En omväxlande vecka

Tiden bara springer iväg, nu har en hel vecka till passerat och jag har precis hjälpt våra två äldsta barn med deras läxor. Veckan inleddes med gemensam beredning för alla utskott, det är något nytt vi testar för att diskutera vilka ärenden som ska till vilket utskott och också för att kunna diskutera övergripande frågor för att få till en helhetssyn i kommunen.

I tisdags åkte jag och oppositionsrådet till Stockholm för att vara med på invigningen av Västerbottensveckorna på Grand, det var riktigt intressant både att få lyssna till så många olika föredragshållare samt att få möta så många olika personer. Det som berörde mig mest var pristagarna Maronga Furahua, som kom som flykting från Kongo till Bureå och upplevde att det var svårt att få kontakt med folk och hon kände sig rätt ensam och då startade hon mötesplatsen Marongas Hörna i Bureå, samt läkaren Ellinor Ädelroth från Lycksele, som efter att hon gått i pension jobbar som volontär i Kongo och behandlar kvinnor som har blivit utsatta för våld.

En annan person som berörde mig på djupet var Milad Mohammadi som på ett mycket engagerande sätt pratade om integration och vikten av att se allas våra olikheter som en tillgång.

På torsdagen begav jag mig mot Söderhamn för att vara med på min kusins begravning, hon blev bara 28 år och är oerhört saknad. Det känns så obegripligt och orättvist! Hennes begravning förde dock mig och några av mina andra kusiner närmare varandra. Vi var några stycken som åt middag tillsammans på kvällen och vi satt kvar på restaurangen tills de stängde. Vi hade så mycket att prata om och på något konstigt sätt så kändes det så naturligt och det kändes verkligen som att vi står varandra nära trots att det var så många år sedan vi sågs.

En annan av mina kusiner körde hela vägen upp hit till oss igår och vi satt och pratade hela kvällen och långt in på natten och även idag på förmiddagen innan han åkte hem och det känns precis likadant med honom, det känns verkligen som att vi står varandra nära. Nu har vi allihop lovat varandra att se till att vi ses, och jag tror att det bara är så att man måste ta sig den tiden och verkligen bestämma sig. För mig är familjen och släkten väldigt viktig och då gäller det att se till att vi ses även om vi bor långt ifrån varandra, innan tiden springer ifrån oss.