Etikett: Psykisk ohälsa

Har inte SD några åsikter om hur vi kan främja barn och ungas psykiska hälsa?

Av , , 10 kommentarer 5

Psykisk ohälsa har ökat bland unga i Sverige. Trots att andelen barn och unga med nedsatt psykiskt välbefinnande är lägre i Västerbotten än i riket, så ser vi också tecken på ökad psykisk stress i vårt län. Väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin är dessutom för långa. Det skapar både lidande hos den enskilde och stora kostnader för samhället.

Förutom att jobba för att de som behöver vård ska få det i tid, behöver vi utveckla det förebyggande arbete för att främja den psykiska hälsan hos barn och unga. Den samlade kompetensen hos professionerna anställda inom regionen och kommunerna är avgörande, men lika viktigt är att involvera medborgare och det civila samhället. Det finns en hel del verksamhet inom den ideella sektorn som med rätt stöd av regionen och kommunerna kan bidra till att stärka den psykiska hälsan hos befolkningen.

Som ett led i detta arbete har regionfullmäktige därför gett beredningarna för folkhälsa och demokrati i uppdrag att genom medborgardialoger och i samverkan med kommuner, föreningar och andra relevanta samhällsaktörer ta fram ett underlag för att främja barn och ungas psykiska hälsa. I ett års tid har de jobbat med detta uppdrag och idag har de presenterat sina rapporter för regionfullmäktige.

För denna punkt i dagordningen var det avsatt 45 minuter, men diskussionerna höll på i ca 1 en timme och en kvart. Den här frågan engagerar, helt enkelt. Det diskuterades kring hur machokulturen och könsroller påverkar pojkars och flickors hälsa, vilken betydelse tillgången till utbildning har, bristerna hos barn- och ungdomspsykiatrin, behov av resurser för att öka personaltätheten i skolan, hur man ska kunna nå vissa utsatta grupper med insatser som de inte nås av idag mm. Inlägget var så många att jag inte kommer att kunna sammanfatta diskussionen här. Men engagemanget hos de olika partierna var uppenbart.

Undantaget var Sverigedemokraterna. Det enda de tog upp var deras åsikt att beredningarna som tog fram rapporterna inte behövs och borde avskaffas. Den diskussionen tar vi gärna, men nu var frågan vad som behöver göras för att främja barn och ungas psykiska hälsa. Trots påminnelser från presidiet att punkten på dagordningen inte handlar om regionens organisatoriska struktur, var det precis detta som SD envisades med att diskutera.

Vad SD tycker om vilka behov som rapporterna identifierat, eller hur regionen generellt eller specifikt kan göra för att förebygga ohälsa och främja den psykiska hälsan hos barn och unga fick vi aldrig veta. Den frågan var de inte intresserade av att diskutera.

Det här är vad vi får när man röstar in Sverigedemokraterna i regionen. De är inte intresserade av folkhälsa, hälso- och sjukvård, regional utveckling mm. Det finns bara en fråga de bryr sig om. Vad de tycker i allt annat blir alltid högst oklart. Om de inte kan göra en koppling till invandring hos den fråga som diskuteras, har de helt enkelt inget att säga.

En viktig pusselbit i arbetet med att främja barn och ungas psykiska hälsa i Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 8

Förra veckan har vi lagt ytterligare en viktig pusselbit i vårt arbete med att främja barn och ungas psykiska hälsa i Västerbotten. Socialdemokraterna i Västerbotten gick till val på att ta fram ett 10-punktsprogram tillsammans med kommunerna i länet för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga och det arbetet pågår för fullt just nu.

På Socialdemorkaternas partikongress 2017 beslutades att partiet skulle verka för att barnkonventionen skulle bli lag i Sverige, och nu är detta verklighet. Fr.o.m. 1 januari i år, är barnkonventionen upphöjd till lag. Här i Västerbotten har vi gått längre genom att tillsammans med V och Mp driva igenom en regionplan där ett av målen är att Västerbotten ska bli landets barnvänligaste län.

Ett viktigt område som måste prioriteras är barn och ungas psykiska hälsa. Psykisk ohälsa har ökat bland unga i Sverige. Och trots att andelen barn och unga med nedsatt psykiskt välbefinnande är lägre i Västerbotten än i riket, så ser vi också tecken på ökad psykisk stress i vårt län. Det skapar både lidande hos den enskilde och stora kostnader för samhället.

Enligt Folkhälsomyndigheten är förebyggande arbete och tidiga insatser avgörande för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Det är viktigt att ge barn en så bra start i livet som möjligt genom föräldrastöd och andra insatser i barns uppväxt som tar sikte på de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, och i det avseende är samverkan mellan olika aktörer som skola, hälsocentral och socialtjänst oerhört viktiga för att ge det stödet.

Salutsatsningen som vi har i Västerbotten är ett bra exempel på samverkan mellan regionen och kommunerna som ger mkt bra resultat. Med hjälp av den nås många barn och unga med förebyggande och hälsofrämjande insatser i olika skeden av deras uppväxt. Ett annat bra exempel på samverkan mellan olika aktörer är HLT-teamen. HLT står för hälsa, lära och trygghet och består av tvärprofessionella team i varje kommun där nyckelpersoner från socialtjänst, förskola/skola, elevhälsa och hälsocentral/sjukstuga fångar upp barn i behov av hjälp i ett tidigt skede och samarbetar för att erbjuda ett samordnat stöd.

Däremot så saknar vi i stor utsträckning samverkan med det civila samhället. Det finns många föreningar, organisationer och andra aktörer som arbetar för barn och ungas intressen, vars insatser vi borde ta tillvara. Som ett led i arbetet med tio-punktsprogrammet, fick beredingarna för folkhälsa och demokrati i uppdrag att genom medborgardialoger och i samverkan med kommuner och andra relevanta samhällsaktörer ta fram ett underlag hur främja barn och ungas psykiska hälsa. På så sätt gör vi även det civila samhället i länet delaktigt i det arbetet, och det blir en viktig pusselbit.

Förra veckan blev beredningen för folkhälsa och demokrati i umeåregion klar med sin rapport, som ska presenteras för regionfullmäktige i november tillsammans med rapporterna från motsvarande beredningar för Skellefteå-Norsjö området och Södra Lappland. Rapporterna, som utgör underlag utifrån de behov som framkommit i dialogen med det civila samhället, blir en viktig del i det fortsatta arbetet med tiopunktsprogrammet för att stärka barn och ungas psykiska hälsa och ta oss ett steg närmare vår målsättning att göra Västerbotten till det barnvänligaste länet.

En regionplan som sätter barnen i fokus

Av , , Bli först att kommentera 2

För en och en halv vecka sen antog Region Västerbottens fullmäktige en ny regionplan som prioriterar jämlikhet. Den tar även sikte på att hälsa, vård och regional utveckling hänger tätt ihop och stärker varandra. Utöver det så står barnen i fokus, vilket är en stor skillnad gentemot borgarnas förslag på regionplan som vi röstade ner. I enlighet med det valprogram som Socialdemokraterna i Västerbottens gick till val på, så strävar regionplanen till att göra Västerbotten det barnvänligaste länet. I vårt län ska barn och unga växa upp i trygghet och få de rätta förutsättningar för att utvecklas som vuxen.

IMG_1216Fokus på barnen genomsyrar Socialdemokraternas politik som en röd tråd. På kongressen 2017, beslutade socialdemokraterna att i sina politiska riktlinjer prioritera kravet på att barnkonventionen ska bli svensk lag (se s. 24 i riktlinjerna). Som kuriosa kan jag nämna att förslaget kom från Västerbottens delegation, där jag själv ingick. Beslutet togs sedan i riksdan den 1 juni 2018 och det träder i kraft 1 jan 2020. Men även på regional nivå gick vi till val på att prioritera barnen.

Som ett av de 12 mål som ingår i den nya regionplanen finns att Västerbotten ska bli det barnvänligaste länet. Det innebär att varje nämnd inom ramen för sitt ansvarsområde ska ta fram konkreta åtgärder för att vi tillsammans ska komma dit. Regionen ska även främja en sammanhållen hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga genom samverkan med kommuner, myndigheter och föreningsliv för att överbrygga organisationsgränser. Barnen ska stå i centrum. Därför ska tidiga insatser genomföras som ger stöd till hela familjen och vi ska fortsätta med förbyggande insatser som tobaksfri duo, salut mm. Utifrån barnkonventionens krav ska vi även bygga upp strukturer för att göra barn delaktiga i de beslut som rör dem. Barnrättsperspektivet ska finnas med i all planering och uppföljning.

Trygga förhållanden under barndomen har stor betydelse för individens hälsa genom hela livet. En nära samverkan behöver byggas med kommuner och föreningsliv för att skapa trygga förhållanden som sätter barnen i fokus. Regionen ska främja ett varierat kulturutbud för barn och unga i hela länet. Idag finns det stora skillnader mellan kommunerna. Till skillnaden från SD som vill minska kulturutbudet, så är vi ett parti för hela länet och inte bara tätorten. Det avspeglas i planen genom en strävan att i samverkan med kulturinstitutioner, kommunerna, kulturkonsulenter, kulturskapare, skolan och kulturskola, föreningar och länsidrottsförbundet utjämna skillnaderna i möjligheterna för barn att delta i kultur-, idrotts- och föreningsaktiviteter för att kunna ta del av en meningsfull fritid. Regional utveckling och folkhälsa hänger därmed ihop.

Ska vi jämföra med borgarnas förslag till regionplan, så saknar deras både jämlikhetsperspektivet och fokus på barnen. Medan vi vill stärka BUP, har borgarna föreslagit att den ska konkurrensutsättas. Jag blir påmind om 1985års valdebatt mellan Olof Palme (s) och Ulf Adelsohn (m) där Palme tog starkt avstånd från att släppa in vinstdrivande företag inom offentlig sektor. När kommersiella vinstintressen blir drivkraften, så hamnar människans behov i andra hand och barnen kommer i kläm. Då gällde debatten friskolereformen, och så rätt han fick i efterhand: vi fick problem med skolsegregation, betygsinflation, och elever som dumpas på kommunen som måste fixa plats åt dem i sista minuten för att skolan de blev antagna till stängde efter att ägarna höjt avkastningskravet. Det är problem vi ser i hela landet. Vissa saker ändras aldrig. Då – som nu – ville borgarna låta barnen vara föremål för avregleringar. Då gällde det skolan och nu är det hälso- och sjukvård. Vi har sett vad avregleringar har gjort med hälso- och sjukvården i borgerligt styrda Sthlm och vi tänker inte låta barnen i Västerbotten utsättas för sådana nyliberala experiment.

Socialdemokraterna i Västerbotten gick till val på att ta fram en 10-punktsprogram för att främja barn och ungas psykiska hälsa. I det här arbetet tänker vi involvera det civila samhället. Vi vet att det finns många ideella krafter som Rädda barnen, Röda korset, Unga Örnar, idrottsrörelsen mm som arbetar för barnens bästa och som sitter med värdefull kunskap och erfarenheter som vi vill ta tillvara inför att regionen tar fram detta 10-punktsprogram. Därför har beredningarna för folkhälsa och demokrati fått uppdraget att i samverkan med kommuner och genom medborgardialog ta fram ett underlag för att främja den psykiska hälsa bland barn och unga.

Som ordf i beredningen för folkhälsa och demokrati i umeåregionen känner jag mig riktig taggad och ser fram emot att påbörja uppdraget. I början på våren ska vår beredning ha klart hur medborgardialogerna ska genomföras och vilka som ska delta, men om ni som läser känner att ni vill vara en del av detta, så tveka inte att ta kontakt med mig.