldre modell se ut. Principen kunde gå tillämpa på de vindkraftverk jag menar. Utförandet behöver inte vara lika, men principen densamma. På nybyggda ledningsgator eller gamla för den delen kunde dessa sättas, monteras ovanpå. Man behövde inte så kraftiga, att de producerar så jättemycket el, men många och på i princip varje ledningsstolpe eller att de som oftast jag sett sitter i par nergrävda i marken. Med det enkelt och inga långa komplicerade ledningsdragningar. Tillika inga betongfundament och även att det redan är planerade iordningsställda kraftledningsgator där människor helst inte bör vists under. Det skulle varken störa hus, människor och där byggnader finns.
Drivningen längst upp och verket det som producerar ström längre ner. Därmed låg tyngdpunkt och risken för ”svajighet” blir mindre. Dagens vindkraftverk har motsatt verkan. Verken längst upp och kräver därför en stabil grund. Kostsamt och mycket mer komplicerat. En längre axel uppifrån och ner som driver verket vore bättre.
Kanske LTU i Luleå kan förfina idén 🙂
I Stockholm bygger man en särskild tunnel (kostar stora pengar) för att inte störa människor och byggnader med luftdragna ledningar. Här i glesbygd får man göra som man vill, även att redan människor som bor där tränga ut dessa med vindkraft. Skamlösa vettvillingar, med hål i huvudet.
kommentar