Uffes blogg

Privata företag och staten

Detta inlägg är ett svar på Connys inlägg här.

 

Conny beklagar sig över att privatägda företag verkar inom vård, skola och omsorg. Invändningen verkar vara att företagen, som alla företag, vill göra vinst på sin verksamhet.

 

Men jag förstår inte varför. Ur min synvinkel, som är något annorlunda än Connys, finns det en del saker som är oskiljbara från staten. De jag kommer på just nu är makten att stifta lagar, makten att dömma efter dessa lagar, makten att tvinga allmänheten att följa lagarna och slutligen makten att med alla medel försvara landet mot inkräktare. Enkelt uttryckt: staten är riksdag och regering, polisen, domstolsväsendet och försvaret. Jag har kanske glömt något jag tycker ingår i begreppet "staten" men jag ber att få lägga till det senare i så fall.

 

Allt som staten gör, utom det jag tagit upp i listan ovan, är sådant jag tycker kan utföras av privatägda företag. Därmed inte sagt att privatägda företag alltid kommer att vara bättre än staten på att utföra specifika uppgifter, men jag ser ingen anledning att staten skulle ha monopol på det. Jag säger heller inte att privatägda företag kommer att utföra specifika saker billigare än staten, men jag ser ingen anledning att staten skall ha monopol på det.

 

Om jag skall dra Connys motvilja mot privatägda företag inom vård, skola och omsorg till en spets kan jag dra slutsatsen att inget privatägt företag skall få varken tillverka eller forska fram mediciner. Anledningen är enkel: det privatägda företaget profiterar på sjukas behov av medicin. På liknande sätt skulle inget företag få ge ut skolbäcker: de profiterar på elevernas behov av undervisning och undervisningsmaterial. Och det samma gäller pennorna som används i skolan. Och företaget som städar skollokalerna. Och företaget som levererar mjölk till skolan. Och företaget som…..

Det blir lite tröttsamt efter ett tag tycker jag, för det skulle gå att förbjuda det mesta inom privat företagande om man ville, med samma motiv som jag skissat ovan.

Hur skulle man då kunna tillåta privata företag inom tex skolan? Man kunde tex införa ett system där de privata företagen inspekteras med oregelbundna mellanrum, på slumpvis valda datum och utan förvarning. Om staten, vid sin inspektion, finner allvarliga brister får företaget böta en pengasumma som står i relation till bristernas allvarlighet. Eventuellt kunde man ha en stigande skala, så att återkommande brister straffas hårdare, och man kunde till och med dra in företagets tillstånd att bedriva undervisning om det var riktigt illa.

För det finns en sak som alla företag förstår: pengar! Om en brist inte kostar dem pengar kommer de troligen inte att göra något åt den. Men om bristen kostar pengar kommer den att åtgärdas illa kvickt. Och ju mer den kostar desto snabbare kommer den att åtgärdas.

 

Jag kan tänka mig ett scenario i vilket inga privatägda företag får verka inom vård, skola och omsorg. Och heller inte profitera på dessas verksamhet och behov. Men det blir då en hel del märkliga effekter: staten skulle behöva ett antal anställda, inom många genrer, som skriver läroböcker. Och staten skulle behöva en gren (kanske ett helägt företag) som tillverkar skrivböcker, pennor, suddgummin, linjaler och annat liknande. Och staten skulle behöva leverera mjölk till skolan. Och några anställda som städar skollokalerna.

Och allt detta kan staten ordna. Det är inte det som är problemet, utan  nästa steg: om staten ordnar allt jag tagit upp ovan (och en hel del jag inte tagit upp…), skall dessa delar av staten få sälja sina varor/tjänster till andra än staten? Jag tycker inte de skall få det, eftersom det skulle förvrida marknaden (läs mitt förra blogginlägg). Men om då staten har några anställda som levererar mjölk till skolorna i Stenele, Sollefteå och Stockholm, kommer inte denna mjölk att bli onödigt dyr? Mjölk är ju inte en produkt som behöver specialanpassas, så jag ser ingen idé med att ha två parallella leveranskedjor, det blir onödigt dyrt för alla.

Och ungefär detsamma kan sägas om allt annat: det kan bli onödigt dyrt för staten att hålla sig med egna städare, egna läroboksförfattare, egna vad-du-nu-vill. Märk väl att det inte med automatik blir dyrare, jag bara tror att det kommer att bli så, om staten skall fixa sina egna leveranskedjor för vård, skola och omsorg.

———————————–

Med risk att ta upp argument som andra använt (jag har ju faktiskt läst dem någonstans…) så undrar jag över en sak, på ett generellt plan. Lek med tanken att jag vore lagkamrat med Zlatan. Jag skulle i så fall vara ruskigt bra på fotboll, och tjäna flera miljoner i månaden på att sparka omkring en läderboll. Eftersom jag inte hört någon kritik från vänsterhåll mot bra fotbollsspelare antar jag att de är acceptabla, med miljonläner och allt. (Litet sidospår: för några år sedan ville Lars Ohly skattebefria fotbollsspelare….)

Nå, en bra fotbollsspelare kan se till att ge ungdomen något att tro på, ett lag att vara sig fanatiska över.

Men om jag inte är en bra fotbollsspelare, utan en bra företagsledare, så är plötsligt ljudet från vänsterhåll helt annorlunda. Plötsligt skall jag beskattas extra hårt (om jag ens får överleva utrensningen). Jag bespottas av dem som inte känner till mig, utan bara vet vad media berättar, jag hånas och förlöjligas när jag berättar något som berör företaget.

Och ändå så har jag gett mina (kanske många) anställda ett jobb med lön, så de kan betala sin hyra. Ett jobb med lön, så de kan få mat på bordet. Ett jobb med lön, så de kan klä sina barn. Är inte det värt mer än att roa folk några timmar på kvällen, när de väljer att titta på en fotbollsmatch?

 

11 kommentarer

  1. Conny Forsström

    Du skriver att man skulle kunna bötfälla privata skolor som inte följer bestämmelserna. Problemet är just att privata skolor (företag i allmänhet som är vinstdrivande gäller detta också) inte förstår något annat än pengar. Däremot, om staten själv ska driva skolor så görs det ur enbart det perspektiv som skolan ska handla om, d.v.s. kunskap. Varför blir skola och vård bättre om det får komma in vinst? Vi ser ju alla att det snarare blivit sämre när vinsttänket kommit in i bilden. Hur många privata skolor saknar t.ex. inte kurator? Förklara gärna för mig hur det blir bättre av vinsttänk. För jag och många andra har ännu inte sett det. Jag läste också om en utredning som gjorts där det konstateras att man inte kunnat se att verksamheter blivit bättre för att vinst kan göras (snarare verkar det ju blivit sämre, jfr skolexemplet med kuratorer).

  2. Uffe N

    Svar till Conny Forsström (2011-10-20 09:06)
    Det behöver inte bli bättre: det är ju ingen naturlag att privata företag gör saker bättre än staten. Men jag är öppen för möjligheten.

    Och ur företagets synvinkel gäller det en sak: om de vill få göra vinst en lång tid (dvs sammanlagt mycket vinst) så vill de få driva skolan länge. Därmed måste de sköta sina åligganden på ett bra sätt, för att få behålla tillståndet att driva skola. Och jag har faktiskt inget emot att det skulle krävas tillstånd att driva vissa verksamheter som tex skola.

  3. Conny Forsström

    Dessutom: för anställda blir det ofta sämre eftersom något måste skäras i för att vinst ska kunna göras. Jag tänker på anställda i privata hemtjänstföretag exempelvis som ska hinna omänskligt mycket på kort tid för att så många som möjligt ska betas av med så få anställda som möjligt. De enda som gynnas av vinstdrift i skola och vård är aktieägarna resp företagsägarna.

  4. Uffe N

    Svar till Conny Forsström (2011-10-21 09:06)
    Ditt resonemang har en brist: om kvalitén på tjänsten blir för dålig kommer kunderna att hitta en annan leverantör, och då blir ägarna utan vinst. Det vill de inte vara med om, så de måste hela tiden se till att ha kvalitet på tjänsterna de levererar. Självklart kommer denna kvalitet att variera över tid: när de är ensamma på marknaden kommer kvalitén att vara dålig, medan den kommer att vara bättre när de har konkurrenter.

    Och ett litet påpekande:
    i företagssammanhang är företagsägare och aktieägare ofta samma sak: en aktie är en andel i ett aktiebolag. Så de som äger aktierna i ett aktiebolag äger per automatik också företaget. Dock är inte alla företag aktiebolag, och kan därmed inte ha aktier.

  5. Conny Forsström

    Och för att kunna bibehålla kvalitet gentemot brukaren OCH vinst så måste man om man anställer fler, göra vad?? Ta ta ta! Sänka löner! Därmed hamnar förslaget om totalt fri marknad åter på soptippen. Om du förstås inte har något sätt på vilket de anställda slipper komma i kläm?

  6. Conny Forsström

    På min invändning om försämrade löner för att bibehålla vinst kommer du säkert att säga att de anställda kan välja den arbetsgivare som betalar bäst lön. Vad bra det låter..om det inte vore för EN sak: arbetslöshet. För att arbetstagare fritt ska kunna välja och vraka på en kapitalistisk marknad så krävs 0% arbetslöshet. Och det VET jag att de allra flesta kapitalistförespråkare, ideologer och ekonomer INTE önskar. För man vill ju inte ha arbetstagarens marknad, nej, arbetsgivarens marknad är vad man eftersträvar, där arbetsgivaren sätter löner och inga fack eller andra obekväma institutioner som sätter p för hur arbetsgivaren får bete sig.

  7. Uffe N

    Svar till Conny Forsström (2011-10-22 09:22)
    Det där med löner är en evig balansgång, lika svår för alla inblandade parter. Som anställd vill jag förstås ha så mycket lön som jag bara kan få. Men som arbetsgivare vill jag självklart inte betala mer än jag måste. Därmed blir det en balansgång: lönen måste vara hög nog för att de anställda inte skall leta efter andra arbetsgivare men samtidigt vara låg nog för att jag skall tycka att det är värt besväret att fortsätta med företaget, istället för att lägga ner det.

    Ungefär det samma gäller antalet anställda: den får inte bli för låg (då lider personalen av stress och hittar andra ställen att arbeta) men den får heller inte bli för hög (då lider min vinst och jag hittar andra verksamheter att arbeta med).

  8. Uffe N

    Svar till Conny Forsström (2011-10-22 09:33)
    Anställda kan alltid välja vem de skall arbeta för, det är svårare om det finns många arbetslösa. Men det gäller en enkel regel, oavsett vilken bransch du arbetar inom och oavsett hur mycket arbetslöshet det finns: om du är bra på det du gör så kan du enklare byta arbetsgivare, och du har enklare att få den lön du vill ha. Är du däremot dålig på det du gör har du svårare med det samma.

    En fd kollega till mig hade fattat hur värdefull han var för företaget där vi jobbade, och han såg till att konstant ha 3-4 ansökningar hos andra företag ute. Inte bara det, han såg till att VD:n visste om det. När det var dags för den årliga löneförhandlingen fick han det han ville ha. Tills han så småningom fick ett erbjudande som VD:n inte ville matcha, då han sade upp sig, och började på ett annat företag utan att ha varit arbetslös alls. Och det kunde han göra eftersom han var bra på det han gjorde.

  9. Conny Forsström

    ”Som anställd vill jag ha så mycket lön som jag bara kan få.” När jag jobbade inom privat vinstdrivande verksamhet var det exakt den meningen vi förväntades yttra för att arbetsgivaren skulle få bättre samvete och våra krav på en rimlig lön istället skulle fås att låta som girighet i arbetsgivarens öron.

  10. Uffe N

    Svar till Conny Forsström (2011-10-22 16:32)
    Som anställd skiter jag fullständigt i om min chef har bra eller dåligt samvete vad gäller min lön, det som spelar roll för mig är lönen i sig: är jag nöjd med den eller inte?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.