I perioden 1986-1999 nätanslöt Korea 24 reaktorer med en byggtid av 4-10 år; medianvärde 4,8 år. I Förenade Arabemiraten har Korea på 10 år (2012-2022) byggt 4 reaktorer med en sammanlagd effekt av 5600 MW. Som jämförelse beräknas det enorma vindkraftprojektet i Markbygden att pågå mellan 2008-2024, 16 år. Det ska byggas 1100 vindkraftverk som täcker en yta av 450 km2 med en total effekt av 4000 MW. Reaktorerna ger högre effekt, som är planerbar, och ger under sin livscykel en energileverans som är cirka 12 gånger högre än vindkraftens med en byggtid som är minst 6 år kortare. Vattenfall har hållit på i 20 år med havsbaserad vindkraft vid Kriegers Flak och det lär dröja länge än innan det blir några kWh.
I Sverige går den vindkraft som inte har PPA-avtal med stora förluster. Flera kommuner har förlorat hundratals miljoner på grund av satsningar på vindkraft.Ekonomin för kärn- och vindkraft debatteras flitigt. Men påståenden om vindkraftens kostnader är baserade på exploatörernas säljdata, inte på faktiska kostnader. Professor Hughes har under 20 år i detalj granskat ekonomin för tusentals vindkraftverk och hans data visar att livslängden i medel är 15 år för landbaserad och 12 år för havsbaserad vindkraft, långt från kalkylernas 25-30 år (för kärnkraften har däremot livslängden kunnat ökas från 40 till 60 och numera till 80 år). Dessutom sjunker kapacitetsfaktorn stadigt för att vid livslängdens slut kanske vara halverad. Den elproduktion, som ska finansiera investeringen, blir därmed avsevärt lägre än budgeterat. Hughes gjorde en kalkyl för vindkraft i Storbritannien 2020, vilken visade att vindkraften hade ett nettovärde av 0,16 SEK/kWh medan dess produktionskostnad var 1,15 SEK/kWh för landbaserad och 1,92 SEK/kWh för havsbaserad vindkraft.