I Norrlands glesbefolkade delar har man kunnat göra vad man velat

Det har varit en källa av naturresurser man kunnat utnyttja som i princip hela landet tagit del av. Källans ursprung, där uttagen skett har haft den minsta utvecklingen, medans kust, städer kunnat utvecklas. Så är det med vattenkraften också. Få ifrågasatte den när den drog igång och var det någon som ifrågasatte blev den rösten ganska snabbt nertystad.

Visst har vi alla dragit nytta av den elektricitet som kom ur vattenkraften. Sverige borde vara det land i världen som utvecklat vattenkraften bäst, eller sämst om man så vill. Jag menar visst har den ställt till mycket som tidigare var något folket invid älvar och vattendrag kunde leva av eller en stor del som ingick i deras förutsättningar kunna leva. Maten har alltid varit en viktig del och har varit förutsättningar för de bosättningar som växte fram runt våra vattendrag, inte minst de norrländska. Jag tänker främst på det enorma resurser av fisk som fanns. Ångermanälven här runt där jag bor med början på den norska sidan och ner till Bollstabruk i Ångermanland. Här kunde laxen fritt vandra upp till oss i de vattendrag som förband hela sträckan upp till fjälldalarna. Här är det totalstopp numera och för längesedan. Visst är det synd det blivit så här och få inser inte vilken miljökatastrof detta egentligen är. I vilket fall görs ingenting åt det.

Men här i självaste Stockholm, här ordnar man så att fisken kan vandra mellan Mälaren och Saltsjön. 

En domstolsbeslut 2015 från Mark och miljööverdomstolen är upphovet till vad som nu sker. Naturligtvis är det inget jag är emot, men varför går det så trögt här bygga vandringsstråk och/eller på ett sätt som en gång i tiden fisken kunde, vandra uppför våra älvar. De pengar man tjänat på vattenkraften borde vara enorma och tydligen vill man fortsätta med det utan någon som helst hänsyn försöka återställa till hur en gång naturen var beskaffad.

Av länken här kan vi utläsa att de svenska politikerna tycker att vattenkraften och vad den ändå orsakat med början för över 100 år sedan är av underordnad betydelse i jämförelse med den ”gröna omställningen”. Då förstår man hur lite man värdesätter folket som bor omkring dessa områden och vad de fått utstå. Utan allt vara allt för smart kan man då också förstå att det är i andra delar av landet den ”gröna omställningen” är central och varför inte i rena stadsmiljöer? Det tycker man alltså är viktigare att på ett destruktivt vis ödelägga stora delar av Norrland och inte bara här, överallt där vattenkraften dragit fram, men värst här naturligtvis, det tycker man är mindre viktigt. Vi har trots allt den renaste miljön i landet här i norr, på ytan om jag så säger. Vad som sker under och i vattnet ser vi inte men skapat enorma problem för fisken i dess vandringar. Det tycker man alltså är en struntsak, en bagatell. Mycket ska man höra innan öronen ramlar av.

Ska vi fortsätta ha vattenkraften som en central del i vår energiförsörjning måste stora delar av den återställas. Bygga ny kärnkraft istället? Vindkraften har redan satt sitt intåg, men fungerar den som ersättning både för kärnkraft och vattenkraft? Långt ifrån, inte ens i närheten. Problemet ligger på de som lade om energipolitiken till hur vi nu fått. Att fortsatta vandalisera Norrland och Lappland är inte den modell vi vill ha. Kom med något bättre., varför inte något ”hållbart”?!

Ska vi ha en förväntad ”omställning” som ger brist på energi och den godtas av den som ger energi till oss, då får de väl lägga till en mellanskillnad den som gör att vi nu måste betala ett skyhögt pris för elen. Det finns otroliga vinster ta ur, ta ur dem. Med ett penndrag kan den nya regeringen ändra i lagen. Vandalism ska bestraffas, inte gynnas som nu sker.

4 kommentarer

  1. brorson

    Du har under senare tid skrivit några mycket bra inlägg, som alla borde läsa, men jag inte har kommentera, Och faktum är att mycket inte finns att tillägga. Jag har dock läst någonstans att 1 / 4-del av elen från vattenkraften skulle förloras om fiskens vandringsvägar återställs. Det borde vi klara med ny kärnkraft. Men därmed återställs ju inte förlorad åkermark och renbetesmark. Hutlöst att förstöra ännu mer av det norrländska landskapet med vindkraft – till ingen nytta alls.

    Mälaren är Sveriges tredje största sjö till ytan, som ligger 0,7 m.ö.h. i västra delen och 0.6 m.ö.h. i östra delen. Med den kanal för fiskens vandringar, som nu byggs mellan Mälaren och havet (Saltsjön) kan fisken gå upp ända till Islandsfallet i centrala Uppsala och i en del åar, som mynnar i västra delen av Mälaren. Stockholms ström (även kallad Norrström) är Sveriges tionde största vattendrag, sett till vattenvolymen som passerar. Trots denna ringa fallhöjden borde det väl löna sig att bygga ett vattenkraftverk där, i centrala Stockholm?

    Voxnan är en 19 mil lång biflod mellan Siksjön i Hårjedelen, nära Ljusnans övre lopp och Varpen i nedre delen av Ljusnans dalgång. I Voxnan finns endast två kraftverk, båda i nedre delen av älven, i Alfta samt vid älvens utlopp i Varpen, vilket gör Voxnan till en av de nästan orörda Norrlands-älvarna. Jag föreslår här fyra åtgärder för att möjliggöra vandringar för fisken mellan Bottenhavet i södost och Ljusnans källsjöar i nordväst:

    1. Bygg en kanal mellan Hälsingekusten norr om Gävle och Stråtjära, som ligger vid en vik av Varpen.
    2. Riv de båda kraftverken i Voxnan.
    3. Bygg en kanal mellan Siksjön och Ljusnan, delen i Härjedalen.
    4. Bygg fisktrappor förbi kraftverken i övre delen av Ljusnan. De stora kraftverken i Hälsingedelen av Ljusnan kommer därigenom inte att beröras och ingen elproduktion där kommer att förloras.

    Det borde vara möjligt att bygga liknande ”kringfarter” för fisken även längs en del övriga älvsträckor i Norrland, så att fisken kan gå upp till sina forna lekplatser i älvarnas källsjöar, utan att så mycket elproduktion förloras.

    I ett tidigare inlägg skrev du om kylvattnet från kärnkraftverken, som släpps ut i och värmer upp haven. Hur vattenlivet påverkas kan studeras i Biotestsjön, som är en konstgjord sjö utanför Forsmarks kärnkraftverk. Det finns en mängd värmekällor, som har gjorts av människor, speciellt på norra halvklotet, vilka torde påverka det globala klimatet, vilket inte ens nämns i debatten om detsamma. Allt skylls på koldioxiden. Förutom från kärnkraftverken släpps stora mängder kylvatten ut från bl..a. massa-industrin, som borde tas till vara.

    Det har funnits planer på att frakta kylvatten från Forsmark med tankbåtar till fjärrvärmenätet i Stockholm, men de planerna stoppades av kärnkraftmotståndare med argumentet att det vore ”fel att bygga fast oss i kärnkraftsamhället”. Således har man fortsatt att ”elda för kråkorna” från kraftvärmeverken het i onödan. Det skulle ocså gå mycket bra att frakta kylvatten med tankvagnståg till städer och andra orter i inlandet. En sexaxlig tankvagn skulle rymma c.a 125 km hetvatten. Med den stora volymen skulle avkylgningen under transporten bli obetydlig.

    Kylvattnen från kärnkraftverk och industrier skulle också kunna användas för odling av apelsiner och andra sydfrukter, som inte tål tjälen i marken. Tyvärr verkar ingen av sidorna i energidebatten vara intresseade av att utnyttja energin effektivt. Resonemanget tycks i stället vara att man kan bygga hur många reaktorer som helst – respektive att vinden blåser överallt, så man kan förstöra hur många lankskap som helst med nya vindkraftparker,

    • edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

      Jag har inte så mycket tilläga eller svara på. Att vattenkraftens effektivitet skulle minska med 1/4 vore av mindre betydelse om i gengäld fisken/laxen finge friare vandringsvägar uppströms vore naturligtvis bra mycket bättre än hur det i dag fungerar, eller inte alls. Riktigt som på den ”gamla goda tiden” kommer det naturligtvis aldrig gå återställa och samtidigt ha kraftverken kvar, men bättre än ingenting.

      Betr. kylvattnet har jag inte fått någon riktig kläm på hur varmt vattnet är man släpper ut. Jag försökte läsa mig till det och uppfattade att det endast skulle vara 25 grader. Om så är fallet går det inte frakta långa vägar. Det bör ha en temp. på minst 60 grader om det ska gå återanvändas och på inte allt för långa avstånd. Det är inte bra att släppa ut varmvatten fritt i havet. Det måste vara stora mängder det rör sig om. Enligt granskningar är det absolut inte bra.

      • brorson

        Detta måste undersökas. Jag har hört från en kärnkrafttekniker att mycket el från reaktorerna skulle gå förlorad om kylvattnet tas tillvara. Men det är ett märkligt påstående, när bergvärmepumpar ovandlar 10-gradifgt vatten till varmvatten och man därigenom spar el jämfört med t.ex. vattenburen elvärme. Och luft-vatten värmepumpar lönar sig vid ner till 25 minusgrader. Och för uppvärmning av växthus, så att exempelvis apelsinträd överlever vintern räcker en vattentemperatgur på 20 – 25 grader.

        Vad så beträffar temperaturförlust under transport beror det på förhållandet mellan yta och volym hos transportkärlet. Med en diameter på 4,5 m hos en tankvagn för tågtransport, vilket normalprofilen på svenska järnvägar klarar, förloras nästan ingen värme alls under transporttiden. och tankbåtar med en bredd på 15 m förloras ännu mindre. Varför har man haft sådana planer, om de varit ogenomförbara?

        All mänsklig verksamhet påverkar natur och miljö mer eller mindre. Det gäller alltså att välja en teknik som har minsta möjliga påverkan och där vinner kärnkraften med sitt enorma energi-utbyte i förhållande till bränslets volym. Men kärnkraften har också en enorm förbättringspotential. som ännu inte kommit till användning, genom s.k generation 4 -reaktorer. Det är oförsvarbart att man fortsätter med gamla sorters reaktorer, som utnyttjar bara 8 % av energi-innehållet i uranet. Samma som energi-effektivitet som hos ett ånglok, men där är ju bränslet kol.

        Vattenkraften fungerade bra som effektreserv för att klara efterfrågetoppar, när vi hade tolv reaktorer i drift, men klarar uppenbarligen inte dessutom det ökade effektbehovet vid vinstilla. Hur har man tänkt lösa det? Genom att höja kraftverksdammarna så att även kvarvarande åkermark och renbeten hamnar under vatten? Man pratar så mycket om att ”lagra” el, trots att el inte kan lagras, men däremot omvandlas till andra energiformer, som kan lagras, men det leder till stora omvandlingsförluster, störst vid omvandling till vätgas och minst till lägesenergi (pumpkraftverk.

        Men man tänker då inte på att kärnkraftel kan sparas på samma sätt, varigenom drifttiden hos en reaktor kan förlängas. Kärnkraftens akilleshäl är ju de långa start och stopptiderna, som gör att man inte kan nattstänga eller ens veckoslutsstänga en reaktor .Har f.ö. inte Sveriges enda pumpkraftverk funnits i Vilhelmina-trakten. Varför har det lagts ner?

        • edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

          Betr värmen, är jag osäker på om det omkringliggande havsområdet där kylvattnet släpps ut hade uppmätta temp. på max 25 grader. Det låter mera troligt än att vattnet skulle ha så låg temp. som +25?
          Betr. kärnkraft, är inte våra gamla nu lite ålderstigna och borde bytas ut? Tekniken går hela tiden framåt. Nykonstruerade kärnkraftverk borde hålla både högre kvalitet och även vara effektivare.
          Hur det var med pumpkraftverket i Vilhelmina vet jag inget om. Kanske någon annan känner till?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.