Det nya öppet rasistiska Sverige

Av , , 2 kommentarer 3

Den här veckan har det varit stort fokus på Sverigedemokraterna och deras besök i Umeå i onsdags. En kollega med stort civilkurage valde att höja rösten för patientsäkerheten genom att ställa sig i vägen för Jimmie Åkesson under hans studiebesök på Geriatriskt centrum på NUS. Hen har  självklart mitt fulla stöd för sitt agerande, både vad gäller skydd av patientsäkerheten och modet att säga sin mening i en kontroversiell men ack så viktig fråga. Nyheten har fått stor spridning i Sverige och här är ett urval av all rapportering. VK och Folkbladet har skrivit om händelserna i flera artiklar, liksom Västerbottensnytt. Protesterna har också fått spridning i riksmedia såsom Dagens Medicin och Läkartidningen. Jag har skrivit mycket om det som har hänt på bland annat facebook och glädjande nog fått hundratals gillningar och positiva och stöttande kommentarer men bara ett fåtal tveksamma eller kritiska. Något enstaka troll på twitter som inte ens vågar publicera sitt namn räknas inte ens. Det känns stärkande och ger hopp om framtiden att så många har bevarad moralisk kompass och kan urskilja det verkligt viktiga i sådana här sammanhang.

Vänsterpartiets landstingsgrupp har gått ut med stöd för protesterna liksom professor Yngve Gustafson. Vad som känns ännu mer glädjande är att lokalföreningen av mitt fackförbund, Västerbottens läns läkarförening, med ordförande Nino Bracin i spetsen också har givit sitt officiella stöd för läkarens agerande.

Det saknas dock naturligtvis inte meningsmotståndare och kritiker. Verksamhetschefen för Geriatriskt centrum har haft ett enskilt samtal med den protesterande läkaren och hen har också kallats till ett enskilt samtal hos landstingsdirektör Anders Sylvan. I samband med själva protesterna utanför sjukhusbyggnaden var det en ännu mer otäck stämning där Säpo hotade dem som fredligt uttryckte sina åsikter med att registrera dem och rapportera deras namn till arbetsgivaren och se till att de skulle få sparken. Detta förnekas naturligtvis nu men eftersom jag har haft kontakt med flera inblandade vet jag att det stämmer. Yngve Gustafson har ansatts hårt på rasistiska sajter och vad den protesterande läkaren har fått utstå kan jag bara föreställa mig. Nu har landstingsdirektören i alla fall gått ut med besked om att det inte ska bli fråga om avsked eller några repressalier för de som protesterade.

Landstingsdirektör Anders Sylvan anser att saken i och med detta är utagerad men vi är många som inte på något sätt håller med. Dessa händelser och debatten som har följt är ett uttryck för en mycket större och viktigare fråga, nämligen den om vilket samhälle vi vill ha. Vilka människors åsikter och rättigheter värderas? Är någras rätt att uttrycka sina åsikter större än andras? Är Sverigedemokraternas önskan att får göra studiebesök, eller snarare valtturné, viktigare än läkares och annan vårdpersonals trygghet i arbetsmiljön och patienternas rätt till säker vård? Vi är därför ett antal anställda i Västerbottens läns landsting som har skrivit ett öppet brev till Anders Sylvan och resten av landstingsledningen. Det kan du läsa här.

Som avslutning på veckan har jag varit och sett Magnus Betnér och Soran Ismails föreställning ”En skam för Sverige” på Aula Nordica. Jag är egentligen inte så förtjust i stand up och brukar sällan skratta särskilt mycket. Det gjorde jag inte idag heller, men det var likafullt en ytterst sevärd föreställning där de båda komikerna på ett enkelt och nästan övertydligt sätt lyckades visa på det bisarra i hur stämningarna i det svenska samhället och debattklimatet ser ut idag. Hur kan det ens förekomma en diskussion kring att riksdagspolitiker bär runt med järnrör på stan? Varför orsakar eventuella böneutrop från en moské i Stockholm folkstorm i hela landet medan man väldigt sällan hör någon ifrågasätta kyrkklockor? Vad är det som gör att placeringen av en bok om Tintin på ett bibliotek, utformningen av vissa godispåsar, vad barn klär sig i under ett luciatåg eller om vissa sekunder av ett program som visas på TV på julafton finns med eller inte kan utgöra den huvudsakliga samhällsdebatten i dagar och veckor? Varför är det TV-program som tar upp dessa frågor till debatt utformat som en farsartad tävling i att skrika och gapa högst? Hur kan det komma sig att en svarthårig person som tar livet av sig själv med en bomb i Stockholm omedelbart utpekas som terrorist medan en blond norrman som spränger sitt lands riksdagshus och skjuter ihjäl ett stort antal politiskt aktiva ungdomar ”bara” benämns som mördare och hans handlingar analyserar i termer av psykisk sjukdom och uppväxtförhållanden?

Vi har helt enkelt tappat fotfästet och perspektivet! Nu är det dags att hitta det där fotfästet igen och vrida debatten till ett rimligt perspektiv som i sanning handlar om varje människas lika rätt till liv, frihet och trygghet!

Inga rasister på våra gator eller sjukhus!

Av , , Bli först att kommentera 5
I lördags läste jag Folkbladet och såg en annons inför Sverigedemokraternas besök i Umeå. Det gav mig en stark känsla av obehag att behöva se reklam för ett rasistiskt parti i den tidning jag prenumererar på, och minst lika obehagligt var det att tänka på att dess främsta företrädare skulle komma till Umeå på besök idag onsdag. Jag ifrågasatte publiceringen till Folkbladet på Twitter men fick till svar att yttrandefrihet råder och att det handlar om ett parti som sitter i Sveriges riksdag som ska ha möte. Man välkomnade debatt och lovade att svara. Som en följd av detta skrev jag och två partikamrater en debattartikel som ifrågasätter VK-stiftelsens moraliska kompass och ägaransvar. Vi fick löfte om att få den publicerad idag onsdag, när SD skulle komma på besök, men eftersom ”ledningen inte hade hunnit skriva något svar” sköts publiceringen upp. Nu finns dock artikeln elektroniskt och imorgon kommer den i tryck i tidningen. Svaret som tog sådan tid att skriva är tyvärr ytterst torftigt. Glädjande nog skriver dock Folkbladets politiska chefredaktör Fredrik Jansson en ledare som är minst lika kritisk som vår debattartikel.Det var svårt att tro att det kunde bli så mycket mer olustigt än att SD skulle komma till stan och promenera runt på våra gator och göra några studiebesök. Volvo hittade skäl att ställa in besöket där och de anställda på fabriken slapp alltså konfronteras med rasistiska riksdagspolitiker. Vi tusentals landstingsanställda hade inte samma tur. Så sent som vid onsdagens morgonmöte på Geriatriskt centrum meddelade ledningen sina anställda att Jimmie Åkesson med sällskap skulle komma på studiebesök på kliniken. Personalen kände stort obehag och många funderade på varför det meddelades så sent och hur de skulle hantera situationen. En kollega med stort civilkurage bestämde sig för att ta bladet från munnen och uttrycka sin åsikt. När Åkesson på eftermiddagen visades runt på hens arbetsplats ställde hen sig helt sonika i vägen för honom i korridoren och meddelade att han inte var välkommen eftersom hans närvaro påverkade personalen och äventyrade patientsäkerheten. Oändligt stor heder åt denna modiga kollega! Västerbottensnytt rapporterar om protesten här. Det förekom också flera andra protester. Ett gäng hade lyckats få reda på när SD skulle ha pressträff utanför Geriatriskt centrum och ställde sig i närheten och skanderade ”Inga rasister på våra gator”. Ett annat gäng tryckte upp affischer med en text om att SD inte är välkomna här och SSU bjöd på mångfaldstårta på en annan del av sjukhusområdet. Jag är otroligt stolt över alla solidariska och modiga människor som finns i Umeå! Här släpper vi inte in någon rasism, utan alla människor oavsett bakgrund, egenskaper och förutsättningar är välkomna att vara en del av vårt samhälle!

Här finns debattartikeln med respektive tidnings svar publicerad i Folkbladet och här i VK.

Hej världen!

Av , , 6 kommentarer 8

Hej världen var den automatgenerererade titeln på detta första inlägg när jag nu till sist aktiverade den här bloggen. Ungefär så känns det också när jag nu, sent om sider, ska göra bloggpremiär. Jag har funderat länge på saken och tänkt att det både tar mycket tid att skiva blogg och kan vara oerhört svårt att väga orden och formulera sig på det rätta sättet. Samtidigt har jag så mycket att säga och just idag kände jag att det inte går att avstå längre.

Idag är det Internationella Kvinnodagen och i Umeå har vi haft en demonstration med 400 deltagare, otroligt stor pepp och kraft. Stort tack till arrangörerna från Tjejjouren för detta viktiga synliggörande av feminismen och det skriande behovet av att lyfta kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor! Förutom ett långt demonstrationståg med talkörer och banderoller i det länge saknade solskenet fick vi lyssna på den härliga Indiekören, sjunga allsång och höra flera viktiga tal på Hamnmagasinet. Den styrka och systerskapet som finns kommer att rubba berg! Jag ser fram emot att få en samtyckeslag och att på mycket kortare tid än de beräknade 100 åren se jämställda löner!

Det som känns mest påträngande att skriva om idag är dock tyvärr inte internationella kvinnodagen, alla skäl till att den behövs eller alla möjligheter som finns. Det mest påträngande är istället det frontalangrepp på Vänsterpartiet som Socialdemokraterna i Umeå bestämde sig för att lansera just idag. Lennart Holmlund skriver i sin som vanligt illa formulerande blogg om att Vänsterpartiet inte är pålitliga eller kompetenta nog att styra tillsammans med. Särskilt angriper han Lasse Jacobson som är ordförande för Tekniska nämnden och som sådan har jobbat hårt med Apbergetfrågan. VK:s nyliga granskning tog fram mycket av det vi har befarat i ljuset, och det ställer naturligtvis inte S i någon positiv dager. Anklagelsen om allt från tjänstemannastyre till korruption har haglat. Faktum kvarstår att så långt fakta har kommit fram är de skäl till rivning av Apberget som har angivits – bla omdragning av diverse ledningar och risk för ökade kostnader – inte giltiga. Istället är det troligt att det är helt andra motiv som har spelat in och uppenbarligen är Balticgruppen som har fått bygga sin Utopiagalleria en av vinnarna medan många av Umeås invånare känner sig som förlorare. Det är inte i sin ordning. Politiken är till för att på ett demokratiskt sätt syntetisera medborgarnas önskningar om hur de vill att deras samhälle ska se ut. Inte att främja kapitalisters och handlares intressen på medborgarnas bekostnad. Holmlund gör också kopplingar mellan Vänsterpartiet och Förbundet Allt åt Alla och kopierar ett stycke av deras programförklaring där de beskriver sig själva som en revolutionär organisation. Det ska vara helt klart att Vänsterpartiet inte har något samarbete med Allt åt Alla. När det råkar vara så att vi har samma uppfattning i vissa frågor är det istället av självständiga ideologiska orsaker. Allt åt Alla är tvärtom periodvis en av Vänsterpartiets starkaste kritiker, vilket också behövs för att utmana och utveckla politiken och få med så många synpunkter och idéer som möjligt. Däremot är det inte lika självklart att Socialdemokraterna ska förväntas vara en av Vänsterpartiet starkaste kritiker, allra minst under pågående majoritetssamarbete om att styra den här kommunen. Att de dessutom gör det genom att spela ut kommunistkortet är inget annat än chockerande.

Andreas Lundgren har lyckats sammanfatta och få med angrepp på en hel rad av våra mest synliga vänsterpartister på sin blogg. Han ifrågasätter att händelserna kring Apberget har skett på det sätt som VK har beskrivit i sin granskning, men återigen är det de fakta som hittills har kommit fram och det gäller att lägga fram underlag för att hävda något annat. Det hävdas att vi har gjort ”grova utspel om desinformation, tricks och till och med korruption” och antyds att det finns en splittring inom Vänsterpartiet i och med att Lasse Jacobson har ”bett om ursäkt i skymundan” medan övriga i partiet framhärdar. Det som har hänt kan återigen inte beskrivas som annat än desinformation och var gränsen till korruption går tål att funderas på för alla inblandade. Att det skulle finnas någon splittring i Vänsterpartiet är helt enkelt felaktigt. Hela partiföreningen står bakom vår politik och hanteringen av denna fråga.

Även Anders Ågren (M), Peder Westerberg (FP), Mattias Larsson (C)  och Arbetarpartisten Jan Hägglund hoppar på samma tåg. Borgarna hoppas förstås på att samarbetet ska spricka så att de har en chans att få in en fot i ett majoritetssamarbete, om inte redan nu så i alla fall efter valet. Det har tidigare antytts saker i den vägen från S och M och det är naturligtvis upp till varje parti att avgöra hur de vill utforma sin politik, sin valplattform och vilka samarbeten de kan tänka sig efter ett val. En uppenbar orsak till alla dessa utspel från borgarna, som de inte ens själv sticker under stol med, är att Vänsterpartiet har haft stort inflytande på lokalpolitiken i Umeå. Det gillar de inte och tar förstås alla chanser att sätta stopp för.  Mattias Larsson kommenterar i sin blogg att Lennart Holmlund är på semester i Thailand vilket kan försvåra kommunikationen. Fler än jag kommer kanske ihåg Holmlunds utspel från Thailand när Håkan Juholt föreslogs som partiordförande för S? Han hotade då med att avgå om han blev vald. Det visade sig bara vara tomma ord, men jag undrar var han får sin lokalpolitiska inspiration från där på andra sidan jordklotet.

Att S väljer att lansera detta frontalangrepp just på Internationella Kvinnodagen och därigenom väljer att osynliggöra och nedprioritera feminism och kvinnokamp för att istället plocka poäng på sin samarbetspartner inför en valrörelse hoppas jag att de åtminstone ångrar och gärna också skäms för. Några som istället väljer att kommentera feminismen och den viktiga betydelse som Internationella Kvinnodagen har är Fanny Eriksson (S) och Veronica Kerr. (KD) Heder åt dem! Är det fler är jag som reagerar på könsfördelningen i val av ämnen och formuleringar? Vänsterpartiet har förresten liksom Kerr varit ute och demonstrerat, samtalat med medborgare och agerat för jämställdhet idag. Var befann sig herrarna ovan?

Något annat än att valrörelsen är i full gång går inte att hävda. Dock hoppas jag innerligt att den inte behöver bli fullt så låg och ful som den här inledningen.